No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning. För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

<p>This study examines assessment and how the teaching staff at one school reason around equivalent assessment. More specifically, it aims at studying what obstacles and possibilities the teachers identify to achieve this. Furthermore, the study wishes to gain insight about the current state of the equivalent assessment within the examined teaching staff. The study is based on five semi-structured interviews as well as previous research on the subject matter. To deepen the understanding and highlight case problems that surround assessment, the participating teachers also assess an authentic essay. This is done in an attempt to illustrate the assessment process. The study identifies several obstacles and finds that they depend on the construction of the Swedish grading system. However, the participating teachers all show a will to work together around this issue and they argue that all these obstacles are possible to overcome. What shows to be the main obstacle at question is lack of time, time for the teaching staff to sit down and discuss the matter of equivalent assessment and how to best achieve this.</p><p> </p>

This study examines assessment and how the teaching staff at one school reason around equivalent assessment. More specifically, it aims at studying what obstacles and possibilities the teachers identify to achieve this. Furthermore, the study wishes to gain insight about the current state of the equivalent assessment within the examined teaching staff. The study is based on five semi-structured interviews as well as previous research on the subject matter. To deepen the understanding and highlight case problems that surround assessment, the participating teachers also assess an authentic essay. This is done in an attempt to illustrate the assessment process. The study identifies several obstacles and finds that they depend on the construction of the Swedish grading system. However, the participating teachers all show a will to work together around this issue and they argue that all these obstacles are possible to overcome. What shows to be the main obstacle at question is lack of time, time for the teaching staff to sit down and discuss the matter of equivalent assessment and how to best achieve this.

No description available.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten. Vidare tar vi upp åsikten att skoltexter bör bedömas som en egen genre och att nationella provens försök att mäta skrivförmåga nationellt är oreliabelt. De metoder som använts för att jämföra proven, dokumentanalys och intervju, valdes för att ge såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Genom analysen av vårt resultat kan vi konstatera att flera av skillnaderna mellan proven kan förklaras av att det handlar om ett modersmål och ett främmande språk, men att proven ändå kan lära av varandra gällande bedömningsanvisningarna. Den slutsats vi når är att svenskaprovet kan lära sig av engelskan gällande utbudet av exempeltexter medan engelskan kan lära sig av att svenskan genom att utforma matriser.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling.  Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn. För att elever ska bli bedömda likvärdigt krävs att alla får lika möjligheter till lärande utifrån vad den enskilda individen har för behov och förutsättningar. Det i sin tur kräver hög kompetens hos läraren som måste skapa en undervisning som ständigt anpassas till alla elevers behov och förutsättningar. Diskussion förs utifrån frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna där begreppet likvärdig bedömning belyses ur sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter.

Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.

Det svenska skolsystemet och det bedömningsarbete som utförs inom dess verksamheter ska präglas av likvärdighet. Resultaten av senare års bedömningsforskning visar dock på brister. Syftet med denna uppsats är att i relation till tidigare forskning undersöka hur Sfi-lärare beskriver sitt förfarande vid bedömningen av en elevtext. Uppsatsens frågeställningar är 1. Vilka aspekter lyfts fram i lärarnas beskrivningar och hur speglas kunskapskraven i beskrivningarna? och 2. Vilka strategier och stöd för bedömningen uppger lärarna att de använder? För att besvara frågeställningarna och uppnå det uppsatsen syftar till har 8 Sfi-lärare bedömt en och samma elevtext och vid personliga intervjuer beskrivit de tolkningar och avvägningar som ingått i bedömningsprocessen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat, då lärarnas beskrivningar av sina tillvägagångssätt och resonemang visar variationer gällande såväl vilka grunder lärarna baserar sin bedömning på, vilka strategier och bedömningsstöd som används, samt i betygssättningen av elevtexten.