Bakgrund: Demenssjukdom är en vanligt förekommande diagnos hos äldre. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för olika försämrade kognitiva funktioner i hjärnan vilka har en negativ påverkan på människors dagliga liv. Sjuksköterskor i enakutsjukvårdskontext möter personer med demenssjukdom men oftast då på grund av samsjuklighet. Denna patientgrupp upplever olika symtom som förvirring, ångest och aggression som förvärras i samband med sjukhusvistelse. Forskning har dock visat att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för att möta behovet hos dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att utifrån en akutsjukvårdskontext belysa sjuksköterskors upplevelse  att utföra personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema och åtta subtema. huvudteman var: strukturella brister, kommunikation och anhöriga. Konklusion: Resultatet visar att personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom upplevdes avsjuksköterskorna i en akutsjukvårdskontext som en utmaning. Miljön förvärrar symtomen hos denna patientgrupp,  sjuksköterskor upplever brist på tid för att ge den omvårdnaden som behövs, brist på kunskap om demenssjukdom samt attityder hos den enskilda sjuksköterskor är några av de bidragande faktorer till svårigheter att ge personcentrerad omvårdnad till dessa personer. / Background: Dementia is one of the most common diagnoses among the elderly. Dementia is a collective name for various impaired cognitive functions in the brain that have a negative impact on a person's daily life. The nurses in hospitals often meet many people with dementia due to comorbidity. These patient groups experience various symptoms such as confusion, anxiety and aggression that worsen in connection with hospitalization. However, research has shown that person-centered nursing is of great importance in meeting the needs of these people. Aim: The aim of the study was to shed light on the nurses’ experience of providing person-centered care to people with dementiain an emergency care context. Method: The present study is a literature study based on 10 scientific articles with qualitative study design. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed using the content analysis method. Results: The results showed three main themes and eight sub-themes. Main themes were: structural deficiencies, communication and relatives. Conclusion: Providing person-centered nursing to people with dementia was perceived by the nursesin an emergency care context as a challenge. The environment worsens the symptoms of this patient group, the nurse does not have enough time to provide the care needed, lack of knowledge and attitudes of the nurse are some of the contributing factors to difficulties in providing person-centered care to these people.

Bakgrund Det sker en ständig digitalisering av vården, där e-hälsa blir ett alltmer naturligt sätt att bedriva vård på. I samband med att psykisk ohälsa ökar i samhället läggs större vikt på hälso-och sjukvården att öka tillgången till stödtjänster. Via e-hälsa kan vård bedrivas på ett mer kostnadseffektivt och lättillgängligt sätt för att stödja personer med psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vården via e-hälsa. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav 15 var kvalitativa och 1 kvantitativ. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Resultat Personer med psykisk ohälsa upplever e-hälsa som ett lättillgängligt, effektivt och hjälpsamt verktyg att söka vård genom. Egenvård bidrar till att personer med psykisk ohälsa upplever bättre välbefinnande i sitt sjukdomstillstånd. De upplever ökat engagemang kring sitt hälsotillstånd och ökad vilja att utföra egenvård. Trots flertalet fördelar med att bedriva vård via e-hälsa, upplevs frånvaron av mänsklig kontakt vara ett hinder. Slutsats Via e-hälsa kan stöd och tillgänglighet möjliggöras för alla oavsett demografi. E-hälsa underlättar att söka, få det stöd och information som behövs angående sitt hälsotillstånd. Genom e-hälsa kan personer med psykisk ohälsa få stärkt förtroende till sin egen förmåga samt uppmuntras till att utföra egenvård. / Background There is a constant digitalization of healthcare, where e-health is becoming an increasingly natural way of conducting care. In connection with increased mental illness in society, greater emphasis is being placed on health care to increase the availability of support services. Via e-health, care can be provided in a more cost-effective and easily accessible way to support people with mental illness. Aim This literature study is aimed to describe how people with mental illness experience care via e-health. Method This study is conducted as a literature review where 16 scientific articles were included, of which 15 were qualitative and 1 quantitative. These articles have been quality reviewed and analyzed. The databases used were CINAHL and PubMed. Results People with mental illness experience e-health as an easily accessible, effective and helpful tool to seek care through. Self-care contributes to people with mental illness experiencing better well-being in their illness. They experience increased commitment to their state of health and increased willingness to perform self-care. Despite most of the benefits of providing care via e-health, the absence of human contact is perceived as an obstacle. Conclusions E-health makes the support and accessibility of healthcare possible for everyone regardless of demography. It contributes to make it easier to apply, get the support and information you need about your health condition. Through e-health, people with mental illness can gain stronger confidence in their self-efficacy and be encouraged to in higher extent perform self-care.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukdom och död i Europa. Kännedom om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskar avsevärt risken att drabbas. I samband med en hjärtinfarkt kan känslor som ångest, stress och rädsla för återinsjuknande uppkomma. Anhöriga upplever att patienter får otillräckligt med information och stöd efter en hjärtinfarkt. Omvårdnaden i samband med hjärtinfarkt syftar till en god relation mellan personen och sjuksköterskan, där sjuksköterskans omvårdnad syftar till att främja hälsa hos personen. Det är därför av vikt att beskriva hur personer upplever omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av litteraturöversikt. Resultat: Fyra kategorier växte fram under analysen: Att få varierad information, Att få varierat bemötande, Att få stöd för livsstilsförändringar och Att få emotionellt stöd. Varierande erfarenheter gällande information upplevdes, såväl tillfredsställande som bristfällig information. Varierat bemötande i samband med hjärtinfarkt upplevdes, både som positivt och negativt. För lyckade livsstilsförändringar var en god relation till sjuksköterskan av vikt, samtidigt som det fanns ett behov av ytterligare stöd. Emotionellt stöd från sjuksköterskor och anhöriga hade positiva effekter under vårdtiden, samtidigt som otillräckligt stöd förvärrade upplevelsen i samband med hjärtinfarkten. Slutsats: Resultatet ger en värdefull inblick i erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskor behöver vara lyhörda för vad personer önskar och behöver gällande information, bemötande, livsstilsförändringar och emotionellt stöd. Sjuksköterskan behöver möta personernas behov med ett personcentrerat förhållningssätt för bästa möjliga omvårdnad. / Introduction: Cardiovascular disease is the most common cause of illness and death in Europe. Knowledge of risk factors reduces the risk of being affected. In connection with a myocardial infarction feelings like anxiety, stress and fear of relapse appear. Relatives experience insufficient information and support after a myocardial infarction. The relation between the person and the nurse is an important part of nursing, where the nursing aims to promote health. Therefore it's important to describe how people experience nursing in connection with a myocardial infarction. Aim: The aim of this literature overview was to describe adults' experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Method: Descriptive design with a qualitative approach as a literature overview. Results: Four categories emerged during the analysis: Getting varied information, Getting varied treatment, Getting support for lifestyle changes and Getting emotional support. Varying experiences regarding information was experienced, both sufficient and deficient information. Varied treatment was experienced, both positive and negative. For successful lifestyle changes, a good relationship with the nurse was important, there was a need for further support. Emotional support from nurses and relatives had positive effects during the care, while insufficient support worsened the experience. Conclusion: The result provides a valuable insight into the experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Nurses need to listen to what people want and need regarding information, treatment, lifestyle changes and emotional support. The nurse needs to meet the people's needs with a person-centred approach for the best possible care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen som leder till ökande antal dödsfall i världen. En stor del av hjärtsvikt behandling beror på hur patienten utför sin egenvård. För att utöva egenvård krävs det tillräcklig kunskap om sjukdoms symtom, motivation för att vara delaktig i egenvård samt vårdstöd för att bedriva sin egenvård. Sjuksköterskor som vårdare har en viktig  roll i att stötta patienter med hjärtsvikt genom att utbilda, informera, ge motivation till dem, med syfte att patienter kan utföra sin egenvård. Syfte: Syfte var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt användes och kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. I resultatdelen användes 10 vetenskapliga artiklar vilket analyserades i fem steg utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys.  Resultat: Resultaten framkommer under tre huvudtemana och fyra subteman. Huvudteman är motivation till egenvård, behov av kunskap om sjukdomstillstånd och egenvård och upplevelser av stöd till egenvård. Sammanfattning: Egenvård hos patienten med hjärtsvikt har en stor betydelse, på samma sätt för att uppnå det här syftet är patientens delaktighet och kunskap oerhört viktigt. Denna genomförs av anpassning av vad patientens kapacitet och behov är med sina aktuella resurser som patienter har. Patienten kan stödjas genom sjuksköterskor och närstående som involverade till patientens egenvård. / Background: Heart failure is one of the most common public health problems leading to an increasing number of deaths in the world. A large part of heart failure treatment depends on how the patient performs their self-care. In order to exercise self-care, sufficient knowledge of the symptoms of the illness, motivation to participate in self-care and care support to conduct one's self-care is required. Nurses have an important role in supporting patients with heart failure by educating, informing, giving motivation to them, with the aim that patients can handle their self-care. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles have been reviewed. For the result, 10 scientific articles were used that were analyzed according to Friberg's description of qualitative analysis in five steps. Results: The results appear under three main themes and four subthemes. The main themes are motivation for self-care, need for knowledge about illness and self-care and experiences of support for self-care. Summary: Self-care of the patient with heart failure is of great importance, in the same way to achieve this goal, the patient's participation and knowledge are extremely important. It would be achieved through adapting what the patient's capacity and needs are with their current resources. The patient can be supported by nurses and relatives who are involved in the patient's self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av insulinbrist. Förekomsten av diabeteskomplikationer under barndomen är låg men unga vuxna har en högre risk att utveckla komplikationer samt bristfällig diabetes hantering under olika utvecklingsfaser. Unga vuxna befinner sig i en utmanande tid och att leva med Diabetes typ 1 är en faktor som ökar bördan till de redan befintliga stressfaktorerna. Personcentrerad vård främjar unga vuxnas egenförmåga att självständigt hantera sin diabetes. Syfte: Studiens syfte var att beskriva unga vuxnas erfarenheter att leva med Diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var litteraturöversikt. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed samt CINAHL. Artiklarna var publicerade mellan år 2011–2021. Unga vuxna definierades utifrån åldern 15–40 år. Integrerad analysmetod användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och presenteras med två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet belyser både upplevelsen av sociala sammanhang samt hur unga vuxna upplever att det är att leva med diabetes typ 1. Områden som resultatet djupare går in på är skolgång, arbetsliv, kontakt med vården, förändringar och motgångar och påverkan av tidigare erfarenheter. Slutsats: Studien visar att unga vuxna påverkas på flera sätt av diagnosen DM1. Skolgång och arbetsliv påverkas och den unga vuxna kan känna sig annorlunda och utanför i samhället. Genom att hitta gemenskap med andra unga med DM1 samt bra stöd från hälso- och sjukvård samt anhöriga upplever den unga vuxna att hanteringen av sin diabetes typ 1 underlättas. / Background: Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease characterized by insulin deficiency. The incidence of diabetic complications during childhood is low, but young adults have a higher risk of developing complications and inadequate diabetes management during different developmental stages. Young adults are in a challenging time and living with Type 1 diabetes is a factor increasing the burden of the already existing stressors. Person-centered care promotes young adults to manage their diabetes independently. Purpose: The purpose of the study was to describe young adults' experiences of living with type 1 diabetes. Method: The method used to answer the purpose of the study was a literature review. The databases used were PubMed and CINAHL for data collection. Articles were published between year 2011-2021. Young adults were defined as 15-40 years old. Integrated analysis method was used to analyze and compile the results. Result: The result is based on 15 scientific articles and is presented with two main categories and four subcategories. The results shed light on both the experience of social contexts and how young adults experience what it is like to live with type 1 diabetes. Areas that the results go into more deeply are schooling, working life, contact with care, changes and setbacks and the impact of earlier experience. Conclusion: The study shows that young adults are affected in several ways by their Type 1 diabetes. Schooling and working life are affected and the young adult may feel different and outside of society. By finding fellowship with other young people with DM1 and good support from health and medical care and relatives, the young adult experiences that the management of their DM1 is facilitated.

Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information. / Background: The presence of a language barrier in health care affects the ability of nurses to perform nursing. Communication is identified as an important factor between the nurse and the patient to promote high quality care. The opportunity to obtain cultural competence increases the quality of care.Aim: The aim of the literature review is to describe the nurse's experience of language barrier , and nurses' strategies for overcoming them in nursing.Method: The study was conducted as a literature review with a systematic search strategy and was based on 13 qualitative and two mix method scientific articles. Article searches were performed in databases CINAHL and Pubmed.Results: The results of the literature review shows that nurses face challenges that prevent the promotion of good and safe care when a language barrier occurs. Nurses experience that through the use of professional and non-professional interpreters they have their advantages and disadvantages. Nurses strive to overcome the language barrier by using different strategies.Conclusion: Language barrier is an obstacle to providing individual caring and being able to make an assessment of the patient's care needs. Language barrier is a threat to patient safety. Professional and non-professional interpreters increases the risk that the patient will not recive correct information.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar att fysisk miljö främjar patienters återhämtning vid utformning som en läkande miljö. Patienters erfarna trygghet, kontroll och välmående i en läkande miljö gynnar återhämtningen. Tidigare studier belyser sjuksköterskors erfarenheter av patienters återhämtning där vårdande relationer innefattande patienter, anhöriga och sjuksköterskor framkommer som centrala. De vårdande relationerna främjar sjuksköterskors möjlighet att förstå och möta patienter där de befinner sig i återhämtningsprocessen och ger dem möjlighet att understödja den. Syfte: Att beskriva den psykosociala miljöns inverkan på patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt utifrån Friberg, 13 artiklar analyserades varav elva kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Den psykosociala miljön påverkade patienters återhämtning positivt likväl som negativt. Resultatet redovisades utifrån fyra teman som framkom under analysen: Psykosocialt stöd från medpatienter, Psykosocialt stöd från vårdpersonal, Psykosocialt stöd från anhöriga och Psykosocialt stöd till sig själv. Konklusion: Patienters återhämtning främjas av delandet av erfarenheter och relationer mellan patienter samt att personal finns tillgänglig för stöd, samtal och uppmuntran. Anhöriga kan ge emotionellt och praktiskt stöd som uppmuntran, främja engagemang i coping-strategier och skapa trygghet. Patienters upplevda kontroll inverkar på återhämtningsprocessen där möjligheten till avskildhet och social interaktion fokuseras. / Background: Previous studies show that the physical environment promotes patients’ recovery when designed as a healing environment. Patients’ experiences of security, control, and wellbeing in a healing environment encourage recovery. Previous studies illuminate nurses’ experiences of patients’ recovery where caring relationships including patients, relatives and nurses emerge as central. Caring relationships facilitate nurses’ opportunities to understand and meet patients where they are in the recovery process and provides them with opportunities to support it. Aim: To describe the psychosocial environment’s impact on patients’ recovery. Method: General literature-overview based on Friberg, 13 articles were analysed, of which eleven were qualitative and two quantitative. Result: The psychosocial environment effected patients’ recovery, positively or negatively. Four themes emerged during analysis: Psychosocial support from fellow patients, Psychosocial support from healthcare professionals, Psychosocial support from relatives and Psychosocial self-support. Conclusion: Patients’ recovery is facilitated by relationships with fellow patients and patients’ sharing of experiences, and having healthcare professionals available for support, conversations and encouragement. Relatives can provide patients with emotional and practical support as encouragement, promoting engagement in coping-strategies and security. Patients’ perceived control affects the recovery process where seclusion and social interaction are essential.