Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.

Denna studie gjordes i syfte att undersöka pedagogers uppfattningar om musik som ett verktyg för barns lärande samt vilka faktorer som påverkar detta arbete. Tidigare forskning visar att musik blir nedprioriterat i undervisningen, på grund av att bland annat pedagoger känner en osäkerhet kring arbetet med musik, samt att andra ämnen såsom språk och matematik prioriteras. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där vi senare transkriberade och analyserade materialet. Analysen gjordes tematiskt med de sociokulturella begreppen appropriering, scaffoldingstöttande undervisning och scaffoldingstöttande verktyg tillsammans med Lindströms modell (2012) för estetiskt lärande. Resultatet har därefter, utifrån pedagogernas uppfattningar, delats in i olika teman där pedagogernas förhållningssätt, tillvägagångssätt samt musikundervisning för barns olika lärande lyfts som betydelsefulla aspekter i arbetet med musik. I samtliga teman framkommer faktorer som påverkar arbetet med musik för barns lärande. I jämförelse med den tidigare forskningen och vårt resultat, fanns det likheter i att pedagoger är osäkra i arbetet med musik, men pedagogerna i vår studie tolkas vara mer osäkra i att arbeta med musik för att nå olika musiska mål. Slutsatsen som därmed kunde dras var att pedagoger främst arbetar med musiken som ett komplement för att lära barn andra färdigheter än de musiska. Detta tolkas bero på den osäkerhet och okunskap de känner inom ämnet att arbeta med musik som innehåll och därmed som ett lärobjekt. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>