<p>Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet. Materialet från djupintervjuer med skolpersonal har analyserats i utifrån teorier kring organisationsutveckling och bedömning av språkkompetens. Resultaten visar att satsningen fått genomslag på båda skolorna men att det finns betydande skillnader i omfattningen, speciellt när det gäller samarbetet mellan lärare och kontinuiteten i kompetensutvecklingen. Dessa skillnader kopplas till skolledningens agerande när det gäller tydlighet, prioritering och motivering. Satsningens betydelse för lärares verksamhet på skolorna bedöms som överlag positivt. Lärare anger att likvärdig bedömning ökat kvaliteten på undervisning, bedömning, pedagogisk kommunikation med eleverna samt höjt elevers resultat. Samtidigt observeras att skillnader i lärares villkor att arbeta med likvärdig bedömning skapat olika syn på likvärdighet som i förlängningen riskerar att påverka det övergripande målet för satsningen.</p>

<p>The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only <em>part </em>of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades. </p>

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only part of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades.

<p>Sammandrag</p><p>Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till</p><p>den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.</p>

No description available.

Denna studie undersöker samhällskunskapslärares tolkning av likvärdig bedömning. Syftet är att få en ökad förståelse för samhällskunskapslärares arbete med likvärdig bedömning samt hur bedömningen i samhällskunskap kan göras mer likvärdig då ämnets kursplan och kunskapskrav är öppen för tolkning och innehåller mycket stoff som ska behandlas. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet har genomförts på olika skolor i olika kommuner. Studiens teoretiska referensram har varit Lipsky’s teori om närbyråkrater. En närbyråkrat gör avvägningar och tolkningar av politiska beslut och är på så sätt aktivt i implementeringen och skapandet av politiken. Studiens resultat har visat att samtliga lärare menar att likvärdig bedömning ställer stora krav på läraren om denne ska kunna bedöma eleven utifrån kunskapskraven då dessa är öppna för tolkning. Men det råder även en viss oenighet om tolkningen av arbetet med likvärdig bedömning. / <p>Betygsdatum: 2022-02-22</p>

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier.Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utifrån vad som kom fram delade jag upp resultatet och diskussionen i olika huvudpunkter. Resultatet visar bland annat att lärare inom skolor i samma kommun har helt olika arbetssätt gällande bedömningen av de nationella proven. En annan tendens är att lärarna anser att proven tar mycket tid från undervisningen, och efterlyser någon typ av speciallösning för att dels hinna med allt administrativt arbete kring proven, dels undvika att proven tar alltför stor del av kurserna. Vidare finns en positiv grundsyn till proven och dess funktion, men samtidigt en frågande inställning till vad dokumentationen och kontrollrättningarna egentligen leder till. En annan slutsats är att skolans språkbruk och organisation går mot en företagisering som innebär ett närmande av företagsvärldens sätt att se på utvärdering och målstyrning.

SammanfattningFöreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka likvärdigheten i fysiklärares bedömning inom en skola. För att undersöka detta intervjuades fem lärare som undervisar i fysik. De fick bedöma kvalitén på fyra elevers svar på provfrågor inom optik och akustik. Lärarna fick också i uppgift att motivera sin bedömning samt berätta om sina erfarenheter kring implementeringen av Lgr 11. Intervjuerna spelades in och transkriberades och i resultatet redovisas deras bedömning och erfarenheter av införandet av Lgr 11.I litteraturavsnittet presenteras forskning om likvärdig bedömning och implementeringen av Lgr 11. Tidigare forskning visar på brister i bedömningens likvärdighet, trots att en av anledningarna till införandet av Lgr 11 var just att öka likvärdigheten. Det visar sig att tolkningen av värdeorden i kunskapskraven är en viktig faktor som gör det svårt att bedöma likvärdigt. Ur elevernas synvinkel är likvärdigheten av stor vikt då bedömning och betygsättning får konsekvenser för elevernas möjligheter till vidare studier.Resultatet av undersökningen visar att lärarna inom skolan bedömer olika. Det framkommer i denna undersökning att det är svårare att avgöra skillnaden mellan de högre kunskapskraven, C till A än E till C. De fem lärarna har olika erfarenheter av införandet av Lgr 11. Detta beror bland annat på att de har jobbat olika tid inom den aktuella skolan, samt olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Alla respondenter efterfrågar mer tid till att diskutera bedömning och kunskapskrav. Det framkommer också att de anser att det finns betydligt mer stöd för införandet av Lgr 11 jämfört med Lpo 94