Thesis advisor: C. Patrick Proctor / English immersion education policies in the United States deprive immigrant-origin bilingual students from using their home languages to learn. However, a growing body of research emphasizes the importance of promoting heteroglossic classroom language practices to enhance bilingual students’ learning. Drawing on translanguaging pedagogy (García, 2009; Lewis, Baker & Jones, 2010), this study explored the flexible use of English and Spanish in bilingual students’ language and literacy development. To achieve this, translanguaging instructional strategies were infused into an English language and literacy curriculum to investigate how a group of third grade bilingual students, with varied proficiencies in English and Spanish, used their entire linguistic repertoire to engage in the literacy practices proposed in the curriculum. These literacy practices encompassed reading and discussing culturally-relevant texts, and participating in explicit text-based language instruction in the areas of semantics, morphology, and syntax. Conversation and discourse analysis techniques were used to analyze the lesson videos, and to understand the role of translanguaging in participants’ interactions, and in their discourse about semantics, morphology, and syntax. Findings regarding the role of translanguaging in participants’ interactions, indicate that they strategically and pragmatically used their languages to ensure their meaningful engagement in these lessons, and to perform their bilingual identities. In terms of the role of translanguaging in participants’ discourse about the linguistic constructs targeted in the reading curriculum, results indicate that bilingual language instruction engaged students in cross-linguistic analyses that enhanced their linguistic awareness. Based on these findings, a model for translanguaging pedagogy in language and literacy instruction is proposed, and implications for translanguaging theory, pedagogy, social justice, and future research are discussed. / Thesis (PhD) — Boston College, 2018. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet? För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan.  Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten. På förskolorna menar personalen att språket genomsyrar hela verksamheten. På de förskolor där många av barnen är flerspråkiga råder personalen föräldrarna att tala sitt modersmål hemma med barnen. Alla föräldrar som svarade på enkäten uppger sig läsa hemma för barnen på svenska. Drygt hälften av de flerspråkiga barnen blir även lästa för på sitt modersmål. / The aim of this study has been the linguisic awareness in preschool children. The following questions have been examined: How linguisticly aware are the children?; Are there differences in linguistic awareness between mono- and bilingual children?; Which answers do the children give to the questions?; In which ways do the preschools stimulate the children's language?; What type of advice does the preschool staff give the parents?; Which languages are spoken in the children's homes? To answer my questions I have used a test measuring linguistic awareness, a questionnaire and an intervjew study. The phonological and morfological awareness of 19 bilingual children and 21 monolingual children has been tested. The children's parents have filled out a questionnaire concerning the children's language environment at home and the preschool staff answerd questions about the language stimulation at the preschool. The results show no significant difference between mono- and bilingual children regarding linguistic awareness. Most of the children showed awareness of metalinguistics - mainly phonological. Language impairment is always a part of the preschool activities according to the staff. Att the preschools with a large number of bilingual children the staff advices parent to speak their mother tounge with the children at home. All parents who answerd the questionnaire say that they read to the children in Swedish. About half of the bilingual children's parents also read to their children in their mother tongue.

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2019-03-21T11:39:30Z No. of bitstreams: 1 Valéria Zanetti Ney_.pdf: 8284953 bytes, checksum: 7c6b710273d23a52844ca275066ee4ca (MD5) / Made available in DSpace on 2019-03-21T11:39:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Valéria Zanetti Ney_.pdf: 8284953 bytes, checksum: 7c6b710273d23a52844ca275066ee4ca (MD5) Previous issue date: 2019-01-03 / Nenhuma / Estudar o ambiente da sala de aula do professor em formação é desempenhar o importante papel de crescer, de se desenvolver e de possibilitar a troca diária de conhecimentos que levam ao universo da língua estrangeira. Esta tese, a partir dos pressupostos da teoria sociocultural, dos conceitos de consciência linguística e, ainda, das noções de tarefas colaborativas e os impactos da análise e correção de erros procura evidências de percepção de construção de conhecimento por aprendizes adultos em língua inglesa referente à consciência lexical, partindo do ensino lexical implícito. Para isso, este estudo, é uma pesquisa-ação de cunho quali-quanti, que busca ampliar a discussão na área de ensino-aprendizagem de línguas, ao investigar o processo da aprendizagem de inglês como língua estrangeira no ambiente de formação de professores de uma universidade comunitária do Rio Grande do Sul. Para a análise dos dados foram aplicadas entrevistas semiestruturadas, testes tendo como padrão o Vocabulary Knowledge Scale (VKS) de Paribakht e Wesche e sessões de visionamento com os professores em formação. A relevância da pesquisa se dá a partir do momento em que não há um número expressivo de trabalhos na área e pode contribuir para a comunidade acadêmica em geral, uma vez que produziu conhecimentos para uma área ainda carente de estudos, considerando-se a proposta de desenvolver a pesquisa estabelecendo uma inter-relação entre princípios da teoria sociocultural e a consciência linguística lexical. Por meio da pesquisa, evidencia-se que o ensino lexical implícito promove a consciência linguística lexical. / Studying the classroom environment of teachers in training is to play the important role of growing, developing and enabling the daily exchange of knowledge that lead to the universe of foreign languages. This thesis, based on the assumptions of sociocultural theory, concepts of language awareness, and also on the notions of collaborative tasks and the impacts of analysis and correction of errors, seeks for evidences on the knowledge development perceptions by English adult learners in lexical awareness, starting from implicit lexical teaching. For this, this study is a quali-quanti action research that seeks to broaden the discussion in the area of languages teaching-learning by investigating the process of learning English as a foreign language in the teacher training course of a university in Rio Grande do Sul. For the data analysis, semi-structured interviews, tests based on Paribakht and Wesche's Vocabulary Knowledge Scale (VKS) and viewing sessions with the teachers in formation were provided. The relevance of this thesis assumes that there is not a significant number of studies in the area and it contributes to the academic community in general, since it will produce knowledge establishing an interrelationship between the principals of sociocultural theory and lexical linguistic awareness. Through this thesis it is possible to assure that the implicit lexical teaching leads to lexical linguistic awareness.

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

No description available.

The survey is based on qualitative research interviews with four active teachers from primary school. The purpose of the study is to gain knowledge of how to work with reading and writing learning in year one. The study is based on four issues that concern the teachers' views on the early work on reading and writing. The result shows that teachers have slightly shared perceptions of specific educational material, but the foundation is to have a varied reading and writing teaching. The teaching should also be fun and stimulate the students' individual needs. / Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på lågstadiet. Syftet med studien är att få kunskap om hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Studien utgår från fyra frågeställningar som berör lärarnas åsikter och synsätt på det tidiga arbetet med läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att lärarna har aningen delade uppfattningar om specifikt undervisningsmaterial men att grunden är att ha en varierad läs- och skrivinlärning. Undervisningen ska dessutom vara lustfylld och stimulera elevernas individuella behov.

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>

I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna. This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen. / Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.