Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research. / Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning.

The aim is to examine how children create and embody ethics by analyzing their encounters and how possibilities are conditioned by the framework surrounding them. The focus has been on the following problem areas: Conditions that enable children’s ethical encounters with regard to frameworks, rules and order Conditions that enable children’s ethical encounters related to the teachers’ approach Children’s encounters in play from an ethical perspective Children’s encounters with nature from an ethical perspective The theoretical standpoint is ”the ethics of an encounter” from Emmanuel Levinas’ idea of ethics of alterity. In ethics which precedes being itself, the ethical becoming and its relational aspects appear in the encounter with the Other. The tools of analysis are mainly drawn from previous pedagogical/didactical research in ethics which highlights the ethical conditions, such as listening, encounters with diversity and differences, and preschool/school as an ethical space. The study is based on one year of ethnographical field studies relying on participant observations, video observations, focus groups, stimulated recalls and guided tours. The empirical findings show that rules and frameworks which regulate the everyday life of the preschool classes are repeatedly negotiated. The negotiations about “what’s what?”, where both the children and the teachers are involved, take place on a verbal and a bodily level. In the pedagogues’ approach, the listening is a central and complex condition for the ethical space in the preschool classes. In the children’s encounters in play and in their encounters with nature the relational aspect becomes clear. The ethical boundaries and the fixing of those boundaries are discussed in connection with the idea of the ethics of an encounter and the vision of preschool/school as a potential ethical space.

I slutet av 1990-talet beslöt den dåvarande regeringen att initiera ett antal projekt i medelstora och större svenska städer. Projekten skulle förläggas till förorternas miljonprogramsområden och målen skulle vara att stärka kompetensen hos de invandrare som bodde i bostadsområdena, öka deras arbetskraftsdeltagande och öka kontaktytorna mellan svenskar och invandrare. Kooperativet Latitud är ett av dessa projekt. Inom kooperativet arbetar flyktingar, långtidsarbetslösa och lågutbildade. Männen har kommit dit genom arbetsmarknadsplaceringar, praktikplatser, aktivitetsgaranti, medan de flesta av kvinnorna har kortvariga anställningar. Studien bygger på Lave och Wengers teorier kring legitimt perifert lärande och lärande i en handlingsgemenskap. Dessutom prövas teoriernas användbarhet i den kontext som kooperativet utgör. Grundläggande i dessa teorier är att lärandet är situerat och sker i handling i en social gemenskap och att lärande och utveckling av identitet är sammanvävda. Arbetsplatsen Latitud studeras i dess egenskap av en handlingsgemenskap, där människors lärande är beroende av och förknippat med den mening de finner i verksamheten och i sin egen tillvaro i kooperativet, lika väl som av den gemenskap de formar som arbetsgrupp. Lärandets betydelse för individens identitet tydliggörs i fyra individers lärande och agerande under deras tid i kooperativet. Avhandlingen visar att de använda teorierna är väl skickade för att studera Latitud som miljö för lärande, dock krävs ytterligare utveckling av teorierna för att utforska och förklara individens lärande och samspelet mellan individ och kontext. En fördjupning av teorin krävs för att beskriva hur en människas identitet byggs från deltagande och lärande i olika lokala praktiker och behov, och hur varje individs lapptäcke av livserfarenheter och lärande formar ett individuellt mönster. / At the end of the 1990s, the then Swedish Government initiated a number of projects in large and medium-sized Swedish cities. The projects were to be conducted in suburban housing areas built during the Million Programme and the objectives were to improve the skills of migrants living in these areas, increase their participation in the workforce and strengthen contacts between them and Swedish people. The Latitude Cooperative (Kooperativet Latitud) was one of these projects. Refugees, long-termed unemployed and low-educated people work within the cooperative. The men have arrived there as labour market placements, whilst most of the women are on short-term employment contracts. The study is based on Lave and Wenger's theories on Legitimate Peripheral Participation and learning in a Community of Practice. The applicability of these theories was also tested in the context of the cooperative. The basic premise of these theories is that learning is situated and occurs when participating in a social community and that learning and development of identity are interwoven. The Latitude Cooperative is studied in its capacity as a community of practice, where people's learning is dependent on and associated with the meaning they find in the activities and in their own existence in the cooperative, as well as on the community they shape as a working group. The significance of learning for individual identity is exemplified in the learning of four individuals and their actions during their time in the cooperative. The thesis shows that the theories employed are well suited to the study of Latitude as a learning environment. The theories require further development, however, in order to research and explain individual learning and the interplay between the individual and the context. Dreier provides the necessary further development of the theory to describe how a person's identity is constructed from participation and learning in different local practices and needs, and how each individual's patchwork of life experiences and learning forms an individual pattern.

The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic piano. We have used Gee’s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains “digital games” and “non-digital instruments”. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data. The study was conducted on two groups of children, 6-9 years old, and consisted of the children accepting a musical challenge. The children in one of the groups got access to a digital piano application during a preparatory week, whilst the children in the second group lived their lives as usual. The results, and the time it took for the children to perform the assignment, was documented by the parents of the children in a questionnaire. The data from the questionnaire was then analyzed and used to draw conclusions regarding the possible effect of the piano application on the children. The analysis of the collected data showed that all children that had used the application passed the challenge. The analysis also showed that the child that had the fastest passing time on the challenge had used the application, and that the group of children that had used the application showed a faster average time for passing the challenge than the children who had not used the application. Even though some indicative patterns did emerge through our analysis of the collected data no definitive conclusions could be drawn regarding transfer of skills between the semiotic domains “digital games” and “non-digital instruments”. / Syftet med denna studie var att undersöka huruvida utövare av digitala musikspel kan tillgodogöra sig kunskaper från spel som är till nytta vid senare inlärning av ett riktigt, det vill säga fysiskt och icke digitalt simulerat instrument som exempelvis ett piano. Vi utgick från Gees teori om att olika semiotiska domäner kan vara kopplade till varandra på ett sätt som möjliggör överföring av kunskap mellan olika närbesläktade domäner. I vårt fall mellan domänerna ”digitala spel” och ”fysiska, icke-digitala musikinstrument”. För att utforska vår frågeställning valde vi att utföra en pilotstudie där vi samlade in och analyserade både kvantitativ och kvalitativ data. Studien bestod av att två grupper av barn, i åldrarna 6-9 år, fick en musikalisk utmaning. Barnen i den ena gruppen fick under en förberedande vecka tillgång till en digital pianoapplikation, medan barnen i den andra gruppen levde sina liv som vanligt. Resultatet, och tiden det tog för barnen att utföra utmaningen dokumenterades av barnens föräldrar i en enkät, och datan från enkäten användes sedan för att dra slutsatser kring den eventuella effekten av pianoapplikationen. Analysen av datan som samlades in via enkäten visade att alla barn som använt sig av applikationen klarade utmaningen. Analysen visade även att barnet som klarade utmaningen snabbast hade använt sig av applikationen och att den grupp med barn som använt applikationen hade en lägre genomsnittstid på utmaningen än barnen som ej använt applikationen. Trots att vissa antydande mönster kunde utläsas genom analys av vår enkätdata så kunde inga tydliga slutsatser dras kring möjligheten för kunskapsöverföring mellan de semiotiska domänerna ”digitala spel” och ”fysiska, icke-digitala musikinstrument”.

Forskning om feedback har länge haft ett stort fokus på traditionell feedback inom organisationer, som sker från chef till medarbetare, och det har inte funnits ett lika starkt intresse för att studera feedback från medarbetare till chef, så kallad “upward feedback”, vilket gör det relevant att öka förståelsen inom detta område. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur chefer använder feedback från medarbetare för att leda och utveckla verksamheten och sitt eget ledarskap. Studien har en kvalitativ ansats, vilket ligger till grund för insamling av data genom tio semistrukturerade intervjuer med chefer från sex olika organisationer för att studera deras perspektiv på upward feedback och hur de skapar organisatoriska förutsättningar för att ta tillvara medarbetares feedback för att leda verksamheten. Resultatet visade att efterfrågan av och mottaglighet för feedback (både negativ och positiv) är en utmanande uppgift och behöver därför tränas upp. Därtill identifieras tillitsfulla relationer, trygghet i ledarskap och öppna dialoger som förutsättningar för cheferna att öka sin mottaglighet och förmåga att ta tillvara feedback. Slutsatsen dras att trygga chefer med tillitsfulla relationer till sina medarbetare använder upward feedback för att utveckla sig själva som chefer, utveckla en hälsosam arbetsmiljö och lärandeinriktad arbetsplats. / Research about feedback has mainly focused on traditional feedback within organizations, that is, feedback from managers to their employees, and little research has been made to study upward feedback, from employees to their managers. This makes it relevant to increase our understanding within this area. The aim of this study was therefore to contribute to the understanding of how managers utilize upward feedback to lead and develop organizations and their leadership. The study has a qualitative approach, which impacted the decision to gather data through ten semi-structured interviews with managers from six different organizations, with the aim to raise awareness about their perspective on upward feedback and how they use it as part of their leadership. The findings showed that receptivity towards feedback (both positive and negative) is a challenging task and therefore needs practice. Moreover, trustworthy relationships, confidence in leadership and open dialogues are essential conditions for managers to increase their receptivity for upward feedback and are therefore central aspects in utilizing feedback in a more favorable way. A conclusion is made that confident managers with trusting relationships with their employees utilize upward feedback to develop as leaders, develop a healthy working environment and work towards a workplace that fosters learning.

Because of global warming, companies have started to tackle sustainability issues within their operations, but major uncertainties exist on how to establish a quantitative baseline of the current environmental performance of companies. Numerous investigations have been made to assess the carbon footprint of companies with a variety of methods, tools and strategies. However, the lack of transparency in the methods used and the assumptions made could prevent companies to replicate methods and to analyse the results. Because of this, we will investigate how participatory modelling could be used to create a model of the carbon emissions of a company, but also how this method enables the company to understand the methods used and the results from the investigation. By doing this, we also aim to clarify how the process could be set up, which stakeholders that need to be involved and what data sources that could be used. The thesis was conducted as a single case study at a manufacturing company named DeLaval. A participatory modelling process with three major phases was carried out according to proposed methodologies in previous research. In the first phase, a conceptual model of the system accounting for the emissions was created. In the second phase, a quantitative model of the system was developed by gathering data and validating the calculation methodologies with operational stakeholders within the company. In the third phase, the results were verified, and the company could set up sustainability targets based on the findings. The outcomes of the case study showed that there are major benefits with applying participatory modelling because different perspectives throughout the organisation could be gathered efficiently to create a representable model of the company. The modelling strategy had more benefits in organisational areas characterised by high complexity with numerous of different stakeholders with different roles or by geographical distribution. To create the model, primary data consisting of master product data and transactional data was used, together with secondary data, consisting of carbon emission coefficients and gap filling data created by the modellers. By basing the calculations on the methodology set up by the GHG protocol and anchoring the root definition of the system with strategic stakeholders, the results were trusted by the organisation. / På grund av den globala uppvärmningen har företag börjat att hantera hållbarhetsutmaningar inom sin verksamhet, men stora frågetecken kvarstår gällande hur en kvantifierad bild av företagets nuvarande utsläpp ska beräknas. Flertalet studier har genomförts för att undersöka koldioxidavtrycket på företag, med flertalet olika metoder och verktyg. Metoderna och antaganden som gjorts har dock bristande transparens, vilket hindrar andra företag från att replikera beräkningarna och att göra analyser av resultatet. Baserat på detta kommer denna studie att undersöka hur participativ modellering kan användas för att skapa en modell av koldioxidutsläppen från ett företag, men också hur denna metod underlättar för företaget att förstå metoderna som använts och resultaten från undersökningen. Genom detta ämnar vi att bringa klarhet gällande hur processen kan se ut, vilka intressenter som ska vara delaktiga och vilka datakällor som kan vara användbara. Studien genomfördes som en enkel fallstudie på det producerande företaget DeLaval. En participativ modelleringsprocess med tre faser genomfördes i enlighet med etablerade modelleringsprinciper från tidigare studier. I den första fasen utvecklades en konceptuell modell av systemet för estimering av koldioxidutsläppen. I den andra fasen utvecklades en kvantitativ modell as systemet genom att samla in data och validera beräkningsmetoderna tillsammans med operative intressenter på företaget. I den tredje fasen verifierades resultaten och företaget hade möjlighet att sätta upp hållbarhetsmål baserat på resultatet. Utfallet av fallstudien visar att det finns stora fördelar med att använda participativ modellering eftersom olika perspektiv i organisationen kunde inhämtas på ett effektivt sätt för att skapa en representativ modell av företaget. Modelleringsstrategin hade större fördelar i delar av företaget som karakteriserades av hög komplexitet, med många olika intressenter med olika roller eller av geografisk utspriddhet. För att skapa modellen krävdes primärdata innehållande produktinformation och transaktionsdata samt sekundärdata, innehållande utsläppsfaktorer och överbryggande data skapad av modellerarna. Genom att basera beräkningarna på metodiken skapad av GHG protocol och förankra syftet med systemet tillsammans med strategiska intressenter, skapades en tillit till resultaten inom organisationen.

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. / This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.