Syftet med studien är att utveckla kunskap om yrkesverksamma pedagogers motivation till vidareutbildning. Metoden bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utfördes på fem pedagoger som arbetade i Sverige. Analysen bestod av en Interpretativ Fenomenologisk Analys och resultaten pekar på att det finns både inre och yttre motivationsfaktorer till att vidareutbilda sig. Utöver det så visar resultaten att de inre motivationsfaktorerna var starkast när det kommer till motivation till vidareutbildning. Dessa motivationsfaktorer består bl.a av en tro på att pedagoger är viktiga för samhället, konsekvenser av elever, ämnes- och intresse relaterade motivationer och hur kollegor kan påverka motivationen.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens är idag en viktig del i företag och anses vara en av de största konkurrensfaktorerna. En stor anledning till att medarbetare väljer att lämna sin arbetsplats är på grund av bristen på utvecklingsmöjligheter, då många medarbetare idag förväntar sig kompetensutveckling på sina arbetsplatser. Därav bör företag lägga vikt vid att ständigt utveckla sina medarbetare då det kan bidra med konkurrensfördelar som skapar en mer effektiv, kompetent och framgångsrikt företag. Företag kan i sin kompetensstrategi använda sig av interna verktyg som lärande i det dagliga arbetet för att utveckla kompetensen inom företaget. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur företag inom tillverkningsindustrin i Dalarnas län arbetar kring kompetensutveckling samt vad de har för kompetensstrategi. Syftet är även att undersöka hur de använder kompetensutveckling som ett verktyg för att behålla sina medarbetare och dess kompetens. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultat/slutsats: Resultatet visar att företagens kompetensstrategi är delvis outtalad men grundar sig i att medarbetarna skall kompetensutvecklas genom samverkan och lärande i det dagliga arbetet. Företagen förstår vikten av medarbetarnas kompetensutveckling och anser även att det är ett verktyg för att behålla medarbetare och dess kompetens i företaget och därav hålla sig konkurrenskraftiga. / Background: The competence of the employees is an important part of the companies and is classified as one of the biggest competitive factors. Many employees expect competence development in their workplaces and a major reason why employees choose to leave their workplace is because of the lack of development opportunities. This means that organizations should place great emphasis on constantly developing their employees. As competence development contributes with competitive advantages that help the organization to become more efficient, competent and successful. In their competence strategy, companies can use internal tools such as learning in their daily work to develop competence within the company. Purpose: The purpose of this study is to find out how companies in the manufacturing industry in Dalarna County work with competence development and what kind of competence strategy they use. The purpose is also to investigate how they use competence development as a tool to retain their employees and their skills. Methodology: This essay is a qualitative study with an abductive approach. The empirical material has been collected through qualitative interviews. Results/conclusions: The result shows that the company’s competence strategy is partly unspoken, but based on fact that employees must develop competence through collaboration and learning in daily work. The companies understand the importance of employees' competence development and believe that it is a tool for retaining employees and their competence in the company and hence staying competitive.

Bakgrunden till studien är siffror tillhandahållna från Tandvårdssamordning Koncernkontoret som visar en minskning av antal utfärdade N-intyg. I ett gemensamt samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland står det att varje kommun ansvarar för identifiering av individer som har rätt till ett N-intyg och därefter utfärda det. I den utvalda kommunen som studien utfördes ingår utfärdandet av N-intyg i sjuksköterskornas arbetsuppgifter och för att kunna utföra denna arbetsuppgift behövs viss specifik kunskap. Inom arbetspedagogik beskrivs lärande i arbetslivet ofta som obligatoriskt och integrerat i det dagliga arbetet, där den egna viljan att lära kan påverka de anställdas engagemang.       Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av handlingsberedskap att utfärda N-intyg efter genomgången utbildning. Handlingsberedskap kan ses både ur ett psykologiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv, där handlingsberedskap föregås av kunskap, stöd, motivation och villighet att agera.      Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer för att få en förståelse av deras upplevelser gällande handlingsberedskap. Intervjuerna genomfördes i en stad i Västra Götaland.        Resultatet visade att sjuksköterskors handlingsberedskap att utfärda N-intyg kan påverkas av både yttre och inre faktorer beroende av vilken vårdverksamhet hen arbetade i och effekterna av olika faktorer kunde ses mer eller mindre tydligt. Att medverka till utfärdandet av N-intyg upplevde informanterna som meningsfullt då innehavande av N-intyg gav positiva effekter för vårdtagaren. En gemensam faktor som informanterna upplevde oberoende av var hen arbetade, gällde tidsbrist och stress vilket försvårade handlingsberedskapen. Behovet av stöd vid inhämtande av information från kollegor, utbildning och Tandvårdssamordning Koncernkontoret var olika stort, då kunskapen skiljer sig åt beroende på inom vilken vårdform N-intyg ska utfärdas.       Den slutsats som kan dras utifrån studien visar att stöd, kunskap och motivation kan både förstärka, försvaga och försvåra sjuksköterskors handlingsberedskap beroende av i vilken form stöd, kunskap och motivation ges.

Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum – undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället.Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass. Genom att följa en klass under åtta tillfällen, ville vi få syn på hur en sådan undervisning kan läggas upp, samt hur detta emottas av eleverna. I analysen utgår vi från teoretiker som menar att lärande sker i samspel med andra, att egen språklig produktion är avgörande för andraspråksutveckling respektive att det för en språkligt heterogen elevgrupp är särskilt viktigt att kunna koppla undervisningsstoffet till en kontext. Vi tycker oss genom undersökningen kunna konstatera att den här undervisningen som låter ämnesstoffet kretsa kring upplevelser, med en tydlig struktur runt begreppsinlärning kan innebära just detta: eleverna kan sätta in kunskaperna i en meningsfull kontext som underlättar ett lärande i samspel och ger möjlighet till egen språklig produktion.

Sjukvården i regionen arbetar med att förbättra patientsäkerheten inom olika områden med hjälp av resurser/ombud som finns i verksamheterna. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive hindrar införandet av förbättrade rutiner via reurser/ombud på vårdavdelningar inom sjukhusvård. Syftet ledde fram till följande frågor: Vilka faktorer påverkar hur ombud/resurser kan förmedla kunskap till sina arbetskamrater? Vad leder till att kunskapen används i praktiken? Fokusgruppsmetoden användes. Tre fokusgrupper deltog i undersökningen, en med resuser/ombud, en med chefer och en med annan personal. Ett flertal faktorer som påverkar hur resurser/ombud kan bidra till förbättrade rutiner inom vårdavdelningar framkom. Det handlade till exempel om möjligheten att nå all personal. För att kunskapen som resurser/ombud kan bidra med också ska användas i praktiken framträdde bland annat en vilja att göra rätt som en viktig grund. Resurser/ombud har en central roll som kan fördjupas ytterligare genom att utveckla möjligheten till reflektion i vardagen.

Studien syftar till att undersöka lärares och elevers uppfattningar om lärandesituationen i skolämnen och det sociala samspelet i åldersintegrerade respektive åldershomogena klasser. Studien är inte jämförande för att finna vilken skolform som är mest fördelaktig utan vi vill se svårigheter och möjligheter i båda skolformerna. Tidigare forskning visar på delade meningar gällande möjligheter och svårigheter i det sociala samspelet och lärande i skolämnen i framförallt åldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt åtta personer, varav två lärare från en åldersintegrerad skola och två lärare från en åldershomogen skola. Övriga personer är fyra elever med erfarenhet från både åldershomogen och åldersintegrerad klass. Resultaten tyder på att det finns likartade möjligheter och svårigheter med den skillnaden att spridningen på nivån i mognad och lärande är större i en åldersintegrerad skolklass, vilket tyder på att det finns störst möjligheter gällande det sociala samspelet i den åldersintegrerade skolformen. Således tyder det också på att det finns störst möjligheter gällande lärande i skolämnen i den åldershomogena skolformen. I vår studie kom vi fram till att båda skolformerna har liknande arbetssätt med smärre skillnader som snarare beror på lärarnas egna synsätt på lärande och inte på skolformen i sig. Vår slutsats är att det är lärarnas syn på lärande och vad de gör av dessa möjligheter och svårigheter som avgör hur saker och ting ser ut i en klass.

Då kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit under flera år beslutade regeringen att införa ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1, samt nya obligatoriska bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 från och med 1 juli 2016. Syftet med denna studie var att granska i vilken utsträckning innehållet i regeringens förarbeten som ligger till grund för bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling, hädanefter kallat Bedömningsstödet (2016), är forskningsbaserade utifrån fyra i förväg utvalda områden; fonologisk medvetenhet, lärande i en kontext, formativ bedömning samt likvärdighet.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal. Detta både för att locka till sig ny personal och för att få personalen att stanna. Bemanningsföretagens möjlighet att erbjuda olika företag rätt arbetskraft skulle då öka.Därmed blev vi intresserade av att undersöka hur uthyrd personals utvecklingsmöjligheter ser ut. Syftet med vår studie är därför att belysa vad uthyrd personal vid ett utvalt bemanningsföretag har för syn på sitt lärande i arbetet och vad den uthyrda personalen har för syn på den egna kompetensutvecklingen. Utifrån teorier kring förutsättningar och hinder för lärande kommer vi sedan att analysera personalens beskrivna arbetssituation. Vår studie intar en abduktiv forskningsansats. För att besvara vårt syfte och för att få en djupare förståelse för målgruppen har vi utfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som uthyrd personal på ett utvalt bemanningsföretag. Studien visar att den uthyrda personalen till stor del saknar goda förutsättningar för den viktiga växelverkan mellan informellt lärande i arbete och formell utbildning som behövs för att skapa en god lärmiljö. De arbeten som den uthyrda personalen ställs inför är rutinbaserade, med låga krav på deras förmåga och kompetens samt att det sker på en låg lärandenivå. De uthyrda är i behov av högre arbetskrav, högre egenkontroll samt högre socialt stöd i kombination för att de ska ges så goda förutsättningar för lärande som möjligt. Trots detta upplever ändå den uthyrda personalen att de utvecklas genom sitt arbete som uthyrd då de ställs inför nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder.