Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod. Design: En litteraturöversikt användes i denna uppsats. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån den vetenskapliga litteraturen. Stöd framkom gällande rökstopp, minskat bruk av cigaretter, motivation, minskat röksug samt kostnadseffektivitet vid återfallsprevention. Avfärdande resultat framkom gällande rökstopp och kostnadseffektivitet vid rökstopp. Slutsats: Resultaten indikerar att metoden kan användas framgångsrikt om den anpassas efter de förutsättningar som ges gällande exempelvis patientens rökvanor och aktuella motivation. Mer forskning behövs dock. / Background: Smoking creates a physiological and psychological dependence which makes the habit difficult to break. Nurses are responsible, as part of their professional duty, to work with lifestyle prevention using evidence-based methods. One of them is Motivational Interviewing, MI, a patient-centered technique, which aims to help patients with health-promoting lifestyle changes. There are no clear guidelines regarding this method's efficiency on smoking cessation. Aim: To study the research findings that support or reject MI on smoking cessation. Design: A literature review was used to perform this study. Results: The results were extracted from the scientific literature. Support were found in relation to smoking cessation, reduced smoking, motivation, reduced temptation to smoke and cost-effectiveness on relapse prevention. However, rejection emerged regarding smoking cessation and cost-effectiveness on smoking cessation. Conclusion: The results indicate that the method can be successfully used if adjusted for the conditions given, for example the patient´s smoking history and current motivation. Further research is needed.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease that is increasing in the population worldwide. The disease can cause severe complications that affect patient health. An important part is to change unhealthy habits. Purpose: The aim was to describe the district nurse's experience of how they motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A qualitative approach with semistructured interviews were conducted and five district nurses were interviewed. The material was analyzed according to Graneheim and Lund's content analysis. Results: The study revealed that it was important that the district nurse created a good relationship with the patient to motivate lifestyle changes. Study participants highlighted the importance of support in the patient's environment by involving family and other patients. It also emerged that the participants motivated by being a good teacher and to work with other professionals. Personalized information and different kinds of pedagogical methods were used to increase the patient's motivation. Conclusion: To be able to motivate their patients to lifestyle changes the district nurse must provide information individually to their patients which can be done through various teaching methods. It´s also important to create a good relationship with their patients by establish trust.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor skapar ökad risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar vilket innebär en utmaning för sjukvården. I klinisk praxis ska sjuksköterskor arbeta hälsofrämjande och personcentrerat. Motiverande samtal är en stödjande och evidensbaserad metod som genom vägledning syftar till att stärka personens egen motivation till livsstilsförändring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram i Cinahl complete och PubMed har granskats med Fribergs analysmetod för att besvara syftet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar presenteras i resultatet under tre teman; upplevelser av motiverande samtal, förutsättningar för motiverande samtal och förhållningssätt i arbetet med motiverande samtal. Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori Human becoming och vetenskaplig litteratur. Sjuksköterskors erfarenheter av arbete med motiverande samtal vid livsstilsförändringar diskuterades genom tre teman; personcentrerad vård, delaktighet i en jämlik vårdrelation och utveckling. / Background: Unhealthy living habits create an increased risk of suffering from lifestyle-related illnesses, which poses a challenge for healthcare. In clinical praxis nurses should work through a health promoting and person-centered approach. Motivational interviewing is a supportive and an indicative evidence based approach to lifestyle changes that through compassion aims to strengthen the person's own motivation for change. Aim: To describe nurses' experiences of working with motivational interviewing with lifestyle changes. Method: The thesis work is a literature review of 11 scientific articles searched for in Cinahl complete and PubMed that have been examined using Fribergs analysis method. Results: Nurse's experiences with motivating interviewing about lifestyle changes are presented in the results under three themes; experiences of motivational interviewing, prerequisites for motivational interviewing and approaches of working with motivational interviewing. Discussion: The discussion was based on Rosemarie Rizzo Parse's theory Human Becoming and Scientific Literature. Nurses' experiences of working with motivational interviewing in lifestyle changes are highlighted through three themes; person centered care, participation in an equal care relationship and development.

À rebours de l'enseignement des historiens, selon lequel les sociétés se pacifient à mesure que leurs mœurs s'affinent, notre société contemporaine semble en proie à une violence omniprésente. Pour autant, ni le scientifique ni le profane n'est véritablement dans l'erreur, car la notion de violence revêt une dimension subjective qui la rend susceptible de variations considérables selon les époques et les communautés. Cette subjectivité dont est empreinte la notion, le droit pénal, ne s'en accommode que difficilement. Fidèle aux principes qui le fondent, et le préservent de l'arbitraire, le droit pénal se doit de définir avec clarté et précision les comportements qu'il entend réprimer. Or, pas plus que la jurisprudence, le législateur n'a pris soin de définir la notion de violence. Pourtant, celle-ci irradie le Code pénal et connaît de surcroît un emploi inflationniste au sein de l'hémicycle, comme en témoigne la répression des violences routières, conjugales, urbaines, scolaires, sportives… S'il est de son office d'encadrer les évolutions de la société, le droit pénal ne doit cependant pas en accompagner les dérives avec bienveillance. Ne serait-ce parce qu'en matière de violence, il souffrirait immanquablement de se voir reprocher celle qui, originellement, est la sienne / Contrary to historian's learning, according to societies pacify themselves as their manners are refined, contemporary society seems plagued by widespread violence. However, neither the scientist nor layman is really wrong, because the concept of violence has a subjective dimension that makes it susceptible to considerable variations across periods and communities.This subjectivity imbuing the concept, criminal law can't admit it easily. Faithful to the underlying principles, and preserve itself of the arbitrary, criminal law should define clearly and precisely the behavior it intends to punish. However, no more than the jurisprudence, the legislature took care to define the concept of violence. Even so, it radiates the Penal Code and has furthermore inflationary employment within the Parliament, as evidenced by the punishment of violence roads, domestic, urban, school, sports... If it's his office to oversee the evolution of society, the criminal law should not, however, support the drifts with kindness. If only because in terms of violence, suffering inevitably be accused of that which, originally, was hers

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar oftast vuxna och äldre vuxna. Diabetes typ 2 påverkar alla på vardaglig nivå, men det finns forskning som visar att kvinnor med diabetes typ 2 är mer utsatta på grund av att de väljer att prioritera andras hälsa och välmående. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom att nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär söktes fram från databasen CINAHL. Analysen har haft induktivt förhållningssätt och tidsspannet för artiklarna har varit mellan 2010 - 2019. Resultat: Analysen ledde till tre teman: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning. Kvinnornas tillvaro upplevdes komplicerad på grund av minskad självständighet i det vardagliga livet. Stress var en upplevelse som gjorde vardagen mer utmanande då deras blodglukosvärde var kopplad till deras upplevelse av stress. Kvinnor som upplevde omgivningens stöd hade det lättare att följa diabetesrekommendationer jämfört med kvinnor som inte hade det. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad var viktig för kvinnorna för att få mer kunskap och stöd för att uppnå optimal egenvård då dålig egenvård relaterades till tidsbrist och otillräcklig kunskap om hur de skulle sköta sin diabetes. / Background: Diabetes type 2 is a common disease that usually affects adults and older adults. Diabetes type 2 affects everyone at everyday level, but research indicates that women with type 2 diabetes are more vulnerable because they choose to prioritize the health and well-being of others.Aim: To describe how women with type 2 diabetes experience everyday life.Method: A literature review was made by searching for nine scientific articles of qualitative character from the database CINAHL. The analysis has had an inductive approach and the time span for the articles has been between 2010 - 2019.Results: The analysis led to three themes: a complicated existence, a tangible stress and the importance of a supportive environment. The existence of women was experienced complicated due to reduced independence in everyday life. Stress was an experience that made everyday life more challenging as their blood glucose value was linked to their experience of stress. Women who experienced the support of the environment was able to follow diabetes recommendations easier than women who lacked the environment support.Conclusions: Person-centered nursing was important for women to gain more knowledge and support in achieving optimal self-care since poor self-care was related to lack of time and insufficient knowledge of how to manage their diabetes.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2. / Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som blir allt vanligare. Personer som diagnostiserats med sjukdomen behöver bryta gamla rutiner och tillämpa livsstilsförändringar som är anpassade för sjukdomen. För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar krävs kunskap om diabetes mellitus typ 2. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett stort ansvar att ge personerna relevant och personcentrerad patientundervisning för att livsstilsförändringar ska kunna ske.Syfte: Att beskriva vad personer med diabetes mellitus typ 2 upplever främjar och hindrar livsstilsförändringar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt gjordes. Resultat: Det framkom att bra bemötande och personcentrerad patientundervisning av hälso- och sjukvårdspersonal genererade god självhantering och motivation till livsstilsförändringar hos personerna med diabetes mellitus typ 2. Bristande kunskap om sjukdomen på grund av otillfredsställande patientundervisning ledde till osäkerhet om behandlingen, och oro över att göra fel hindrade personerna att utföra livsstilsförändringar. Slutsats: En personcentrerad patientundervisning är nyckeln till goda livsstilsförändringar för personer med diabetes mellitus typ 2. När personerna får individanpassad undervisning genererar det god kunskap om sjukdomen som förbättrar personernas genomförande av livsstilsförändringar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is an increasingly common disease. People diagnosed with type 2 diabetes mellitus need to break old routines and apply lifestyle changes that are appropriate for the disease. To be able to implement these lifestyle changes, knowledge of type 2 diabetes mellitus is required. The healthcare staff have a huge responsibility to give the persons relevant and person-centred patient education, so that lifestyle changes can take place. Purpose: to describe what people with diabetes mellitus type 2 experience promote and prevent lifestyle changes.Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach was made. Result: It emerged that a good encounter and person-centred patient education of healthcare professionals generated good self-management and motivation for lifestyle changes in the persons with type 2 diabetes mellitus. Lack of knowledge about the disease due to unsatisfactory patient education led to uncertainty about the treatment, and concerns about wrongdoing prevented people from lifestyle changes. Conclusion: A person-centred patient education is the key to good lifestyle changes for people with type 2 diabetes mellitus. When the individuals receive individualized education, it generates good knowledge of the disease that improves the self-management and performance of lifestyle changes.

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

Bakgrund: Många personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje år. Insjuknandet medför att flera livsstilsförändringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvårdnadsteorier om egenvård, egenvårdsbrist och om omvårdnadssystem tillämpades som teoretisk utgångspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analys resulterade i fyra huvudteman: Gemenskap, balans, motivation och förändring i grunden. Vissa patienter ville helst klara sig själv vid hantering av sjukdomen medan andra såg stödet utifrån som positivt för livsstilsförändringar. Rutiner och regler användes för att skapa balans och förenkla livet men kunde också brytas för att frambringa livskvalitet. Rädsla, kunskap och självkänsla var faktorer som påverkade livsstilsförändringar. Känslor som förknippades med livsstilsförändringar varierade mellan patienter men ofta upplevdes frustration. Slutsats: Upplevelser av livsstilsförändringar varierade mycket mellan patienter. Sjuksköterskor bör anpassa vård och hjälp till egenvård efter patienters unika situation eftersom upplevelser är olika. / Background: Many people in Sweden get type 2 diabetes each year. The disease requires several lifestyle changes and they should be made in order to avoid complications. Orems nursing theories of self-care, self-care deficit and nursingsystem was used as theoretical basis. Objective: The objective was to describe patients perceptions of lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The method consisted of a systematic literature review in a inductive approach. Result: The analysis resulted in four major themes: Community, balance, motivation and change of plea. Some patients would rather to take care of themselves in the handling of the disease while others found positive to look for support to get to make changes in their lifestyles. Procedures and rules used to create balance and simplify their lives could also be broken to increase life quality. Fear, knowledge and self esteem were factors that affected the lifestyle changes. Emotions associated with the lifestyle changes varied between patients but often it was perceived frustration. Conclusion: Experiences of lifestyle changes varied considerably between patients. Nurses should adjust care and assistance of self-care taking into consideration patients unique situation because the experiences are different.

Interventional technologies such as elective percutaneous coronary interventions (PCI)are increasingly used to manage the symptoms of coronary artery disease (CAD); however, this treatment approach is associated with poor risk factor management. The purpose of this study was to understand the factors that influence the health behaviors of elective PCI patients. A qualitative approach, using Interpretive Description, was used to explore the ten participants’ healthcare experiences, their perceptions of CAD, and the rationale for their health choices. This generated a profile of these individuals and their post-PCI health behaviours. Health behaviours were influenced by multiple factors and are reflected in the themes: what a relief – I’m better; uncertainty about their future health; the importance of relations; and barriers to lifestyle change. These findings not only extend our understanding of the elective PCI patients’ health behaviour choices but also provides insight into key areas to target for improving health service delivery.