Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken globalt och den vanligaste orsaken var åderförkalkning som skapar ett hinder i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i hjärtat. Det finns olika typer av hjärtinfarkt och symtomen skiljer mellan män och kvinnor och tidig behandling räddar liv. Hjärtinfarkt drabbar patientens hälsa och skapar ett lidande förpatienten. Metod: Studien är en litteraturöversikt på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenhet efter enhjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudtema; 1) Vardagslivet begränsas och 2) samspel med närmaste omgivningen med sex underteman. Under tema ett framkom undertema; bristande motivation att förändra, oförutsedd orkeslöshet och osäker tillvaro. Under tema två framkom följande undertema; sociala nätverket kan både främja och lindra, partners avgörande förståelse och brister i uppföljning efter vårdepisoden. Konklusion: Patienters erfarnheter varierade mellan de drabbade men en slutsats var att livet efter en hjärtinfarkt påverkades både fysiskt och psykiskt. Vikten av stöd från vården saknades och det fanns förhoppningar att hjärtskolan som nu var digital skulle täcka behovet av stöd. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death globaly. This Infarction is caused by atherosclerosis which creates an obstruction in the coronary arteries of the heart which leads to a lack of oxygen in the heart. There are different types of heart attacks and the symptoms differ between men and women and early treatment saves lives. Suffering from a heart attack affects the patient's health and creates suffering for the patient. Method: The study is a literature review of 16 scientific articles. Aim: The purpose of the study was to describe patients' experiences after a myocardial infarction. Findings: Two main themes emerged from the analysis; 1) Everyday life is limited and 2) interaction with the immediate surroundings with six subthemes. Under theme one, subthemes emerged; lack of motivation to change, unforeseen lack of energy and uncertain existence. Under theme two, the following subthemes emerged; The social network can both promote and alleviate, partners' crucial understanding and shortcomings in the follow-up after the care episode. Conclusion: Patients' experiences vary between those affected, but the conclusion was that life after amyocardial infarction had an impact both physically and mentally. The support from healthcare professionals was missing. There was hope that the heart school, now in it´s digital form, would satisfy the need for support.

Bakgrund: Författarna beskrev patofysiologin vid folkhälsosjukdomen diabetes typ 2, sjuksköterskans roll för patienter med diabetes typ 2 och patientens egna perspektiv vid diabetes typ 2. Fem procent av befolkningen i Sverige har diabetes typ 2 och därför är det viktigt att forskning och undersökningar görs kring sjukdomen. Detta för att kontrollera folksjukdomen och kunna beskriva hur vuxna personer upplever förändringarna i livsstilen av att leva med diabetes typ 2 då rutinerna kan rubbas. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt med hjälp utav kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman: Bristande kunskap om sjukdomens följder samt påverkan, hur relationen mellan vårdgivare och patient påverkar och emotionell hälsa/ohälsa framkallat av sjukdomen och dess levnadssätt. Temat gällande bristande kunskap syftade på att framställa hur otillräckligt kunskap påverkade livsstilsförändringar. Temat gällande relationen mellan vårdgivare och patienten syftade på att framställa hur vårdgivaren genom beteende och handlingar påverkade livsstilsförändringar. Temat gällande emotionell hälsa/ohälsa syftade på att framställa vad som upplevs vid genomförande av livsstilsförändringar. Sammanfattning: Många med diabetes typ 2 upplever livsstilsförändringar som tufft och ansträngande och därav krävs det både tid samt motivationen för patienten och ifrån vårdarens sida. / Background: The authors described the pathophysiology of the public health disease diabetes type 2, the role of the nurse for patients with type 2 diabetes and the patient's own perspective in type 2 diabetes. Five percent of the population in Sweden has type 2 diabetes and therefore it is important that research and investigation is done on the disease. This is to control the public disease and to be able to describe how adults experience the changes in the lifestyle of living with type 2 diabetes when the routines can be disturbed. Aim: The purpose was to describe adults experience of implementing lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The authors have made a literature review with the help of qualitative articles. Searches have been performed in Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Database Premium.   Results: The results were divided into three main themes: Lack of knowledge about the consequences of the disease and the impact, how the relationship between caregiver and patient affects and emotional health/ill health caused bythe disease and its way of life. The theme regarding lack of knowledge aimed topresent how insufficient knowledge affected lifestyle changes. The theme regarding the relationship between caregiver and patient was aimed at presenting how the caregiver through behaviour and actions affected lifestyle changes. The theme regarding emotional health / ill health was aimed at presenting what is experienced when implementing lifestyle changes. Abstract: Many people with type 2 diabetes experience lifestyle changes as tough and strenuous and therefore require both time and motivation for the patient and the caregiver.

Bakgrund: Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulärasjukdomstillstånd som stroke, hjärtsvikt, kranskärlsjukdom och ateroskleros, vilketkan leda till för tidig död. En stor del av behandlingen vid hypertoni består avlivsstilsförändringar. Trots att det finns mycket kunskap om livsstilsförändringaroch dess effekt på hypertoni så är följsamheten låg och förekomsten av hypertonifortfarande hög.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkarpatienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.Metod: En litteraturöversikt med datainsamling av vetenskapliga artiklar frånCINAHL och PubMed. Resultatet grundas på analys av 15 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten tillrekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personligaaspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka,självförtroende samt disciplin. Patientens livssituation som låg utbildning, låginkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen visades ha negativ effekt påföljsamheten. Patienterna hade otillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker ochbehandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap leddetill bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var enviktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patientersföljsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni,vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliseradelivsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av mångaaspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöraför att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på bådeindivid- och samhällsnivå. / Background: Hypertension is a risk factor to develop cardiovascular disease suchas stroke, heart failure, coronary heart disease and atherosclerosis, which canincrease the risk of early death. A big part of the treatment of hypertension islifestyle changes. Despite the high amount of knowledge about lifestyle changesand their effect on hypertension, the adherence is low, and the prevalence ofhypertension is high.Aim: The aim with this literature review was to illuminate aspects that affectadherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension.Method: A literature review. Data was collected from CINAHL and PubMed. Theresult is based on an analysis of 15 articles.Results: The result showed several aspects that affects adherence to recommendedlifestyle changes in hypertension. Lack of willpower, confidence, discipline, loweducation, low income, unemployment and lack of time in everyday life had anegative effect on the adherence. The patients had lack of knowledge about thedisease and its treatment and how the blood pressure was affected by the lifestylechanges which led to deficient adherence. Communication between patient andhealth care workers was an important factor for enabling to perform lifestylechanges.Conclusion: Several aspects affect adherence to recommended lifestyle changes inpatients with hypertension, which could make them difficult to follow. Therefore,generalized lifestyle changes can be difficult to imply. To individualize thelifestyle changes could enable to more favorably results in treatment and thereforeenhance health in both individual and society.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.  Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.

Bakgrund: Många människor lever idag med en ohälsosam livsstil vilket leder till ohälsa. Minst 20 % av alla människor som söker sjukvård gör det på grund av de konsekvenser som uppstår av en ohälsosam livsstil. Hälsofrämjande arbete skall rikta sig mot att använda människan befintliga resurser för att främja hälsa. Sjuksköterskan ska värna om människors välbefinnande genom att motivera och främja egenvård genom stöttning vid livsstilsförändringar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna patienter. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan år 2005-2020. Artiklarna är insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Den insamlade datan är analyserad i tre steg. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier som speglar faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser, Sjuksköterskan, Arbetsplatsen, Patientens påverkan, Interaktioner och Yttre faktorer. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att de var viktiga i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar. Dock upplevde flertalet sjuksköterskor att ett hinder i arbetet var tidsbrist samt för lite utbildning. En möjlighet som sjuksköterskor upplevde kunde underlätta arbetet var stöttning av ledningen på arbetsplatsen. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de har en roll i det hälsofrämjande arbetet riktat mot livsstilsförändringar. Faktorer som hindrar sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är tidsbrist samt brist på utbildning och kunskap inom ämnet. En faktor som ökar möjligheten till det hälsofrämjande arbetet anser sjuksköterskor är stöttning från ledningen på arbetsplatsen. Sjuksköterskors motivation påverkas även av patientens egen motivation. Sjuksköterskans motivation till arbetet avspeglar i flera fall patientens motivation till förändring. / Background: Today a lot of people live an unhealthy lifestyle which leads to ill health. At least 20% of all people who seek medical care do so because of the consequences of an unhealthy lifestyle. Health promotion work shall focus on using existing human resources to promote health. The nurse must protect people's well-being by motivating and promoting self-care through support in the event of lifestyle changes.Aim: To describe nurses' experiences of working with health-promoting lifestyle changes with adult patients.Method: The work was performed as a literature review based on 16 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The articles were published between year 2005-2020. The articles are collected from the databases Cinahl and PubMed. The collected data is analyzed in three steps.Result: The results are presented in five main categories which reflects the factors that has an impact on nurses’ experiences, Nurse, Workplace, Patients impact, Interactions and External factors. It emerged that nurses felt that they were important in the work with health-promoting lifestyle changes. Most nurses felt that an obstacle in the work was lack of time and education. One opportunity that nurses felt could facilitate work was support from management at the workplace.Conclusion: Nurses felt that they had a role in the health promotion work aimed at lifestyle changes. Factors that obstructed nurses in the health promotion work were lack of time, education and knowledge in the subject. One factor that nurses considered increased the possibility of health-promoting work was the support from the management at the workplace. Nurses' motivation was also affected by the patient they worked with. In several cases, the nurse's motivation reflected the patient's.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 är en kronisk folksjukdom som fortsätter öka över hela världen. Sjukdomen innebär en minskad insulinproduktion tillsammans med en ökad insulinkänslighet. Behandling av sjukdomen ställer krav på en strikt egenvård tillsammans med livsstilsförändringar, som dieter och motion. Kunskap och information om sjukdomen samt stöd från vårdpersonal och närstående beskrivs som viktiga komponenter för att främja egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ-2. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som baseras på en sammanställning av resultat från tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är publicerade i databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Valda artiklar analyserades och tematiserades utifrån Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet beskriver både positiva men främst negativa upplevelser av egenvård vid diabetes typ-2, vilka presenteras under fyra huvudteman;Egenvård i vardagen, Kunskap och information, Behov av stöd och Läkemedelsbehandling. Sammanfattning: Det är vanligt att personer med diabetes typ-2 upplever svårigheter i vardagen då egenvårdshanteringen kräver tid, kunskap och anpassning. Svårigheterna kopplas främst till de livsstilsförändringar som krävs samt integreringen av nya vanor och rutiner. Många personer upplever en bristande motivation, där stödet från närstående och vårdpersonal har en avgörande roll. / Background: Type-2 diabetes mellitus is a public health chronic disease that continues to increase worldwide. The disease results from a lack of insulin production in combination with an increased insulin sensitivity. The treatment of the disease requires a strict self-care management along with lifestyle changes, such as diets and physical activity. The knowledge and information about the disease together with the support from healthcare professionals and relatives are considered as important components for promoting self-management. Aim: The purpose was to describe people´s experiences with self-management of type-2 diabetes. Method: A structured literature review based on a compilation of results from ten scholarly articles. The articles are all published in the databases CINAHL Complete and Pubmed. The content was analyzed and thematized based on the description of Friberg's analysis method. Results: The results describes both positive but mainly negative experiences in managing self-care with type-2 diabetes which was presented as four main themes; Self-management in everyday life, Knowledge and information, Need for support and Medical treatment. Conclusion: It is common for people with type-2 diabetes to experience difficulties in their everyday life because maintaining self-care management requires time, knowledge and adaptation. The difficulties are mainly linked to the required lifestyle changes together with a integration of new habits and routines. Many people experience a lack of motivation, where the support of relatives and healthcare professionals play a crucial role.

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar. / Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtarytmin globalt och associeras med ökad risk för utveckling av andra sjukdomar som negativt påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. De flesta komorbida tillstånd som obesitas, hypertoni, alkoholöverkonsumtion, rökning, diabetes, och sömnapné kan påverkas genom livsstilsförändring. Att ändra på en levnadsvana är en utmaning och bör ses som en process. Genom att arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt främjas patientens egen förmåga att förbättra livskvaliteten.  Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos personer med förmaksflimmer. Vilka är riskfaktorerna för en försämrad hälsorelaterad livskvalitet? Kan en förbättrad livsstil ge en bättre hälsorelaterad livskvalitet? Totalt granskades femton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna som inkluderades hade en god till hög kvalitet. Resultatet av artiklarnas analys sammanfattades av en integrerad dataanalys. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat.  Resultatet sammanställdes från fyra huvudkategorier: Påverkan av faktorer, påverkan av livsstilmodifiering, påverkan av behandlingsstrategi och påverkan av könstillhörighet för patienter med förmaksflimmer. Resultatet visade att patienter med förmaksflimmer har försämrad hälsorelaterad livskvalitet och att kvinnor skattar sin hälsorelaterade livskvalitet generellt lägre än männen. De flesta riskfaktorer som sänker patientens hälsorelaterade livskvalitet bedöms vara modifierbara. Val av behandlingsstrategi påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet är oftast försämrad hos patienter med förmaksflimmer och underliggande riskfaktorer är modifierbara. Patientutbildning och stöd av specialistsjuksköterskan är fördelaktig och kan öka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Nyckelord: Förmaksflimmer, livsstilsförändringar, livsstilsmodifiering, livskvalitet / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia globally and is associated with increased risk of developing other diseases that negatively affect the patient's health-related quality of life. Most comorbid conditions like obesity, hypertension, alcohol overconsumption, smoking, diabetes, and sleep apnea can be affected by lifestyle change. Changing a lifestyle is a challenge and should be seen as a process. By working on a personcentered approach, the patient's own ability to improve quality of life is promoted. The purpose of this literature review was to investigate health-related quality of life in people with atrial fibrillation. What are the risk factors for a deterioration in health-related quality of life? Can an improved lifestyle provide a better health-related quality of life? A total of fifteen scientific articles with a quantitative approach were reviewed. The databases used to find the articles were PubMed and CINAHL. The articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment data. The items included had a good to high quality. The results of the articles' analysis were summarized by an integrated data analysis. The analysis revealed categories and subcategories that described the results of the articles. The results were compiled from four main categories: Influence of factors, influence of lifestyle modification, influence of treatment strategy and influence of gender for patients with atrial fibrillation. The results showed that patients with atrial fibrillation have impaired health-related quality of life and that women rate their health-related quality of life generally lower than men. Most risk factors that lower the patient's health-related quality of life are considered modifiable. The choice of treatment strategy affects the patient's health-related quality of life. Conclusion: Health-related quality of life is most often impaired in patients with atrial fibrillation and underlying risk factors are modifiable. Patient education and the support of the specialist nurse are beneficial and can increase the patient's health-related quality of life.Keywords: Atrial fibrillation, lifestyle changes, lifestyle modification, quality of life

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den dominerande dödsorsaken i Sverige. En vanlig hjärt- och kärlsjukdom är hjärtinfarkt vilket drabbade cirka 23 000 personer i Sverige år 2021. Hjärtinfarkt kan uppkomma som en följd av utvecklad ateroskleros som kan orsakas av påverkbara riskfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet och hypertoni. En betydande del av omvårdnaden för hjärtinfarktsdrabbade patienter är implementering av livsstilsförändringar vilket kan förhindra en sekundär hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en betydande roll för implementeringen av livsstilsförändringar och en stödjande roll för att patienter ska bibehålla livsstilsförändringar. Syfte: Examensarbetet syftade till att sammanställa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet samlades in genom artikelsökningar i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades enligt en mall för kvalitativ forskningsmetodik. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys där mindre textenheter kondenserades och därefter sorterades in i större övergripande kategorier. Resultat: Totalt utgörs resultatet av 13 artiklar där fyra övergripande kategorier utformades: att vara eller inte vara motiverad till livsstilsförändringar, rädslan för ett opålitligt hjärta, vardagens frestelser och prioriteringar och stöd som både främjar och begränsar. Konklusion: Patienter upplevde att motivation, olika begränsningar och stöd har betydelse för livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Genom ökad förståelse för patientgruppen kan sjuksköterskan förbättra stödet och därmed den personcentrerade omvårdnaden. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death in Sweden. Myocardial infarction is a type of cardiovascular disease which affected approximately 23,000 people in Sweden in 2021. Myocardial infarction can occur as a result of developed atherosclerosis, which is caused by risk factors such as smoking, physical inactivity and dietary habits. A significant part of nursing after myocardial infarction is the implementation of lifestyle changes which can prevent a secondary myocardial infarction. The nurse has a significant role in the implementation of lifestyle changes and a supportive role for patients to maintain lifestyle changes. Aim: The thesis aimed to summarize patients' experiences of lifestyle changes after a myocardial infarction. Method: The thesis is a literature review with a qualitative approach. The results were collected through searches in the databases Cinahl and PubMed. In total, the result consists of 13 articles that are quality reviewed according to a template for qualitative research methodology. The articles were analyzed using content analysis where smaller text units were condensed and then sorted into larger overall categories. Results: Four categories were submerged: to be or not to be motivated to lifestyle changes, the fear of an unreliable heart, everyday temptations and prioritization and support that limit and encourage. Conclusion: Patients experience that motivation, various limitations and support are important for lifestyle changes after a myocardial infarction. Through increased understanding of the patient group, the nurse can improve support and person-centered care.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig hjärt-kärlsjukdom som årligen drabbar många personer i Sverige och internationellt. Livsstilsförändringar är en viktig del av sekundärpreventionen för att minska risken för att återinsjukna. Svårigheter med att genomföra livsstilsförändringar ställer därmed höga krav på att vårdpersonal har adekvat kunskap i ämnet.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl och Medline och inkluderade artiklar publicerade mellan 2013-01-01 och 2023-03-03. Elva resultatartiklar analyserades utifrån Fribergs analysmetod i fem steg.   Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorin att påbörja en livsstilsförändring påvisar personers erfarenheter av förändrade kostvanor, fysisk aktivitet och att sluta röka. Vidare i resultatet framkom det hur en vilja att göra en förändring hade en betydande roll i genomförandet av livsstilsförändringar. Huvudkategorin externa resurser som påverkar livsstilsförändringar visar hur vården, familjen och rehabiliteringsprogram var externa stöd som påverkade personers förmåga till livsstilsförändring.   Slutsats: Att genomföra livsstilsförändringar var krävande för personerna då erfarenheterna påverkas av viljan att genomföra förändringar samt externa resurser. Stöttning och information från vården hade en betydande roll för att lyckas genomföra livsstilsförändringar och där vårdpersonal är i behov av ytterligare kunskap. / Background: Heart attack is a common cardiovascular disease that annually affects many people in Sweden and internationally. Lifestyle changes are an important part of secondary prevention to reduce the risk of relapse. Difficulties in implementing lifestyle changes therefore place high demands on healthcare professionals to have adequate knowledge on the subject.  Aim: To describe people’s experiences of implementing lifestyle changes after suffering a heart attack.   Method: A literature review with qualitative method and inductive approach. Article searches were performed in the databases Cinahl and Medline and included articles published between 2013-01-01 and 2023-03-03. Eleven scientific articles were analysed based on Friberg´s analysis method in five steps.  Result: The results revealed two main categories and seven subcategories. The main category of starting a lifestyle change shows people's experiences of changing dietary habits, physical activity and quitting smoking after the heart attack. Further in the results, it emerged how a willingness to make a change had a role in the implementation of lifestyle changes. The main category external resources that influence lifestyle changesshows how healthcare, family and rehabilitation programs were a form external support that influenced people's ability to change lifestyles.   Conclusion: Making lifestyle changes was demanding for the people as the experiences are influenced by a desire to make a change and external resources. Support and information from healthcare professionals had a significant role in successfully implementing lifestyle changes and where healthcare professionals need additional knowledge.