Transitional theory of teaching reading -- Ezra Jack Keats -- Artistic elements of color, shape, and pattern -- Use of collage in creation of picture storybooks.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The pendulum of educators' interests often swings back and forth. In the current climate of high stakes assessment, there appears to be a greater emphasis placed on literal recall of information when reading. While in the short term, this may benefit score reports, there is a concern that higher order thinking skills, such as analysis, will fall by the wayside. In so doing, there may be long term effects on the citizenry of this country. A lack of shared experiences, paired with little or no opportunity to discuss and discern, could lead to an inability to participate in and manage a complex form of government, such as a democracy. In today's middle school literature classrooms, however, there is room for all types of thinking: from the simple to the complex. Teachers who desire to create an atmosphere that values the application of a variety of thinking can make their classrooms into communites that offer students the opportunity to think in a myriad of ways. These opportunities may be explicitly modeled by the educator and take the form of whole and small group discussion, developing questioning skills and using journal writing as a tool to develop meta-cognition.

Background: Nurses have the task of treating relatives professionally in connection with death, this is a complicated task and an individual experience. This means that no treatment is uniform. Purpose: Describe nurses' experiences of treating relatives in death situation in different care environments. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 11 qualitative articles. Results: Through analysis, two themes were identified which is Restrictions in the treatment and Strategies in the treatment. The theme restrictions in the treatment have three sub-themes Lack knowledge, Feeling inadequate and Unmanageable emotions. The second theme Strategies in the treatment have tree themes Creating relationships, Communicating with relatives and the importance of the reflection. The first theme highlights negative experiences that caused nurses to feel limited. The second theme highlights nurses' positive experiences of using different strategies in the treatment that helped to be able to handle the situation. Conclusion: Based on this, conclusions are drawn that by initiating relationships, improving communication, and reflecting, nurses can develop, manage their emotions, and feel support, which leads to the nurses being able to have a better treatment. Nurses can overcome problems that arise in the treatment using different strategies. / Bakgrund: Sjuksköterskor har i uppgift att bemöta anhöriga professionellt i samband med döden, detta är en komplicerad uppgift eftersom döden är en individuell upplevelse. Detta leder till att inget bemötande är enhetligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i samband med döden i olika vårdmiljöer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes av 11 kvalitativa artiklar. Resultat:  Genom analys identifierandes två teman Begränsningar i bemötandet och Behov av strategier i bemötandet. Temat Begränsningar i bemötandet innehåller tre subteman Att sakna kunskap, Att känna sig otillräcklig och Att inte kunna hantera sina känslor. Det andra temat behov av strategier i bemötandet innehåller tre subteman Att skapa relationer, Att kommunicera med anhöriga och Att reflektera i profession. Första temat belyser negativa upplevelser som orsakade att sjuksköterskor kände sig begränsade. Andra temat belyser sjuksköterskors positiva upplevelser av användning av olika strategier i bemötandet som hjälpte att kunna hantera situation. Slutsats: Utifrån detta dras slutsatser om att genom att inleda relationer, förbättra kommunikationen och reflektera kan sjuksköterskor utvecklas, hantera sina känslor och känna stöd vilket leder till att sjuksköterskorna kan tillgå ett bättre bemötande. Sjuksköterskor kan övervinna problem som uppstår i bemötandet genom användningen av olika strategier.

Begreppet stomi härstammar från grekiska ordet stoma och definieras som mun eller öppning. Det finns olika varianter av stomier, men av alla stomier som utförs i Norden utgör kolostomier cirka 60% av dessa. Det kirurgiska ingreppet som används kallas för Hartmanns operation som innebär att den sjuka delen av tjocktarmen avlägsnas och resterande delen av tarmen konstrueras till en kolostomi. Syfte var att belysa personers upplevelser av en kolostomi. Metoden hade ett induktivt förhållningssätt och resultatartiklarna var kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Utifrån dataanalysen presenterades fyra huvudkategorier personers upplevelser av försämrad livskvalité, personers upplevelser av sociala relationer, personers upplevelser av otillräcklig information och personers upplevelser av livsstilsförändringar samt fyra subkategorier, upplevelser av osäkerhet i sociala sammanhang, upplevelser av nära relationer i samband med en kolostomi, att anpassa sina kläder och att anpassa sin kost. Resultatet beskrev att personerna upplevde en försämrad livskvalitet i förhållande till begränsningar i vardagen, påverkan på sociala relationer, livsstilsförändringar och brist på information från vårdgivare. Litteraturstudien kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för personers upplevelser av en kolostomi. / The word ostomy originates from the Greek word stoma and is defined as mouth or opening. There are different types of stomas, but out of all stomas in Scandinavia approximately 60% of these are colostomies. The procedure that is used for colostomies is called Hartmann's surgery, which means that the diseased part of the intestine is removed and the remaining part is constructed as a colostomy. The aim was to illustrate people’s experiences of a colostomy. The method was based on an inductive approach and qualitative articles. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The findings of this study resulted in four main categories, people's experiences of deteriorated quality of life, people's experiences of social relationships, people's experiences of insufficient information and experiences of lifestyle changes and four subcategories, experiences of insecurity in social contexts, experiences of close relationships in relation to a colostomy, to adapt their clothes and to adapt their diet. In conclusion, the results described low quality of life related to limitations in the daily life, impact on social relationships, lifestyle changes and lack of information from healthcare providers. This literature study can contribute in deeper knowledge and understanding of people’s experiences of a colostomy.

Bakgrund: Förlossningsdepression är en form av klinisk depression som kan drabba kvinnor efter barnafödandet. Symtom inkluderar ångest och anknytningssvårigheter mellan kvinnan och det nyfödda barnet. Förlossningsdepression screenas med hjälp av självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale i kombination med en klinisk bedömning av symtomen. Behandlingar inkluderar antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Informationssökningen genomfördes i de omvårdnadsbaserade databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultat framkom fyra kategorier; Att inte nå upp till det idealiserade moderskapet, utmaningar i samband med rollförändring, ensamhet och isolering och behov av stöd. Resultaten visade att övergången till moderskap upplevs vara utmanande av kvinnor med förlossningsdepression. Kvinnorna upplever även känslor av skuld och skam när de inte lever upp till de sociala normerna som är knutna till att vara en bra mamma. Konklusion: Litteraturstudiens resultat kan bidra till ökad förståelse av kvinnors upplevelser och behov vid förlossningsdepression. Studien konkluderar att utbildning av vårdpersonal avseende förlossningsdepression, dess symtom och hur personal möter och vårdar enskilda kvinnor är av stor vikt. / Background: Postpartum depression (PPD) is a form of clinical depression that can affect women after childbirth. Symptoms include anxiety and bonding difficulties between the woman and the baby. PPD is screened by using the The Edinburgh Postnatal Depression Scale in combination with a clinical assessment of the symptoms. Treatments include antidepressants and psychotherapy. Aim: The aim was to describe women's experiences of PPD. Method: A literature review with an inductive approach was conducted. Information retrieval was conducted in the nursing-based databases CINAHL and PubMed. Results: In the results, four categories emerged; Not reaching the idealized motherhood, challenges associated with role change, loneliness and isolation and need for support. The results showed that the transition to motherhood is perceived as challenging by women with PPD. The women also experience feelings of guilt and shame when they do not live up to the social norms associated with being a good mother. Conclusion: The results of the literature study can contribute to an increased understanding of women's experiences and needs in PPD. The study concludes that teaching health care professionals about PPD, its symptoms and how to meet and care for women is of great importance.