Människans beteenden har skapat en klimatkris som fått stora konsekvenser. Skolämnet hem- och konsumentkunskap har som syfte att utbilda unga i medvetna konsumtionsval, ämnet har därför potential att vara en viktig del för en hållbar utveckling. Genom en kvalitativ undersökning har ambitionen varit att besvara hur hem - och konsumentkunskapslärare upplever undervisning om hållbar utveckling. John Deweys och Knud Illeris principer för lärande har varit studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkom i studien att lärarna upplevde att eleverna blev engagerade av verklighetsnära situationer, elev inflytande och praktiska moment. Vidare upplevde lärarna att elevernas bakgrund påverkade elevernas lärande. Förhoppningen är att denna studie kan bidra med kunskap om hur hem - och konsumentkunskapslärare kan skapa engagerande lärmiljöer, samt en insikt om hur lärare kan hjälpa elever att överkomma motstånd till lärande.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".

Denna fallstudie belyser gymnasieelevers arbete i små grupper med ett problem kopplat till derivata och syftar till att belysa faktorer som gynnar eller hindrar individernas deltagande i och utveckling av den matematiska kommunikationen i klassrummet. Studien har sin teoretiska förankring i Anna Sfards kommognitiva ramverk, där lärande i matematik ses som deltagande i en matematisk diskurs. Under mer än ett årtionde har larmrapporter om svenska elevers bristande kunskaper i matematik avlöst varandra. Forskningsrapporter pekar på olika faktorer bakom denna sjunkande kunskapsutveckling. Den rådande undervisningskulturen, där eleverna i hög grad arbetar individuellt med uppgifter ur läroboken, ses som en förklaring till de försämrade resultaten, och att undervisningen inte ger eleverna möjlighet att utveckla samtliga föreskrivna förmågor i ämnet. För att uppnå detta betonar både forskningsfältet och den nya läroplanen från 2011 vikten av att eleverna kommunicerar i matematik. I detta perspektiv finns ett behov av att belysa skillnader i elevernas deltagande i kommunikationen om matematik, inte minst i samband med lärande i smågrupper, och hur detta antas påverka elevernas förutsättningar till lärande. Studiens fokus är riktat mot deltagarnas olika bidrag till gruppens matematiska diskurs, det vill säga då eleverna kommunicerar om matematiska objekt eller processer, och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar och deltagande i kommunikationen. Fokus är också riktat mot den kommunikation som handlar om deltagarna i gruppen, vad eleverna gör och hur de värderar varandras sätt att delta i den matematiska diskursen i klassrummet. Denna kommunikation, benämns i ramverket för subjektifiering och antas vara sammankopplad med individens lärande i matematik. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, audio- och videoinspelningar och användning av audiovisuella pennor för att sammanföra verbal och skriftlig kommunikation. Diskursen ses som den naturliga analysenheten. I analysens första steg studerades den matematiska diskursen avseende skillnader i innehållet i deltagarnas yttranden. I ett andra analyssteg fokuserades på interaktionsflödet i gruppen för att förstå mer av skillnader i varje elevs deltagande och bidrag till kommunikation. Studiens resultat visar på stora skillnader avseende deltagande och innehåll i elevernas kommunikation, både på grupp- och individnivå. Elevernas utveckling av den matematiska diskursen gynnas av användningen av flera olika mediatorer för att representera de matematiska objekten. När eleverna erbjuds kopplingar till en tidigare erövrad diskurs, leder det till diskursiva framflyttningar. Eleverna visar sig vidare ha stora svårigheter att tolka och använda det formella matematiska symbolspråket som stöd för matematiserandet. Elevernas tolkning av likhetstecknet, olikhetstecknet och symbolen f´(x) på en processnivå skapar hinder för att utveckla den matematiska diskursen i önskvärd riktning. Den diskurs som handlar om deltagarna och deras egenskaper (identifiering) utgör ca 10 % av samtliga yttranden och är i stort sett samtliga negativa omdömen, ofta använda i syfte att utesluta eller införliva sig själva eller andra från deltagande i matematiserandet. Forskningsstudien visar på ett behov av ytterligare kunskap om hur matematiklärare på bästa sätt kan organisera arbete i smågrupper för att öka elevernas engagemang och kvaliteten på elevernas matematiserande. Studien pekar vidare på vikten av att matematiklärare belyser och varierar användningen av olika mediatorer för att representera de matematiska objekt som är föremål för lärandet. Fallstudien belyser även vikten av att bygga upp det tillåtande arbetsklimat där eleverna inte bedömer sig själva och andra, utan istället vågar ställa de frågor som innebär att de blir alltmer delaktiga i den matematiska diskursen. Ett behov framträder av ytterligare forskning riktad mot inte bara mot den bedömning som sker mellan lärare och elev, utan också mot den bedömning som pågår i klassrummet mellan eleverna, vilket kan påverka vilka roller de väljer eller tilldelas i klassrummet. Detta kan antas vara av stor vikt för hur eleverna kommunicerar om matematik med andra deltagare i klassrummet, vilket också kan antas påverka lärandet. / This case study takes its focus on upper secondary school students’ work in small groups with a problem related to the derivative. The analysis aims to identify factors that promote or hinder an individual’s participation in and development of the mathematical communication in the classroom. The theoretical basis of the study is Anna Sfard’s commognitive framework, where learning mathematics is seen as participating in a mathematical discourse. For more than a decade, reports about Swedish students’ decreasing levels of school mathematical knowledge have been put forward. Research points to various factors behind this development. The prevailing educational culture, where students largely work individually from the textbook, is seen as one explanation for the deterioration in the results, and that teaching does not give students the opportunity to develop all the required competencies in the curriculum. To achieve this, both research and the new Swedish curriculum from 2011 emphasize the importance of student communication in mathematics. In this perspective, there is a need to highlight the differences in student participation in the communication of mathematics in the classroom, particularly in the context of small group learning, and how this is assumed to influence students’ opportunities for learning. The focus of the research is directed towards the participants’ contributions to the group’s mathematical discourse, i.e. when they communicate about mathematical objects or processes, and how these affect students’ opportunities and participation in the communication. Focus is also directed to the communication that involves participants in the group, what the students are doing and how they evaluate each other’s way to participate in the mathematical discourse in the classroom. This type of communication is in the framework referred to as subjectifying, and is assumed to affect the individual’s mathematical learning. Data collection methods used are interviews, audio and video recordings, as well as “smart pens” to combine verbal and written communication. In the first step of the analysis, the mathematical discourse was studied regarding differences in the content of the participants’ utterances. The second step of analysis focused on the interaction flow of the group to understand more of the differences in each student’s participation and contribution to the communication. The results point to big differences regarding participation and content in student communication, both at group level and individual level. The development of students’ mathematical discourse benefits from the use of multiple mediators to represent the mathematical objects. When connections to a previously acquired discourse are offered, this leads to discursive advancements. Students were observed to have difficulties to interpret and use the formal mathematical symbolic language that would support their mathematizing. Students’ interpretation of the equality sign, the sign for inequality, and the symbol f´(x) on a process level, create obstacles to developing the mathematical discourse in the desired direction. The discourse about the participants and their own traits  (identification) constitutes about 10% of all utterances and are almost all negative reviews, frequently used in order to exclude or incorporate themselves or others from participating in the mathematizing activity. This research study points to a need for more knowledge about how mathematics teachers can best organize work in small groups to increase student engagement and the quality of their mathematizing. The study also indicates the importance of mathematics teachers highlighting and varying the use of different mediators to represent the mathematical objects to learn. The case study also highlights the importance of building up a permissive environment in which students do not evaluate themselves and others, but instead dare to ask questions that will make them increasingly involved in the mathematical discourse. A need emerges for further research not only on the assessment between teacher and student, but also on the assessment that goes on in the classroom between the students, which can affect what roles they take or are assigned to in the classroom. This can be assumed to be of great importance to the way students communicate about mathematics with other students in the classroom, which is also likely to influence learning.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.

En studie visar att endast var fjärde arbetsgivare uppger att lagändringen från 2017, som säger att arbetsgivaren ska främja etnisk mångfald, har förändrat deras arbetssätt. Trots den brist på kompetens inom flera branscher, exempelvis att det år 2020 saknas 50 000 ingenjörer på den svenska arbetsmarknaden, visar studier att etnisk diskriminering förekommer. Detta ledde till vårt syfte som var att undersöka hur rekryterare förhåller sig till etnisk mångfald i deras praktiska arbete. Våra frågeställningar berörde bland annat hur fenomenet genomsyrar rekryterarens praktiska arbete. Det gjordes en kvalitativ studie och intervjuade rekryterare från olika företag i en större stad i Sverige. I resultatet har det framgått att nyanställda inte har fått utbildning om etnisk mångfald och det uttrycks som en icke-fråga. Utifrån lärandeperspektivet, anses rekryterare behöva mer organisatoriskt stöd samt möjligheter för att reflektera över hur etnisk mångfald kan förstås i deras praktiska arbete. / A study shows that only every fourth employer states that the change in the law from 2017, which states that the employer need to promote ethnic diversity, has changed their way of working. Despite the lack of expertise in several industries, such as the fact that by 2020 it will lack 50,000 engineers in the Swedish labor market, studies show that ethnic discrimination occurs. This led us to our purpose to investigating how recruiters relate to ethnic diversity in their work. We did a qualitative study and interviewed recruiters from different companies in a larger city in Sweden. The main result has shown that new employees have not received any education about ethnic diversity and it was expressed as a non-question. Bases on the learning perspective, the recruiters need more organizational support and opportunities to reflect on how ethnic diversity can be understood within work.

<p>När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. </p><p>Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. </p><p>Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. </p><p>Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet. Kollegorna spelade en avgörande roll för upplärningen då dessa bidrog med råd och stöd och då introduktion/utbildning ofta bestod i att lära sig av en erfaren kollega. Föreslagna åtgärder är att brevbäraren åtminstone vid några tillfällen får möjlighet att visualisera den utdelningstur som han/hon lär sig kamma. Slutligen är det viktigt att utforma och tilldela resurser för en grundläggande introduktion för att komma tillrätta med de problem som uppstår när sådan introduktion saknas.</p>

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag. Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas. Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt. Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.

Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar. I studien intervjuas åtta första linjens chefer. Ett fåtal chefer har en nedtecknad tydlig strategi för lärande. Chefens roll har förändrats då lärandefrågor tar allt mer av deras tid. Utbudet av utbildning är störst för sjuksköterskor. Undersköterskor/skötare får sin utbildning mest genom internutbildning. Cheferna tvingas till ständiga prioriteringar eftersom resurserna är begränsade. Lärande i vårdarbetet är intressant eftersom det är en multiprofessionell organisation. Det finns möjlighet att lära av varandra. Ett önskemål är att lära genom tvärprofessionella team där läkarna är viktiga, men det fungerar inte. Patientfokus är starkt och det gör att personalen väljer bort utbildning när tiden inte räcker till.

Upphovet till denna studie är en nyfikenhet i hur medarbetare utvecklas via olika projekt, där de får ta stort ansvar själva för projektets upplägg, budget och resultat. De flesta projekt är till för verksamhetsutveckling, där det handlar om att effektivisera, förbättra och i vissa fall kost-nadsreducera processer och/eller verktyg för någon form av produktions- eller tjänsteorgani- sation. Dessvärre hinns eller prioriteras det sällan med att undersöka, utvärdera eller reflektera över hur ett projekts medlemmar har utvecklats såväl under projektets levnadstid som efter projektavslut. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse om hur ett projekts medlemmar upplever att deras myndiga medarbetarskap, lärande och utveckling har påverkats. Detta sö-kande efter kunskap och en ny förståelse har skett genom halvstrukturerade intervjuer av med-lemmar i ett projekt. Resultatet har sen tolkats med en hermeneutisk ansats i relation till Tengblad och Hällsténs (2006) teori om det myndiga medarbetarskapet samt Illeris (2006) teori om lärande. Resultatet visar att projektmedlemmarna har upplevt att arbetet i projektet har påverkats i riktning mot ett myndigt medarbetarskap, ett ökat lärande och i en utveckling