Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns. Medarbetarna har det största ansvaret för sin egen kompetensutveckling och måste själv driva kompetensutvecklingsprocessen men det finns visst stöd från ledningen. Från den specifika kursen som undersökts har majoriteten av respondenterna fått användning av sina kunskaper från kursen i sitt arbete. Slutsatsen är att företaget har ett välutvecklat arbetssätt vid kompetensutveckling. Dock bör företaget arbeta mer med utvärdering av medarbetarnas kunskapsanvändning från en kompetensutveckling. Vi anser att utvärderingen då hade kunnat användas till att utveckla nuvarande kompetensutvecklingar och ligga till grund för framtida kompetensutvecklingar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik. Det vardagliga arbetet och samverkan mellan personalgrupper organiseras i olika stor utsträckning, vissa delar av arbetet har knappast någon organisering alls. Vidare sker viss organisering och samverkan formellt från verksamhetens sida, medan annan sker informellt från personalens sida. Arbetets formella och informella or-ganisering påverkar i sin tur när, var och hur personalen har möjlighet att samverka med varandra. I diskussionen dras slutsatsen att villkoren för kollektivt lärande tycks bestå i ett sam-spel mellan den formella organiseringen och den informella organiseringen. Där den formella organiseringen i detta fall framför allt särskiljer personalen, medan den informella organise-ringen möjliggör samverkan och därmed även kollektivt lärande i viss utsträckning.

Syfte med studien är att undersöka hur pedagogernas och barns syn på lek och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på sambandet mellan barns lek och lärande? På vilka sätt uppmuntrar och stödjer pedagogerna barnen i deras lek? Hur ser barn på lek ? Det är en kvalitativ studie där sex pedagoger och tio barn intervjuades. Alla barn som intervjuades var fem år gamla för att kunna besvara mina frågor.

I den här texten presenteras en studie av matematiklärares erfarenheter av att arbetamed formativ bedömning och i synnerhet när det arbetet sker med hjälp av teknik.Uppsatsen innehåller ett moment vars syfte är att intervjua några lärare. Studien inledsmed en kort beskrivning av bakgrunden till att uppsatsen riktar fokus just på detområdet. I avsnittet bakgrund uttrycks lite kort varför dessa lärare är intressanta för enfallstudie avseende hur teknik används för formativ bedömning. I den allmänna debatten om skolan ser vi ofta att lärare utrycker att de upplever att dehar ont om tid för att bedriva relevant undervisning. Behovet av lösningar som kanöka elevers lärande framträder som eftertraktat bland många lärare. I ljuset av denverkligheten blir det intressant att undersöka hur några verksamma lärare i matematikarbetar inom området. Jag märker att skolverket också efterlyser mer forskning på området. ”Vidare lyftsbehovet av forskning kring IKT-lösningar i relation till formativ bedömning liksombedömningsundervisning vid lärarhögskolor.” (Skolverket, 2016)

Abstract Ann-Kristin Mortensen & Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon.   Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion.   Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.

Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i.   I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte. Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram. / The purpose of this thesis was to, with the principles of Informationdesign, find a way to help and encourage computer novices to use new information systems like intranets.   The cognitive load is higher if the user doesn’t have any previous experience or knowledge in similar tasks, which is shown in both previous studys and in my own.   Swecon, who is a part of Lantmännen, has a new intranet which the workers don’t use. The unused intranet is a problem because it results in lack of information, in other words the workers doesn’t get all the information they need to do their job in a correct and safe way. The results from my quantitative and qualitative studies show that the lack of knowledge motivations and information contributes to the problem

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling. Resultatet för studien visar att lärande sker på olika sätt såsom genom nätverk, arbetslivserfarenhet, kollegor, utbildningar, informationsmöten samt genom tolkning och tillämpning av lagar, regler och förordningar. Lärande sker främst i mötet med klienten och genom annan social interaktion med omgivningen. Vid vägledningsmötet blir skapas motivation att lära nytt. Kombinationen mellan formellt och informellt lärande utgör grunden för god yrkeskompetens. Skilda uppfattningar råder emellertid om betydelsen av det formella lärandet kopplat till karriär, vilket ses som såväl överordnat som underordnat i förhållande till det informella lärandet.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn. Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt. En röd tråd genom respondenternas svar är hur viktigt det är att träffa andra människor och lära tillsammans. De söker inte status och ekonomisk belöning, utan det är just möjligheten att få lära och utvecklas i arbetet som de drivs av.

Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund. Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt. Tolkningarna analyseras sedan med hjälp av teori kring coaching för att se eventuella likheter till arbetet med kompetensutveckling. Analysen av texterna visar ett resultat där likheter mellan arbete med kompetensutveckling och coaching är synliga. Dessa likheter utgör motiveringen till resultatet som visar att coaching kan hjälpa till kompetensutveckling. De olika likheterna visar också hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. En slutsats som dras är att coachingens kommunikation och öppna förhållningssätt skapar starka motiv till hur det kan hjälpa utveckling av kompetens.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.