Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt och att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its’ content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; “The information” and “The procedure”. The two subcategories; Adjusting information and Bring about knowledge and to live with the disease emerged from “The information”. The five subcategories; Specific situation information, Increased insight about lifestyle changes, Developed dialogues, Nurses’ and patients’ perspective of responsibility and Supporting and follow ups were formulated from “The procedure”. Individual adjusted information within dialogues was highlighted. The motivational interview technique was considered as contributing to possibilities for more successful treatment and lifestyle changes. The main result showed that nurses responsible for diabetes care in primary health care empathized the need of individual adjusted information and the procedure providing it, in order to support the patients’ daily life.

It is reported that adolescents' health is deteriorating, when their mental illness has increased. Adolescents' social conditions have also become worse. The mental illness is linked to the individual living conditions. The purpose of this study is to investigate which factors adolescents experience have been contributing to making a lifestyle change. The apparent factors can be used to promote adolescents´ health. The method that was used is the survey. Through two of Young-KRIS´s local organizations, ten adolescents´ were contacted. Which have a history of problems as abuse, crime or other destructive behaviour. The result that emerged was compiled and then common features were emerged. The adolescents´ stated that the most important to make a lifestyle change was the consequences, motivation, will, other people, trust, support, reflective and a change of attitude.

Bakgrund: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl. Patientutbildning är en central del i behandlingen av typ 2 diabetes. Syfte: vårt syfte med denna studie var att belysa deltagarnas uppfattning av att delta i en grupputbildning om deras diabetessjukdom. Metod: I studien intervjuades sex kvinnor och fyra män (i åldern 65-78 år) som alla deltagit i grupputbildning om diabetes. Intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Resultat: utifrån deltagarnas uppfattningar bildades tre beskrivningskategorier: att lära sig mer, att kommunicera på rätt nivå och livsstilsförändringar. Konklusion: Vi anser att grupputbildning kan vara både tidsbesparande och kostnadseffektivt. Det kan vara betydelsefullt att informanterna använder ett språk som även icke sjukvårdsutbildade förstår. Vi anser att det vore värdefullt med någon slags uppföljning, vilket skulle kunna ha en motivationshöjande effekt för deltagarna.  För vidare forskning och utveckling i ämnet skulle det vara av intresse att göra intervjuer med ett större urval. / Background: in Sweden about four percent of the population has diabetes disease. The goal of treatment is to minimize the risk of complications. It can be done with the help of lifestyle changes (diet, exercises) or/and pharmacological treatment. The risk factors for complications are high blood pressures and high blood lipids. The complications can lead to micro- and macro vascular changes, for example in eyes, kidneys, heart and vascular. Patient education plays a central role in type 2 diabetes treatment. Aim: our aim with this study was to elucidate how persons with diabetes considered of attending a group education about their disease. Method: In the study interviewed six women and four men (in the age 65-78 years) that everyone participated in group education about diabetes. The interviews were analyzed with the aid of analysis method phenomenography. Results: on the basis of the participants’ views refined three description categories: to learn more, to communicate on correct level and lifestyle changes. Conclusion: We consider that group education can to be both time-saving and cost-effectively. It can be important to use a language that also non healthcare trained understands. We consider it would be important with some kinds of follow-up, it would to have a motivation increasing effect. For further research and development in the matter would the last of interests to do interviews with a broader selection.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.

Bakgrund. Hypertoni är ett tilltagande folkhälsoproblem i hela världen och beror till stor del på att människans levnadsvanor förändrats över tid. Riskerna för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt ökar vid obehandlad hypertoni. Många av faktorerna som ökar prevalens för hypertoni återfinns i individens levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgör en väsentlig del av sjuksköterskans arbete eftersom det kan ske på olika nivåer beroende på var i sitt hälsotillstånd patienten befinner sig. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete innebär att ge patienten möjlighet att öka kontrollen över hälsa samt förbättra hälsan. Syfte. Undersöka om det finns evidens för att preventivt interventionsarbete för patienter med högt blodtryck har effekt på patienters levnadsvanor. Metod. Deskriptiv design: litteraturstudien innefattade 15 enskilda studier. Studierna analyserades och 6 kategorier utformades utifrån studiernas interventionssätt. Resultatet presenteras i löpande text och tabeller. Resultat. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete har effekt på patientens levnadsvanor. Olika samtalsmetoder och arbetsmodeller används vid hälsofrämjande arbete. De beskrivna interventionerna utgår från patientcentrad vård. Strukturerade program som används var utformade på olikartade sätt. De kan riktas mot kultur eller innehålla kombinationer av olika arbetssätt. Patientens förändringsarbete gynnas av att interventioner sker över längre tid. Förändringsarbetet tar tid och det är viktigt att patientens behov och önskemål får styra vid målsättning. Slutsats. Levnadsvanor kan förändras genom sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. / Background. Hypertension is a growing public health problem all over the world. The risk of consequential diseases such as stroke, heart attack, heart failure, kidney failure increases with untreated hypertension. Many risk factors for increased prevalence of hypertension are found in man’s living habits. Health promotion can be performed at many different levels and therefore constitute a major part of the nurse’s work. Purpose. To explore whether there is evidence that preventive intervention work for patients with high blood pressure have an effect on patients’ lifestyles. Method. This literature review has a descriptive design and includes 15 individual studies. The studies were analyzed and 6 categories were formed on the basis of the intervention. Result. Different interviewing methods and working models are used in health promotion. The described interventions were based on patient-centered care. Structured programs were designed in different ways, they can be directed at the patients culture or contain combinations of different approaches. The nurse’s health promotion work has an impact on the patient’s lifestyle. Changes in patients’ lifestyle benefit if the intervention occurs over longer time period. Change takes time and it is important that the patient's needs and preferences can control at target. Conclusion. Habits can be changed through health promotion.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Vilka hinder och möjligheter upplever patienterna i att förändra sin livsstil? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2001-2011. Databaser som använts är CINAHL, PubMed, SwePub och Medline. Även manuell sökning har genomförts. Dataanalysen influerades av Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; upplevelser av diagnosen - en personlig bas som inverkar på förmågan att förändra sin livsstil samt kampen att förändra sin livsstil - hinder och möjligheter. Fyra subkategorier identifierades i den första kategorin och dessa handlar om diagnosen inverkan på patienternas förmåga att ändra sin livsstil. I den andra huvudkategorin klarlades sju subkategorier som beskriver vilka hinder och möjligheter patienterna upplevde i sin kamp att förändra sin livsstil. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Katie Erikssons teorier om lidande och hälsa. Resultaten visade att patienterna upplevde olika grad av lidande vilket påverkade möjligheterna till livsstilsförändringar. / Background:Diabetes type 2 is a global, growing health problem. Lifestyle patterns as food habits, lack of exercise and stress are some of the reasons for developing the illness. Lifestyle changes are important means to get control of the blood sugar and to avoid vascular complications. To change living habits is complicated and the role of the nurse is to support patients in doing so. To better understand how the nurse could give adequate support it is important to get an understanding of the patients’ experiences.   Aim:Our aim is to describe experiences related to lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. What barriers and opportunities do the patients experience in changing their lifestyle? Method:The study is a systematic literature review based on 14 qualitative articles published between the years 2001-2011. Databases used are CINAHL, PubMed, SwePub and Medline. The data analysis is influenced by Graneheim & Lundmans (2004) description of content analysis. Result:Two categories were identified; experiences of the diagnosis – a personal basis that influences the ability to change one’s lifestyle and the struggle to change one’s lifestyle – barriers and possibilities. Four subcategories were identified in the first category which illuminates the diagnosis influence on the patients’ ability to change their habits. Seven subcategories were found in the second category which describes barriers and possibilities for lifestyle changes. Discussion:The results were discussed using the theories of suffering and health of Katie Eriksson. The result shows that patients experienced different grades of suffering which had an impact on the lifestyle changes.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

SAMMANFATTNING Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos personer med typ 2-diabetes En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.