Bakgrund: Delirium är ett akut tillstånd som kan drabba olika individer. Tillståndet ärvanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar och uppvaknings avdelningar ochpåverkar individens tankeverksamhet och koncentrationsförmåga vilket kan leda tillförvirring. Om tillståndet förekommer efter en operation benämns det som Postoperativtdelirium (POD). POD beskrivs som ett tillstånd som förlänger patientens sjukhusvistelseoch ökar dödligheten och drabbar främst äldre. Syfte: Att beskriva äldre patienters erfarenheter av postoperativt delirium. Metod: Denna litteratursammanställning baseras på nio kvalitativa studier. Studiernahittades i två databaser, Cinahl och Pubmed samt via manuella sökningar av referenslistor.Analysen genomfördes med Fribergs modell för analys av kvalitativa studier. Resultat: Genom analysen skapades tre huvudkategorier och nio subkategorier.Huvudkategorierna var: ‘Känslomässiga reaktioner’, ‘Kroppsliga obehag’ samt ‘Viktigtstöd’. Konklusion: Patienter behöver mer information gällande POD för att förstå sin situationbättre och kunna delta i sin egen vård. Vårdpersonal behöver mer utbildning för att förståpatientens behov under POD samt för att kunna förmedla kunskap om POD till anhöriga.En ökad kunskap kan även reducera kostnader för verksamheter där POD förekommer.Vidare forskning bör belysa hur patienter och verksamheten påverkas av att ge informationtill patienter angående POD. / Background: Delirium is an acute condition that can affect different individuals. Thecondition is common in intensive care units and wake-up wards and affects the individual'sthinking activity and ability to concentrate witch leads to confusion. If the condition occursafter surgery, it is referred to as Postoperative Delirium (POD). POD is described as acondition that prolongs the patient's hospital stay and increases mortality and mainlyaffects the elderly. Aim: To describe elderly patients´experiences of postoperative delirium. Methods: This literature review is based on nine qualitative studies. The studies werefound in two databases, Cinahl, Pubmed and also via manual searches of reference lists.The analysis was performed with Friberg's model for analysis of qualitative studies. Results: The analysis created three main categories and nine subcategories. The maincategories were: ‘Emotional reactions’, ‘Physical discomfort’ and ‘Significant support’. Conclusion: Patients need more information regarding POD to better understand theirsituation and be able to participate in their own care. Nursing staff need more training tounderstand the patient's needs during POD and to be able to convey knowledge about PODto relatives. Increased knowledge can also reduce costs for operations where POD occurs.Further research should shed light on how patients and operations are affected byproviding information to patients regarding POD. / <p>Pågrund av pågående pandemi hölls presentationen av examensarbetet via zoom möte.</p>

Bakgrund: Antibiotikaresistens utgör ett stort problem globalt. En av de resistentabakterierna är meticillinresistenta Staphylococcus arueus (MRSA). Denna bakterie kanorsaka infektioner av olika allvarlighetsgrad. Det saknas systematiska översiktsstudier sombeskriver personers erfarenheter av att leva med MRSA och dessa kan vara viktiga för attsjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till personer med MRSA. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att levamed MRSA. Metod: Nio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till dennalitteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: ”Att uppleva oro inför framtidenoch brist på kunskap”, ”Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden” samt ”Attuppleva personliga och vardagliga förändringar”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSAbeskriver upplevelser av oro inför framtiden och bristande kunskap om sin sjukdom. Debeskriver även upplevelser av brist på kunskap bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskankan med ökad kunskap om MRSA sannolikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomenhos personer med MRSA och lindra deras oro. / Background: Antibiotic resistance constitutes a big global threat. One of the resistantbacteria is methicillin-resistant Staphylococcus aureus. This bacterium can causeinfections of varied severity. There is an absence of systematic reviews that describes thelived experience among people living with MRSA and these could be important for nursesto be able to provide good nursing care for the persons living with MRSA. Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among people living with MRSA. Methods: Nine qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for thisliterature study. Results: The analysis resulted in three main categories: “To experience concern about thefuture and lack of knowledge”, “To experience negative experiences during the hospitalstay” and “To experience personal and everyday changes”. Conclusion: The result from the literature study shows that persons living with MRSA describes experiences of worries about the future and lack of knowledge about the disease.They also described experiences of lack of knowledge among healthcare. The nurse canwith increased knowledge of MRSA likely contribute to increasing knowledge about thedisease among persons with MRSA and reduce their worries.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom drabbar mer än var 10:e människa världen över. Sjukdomen är komplex och kan ses i samband med andra sjukdomar. Individer behöver utföra en livslång och krävande egenvård av denna progressiva sjukdom. I dagens hälso- och sjukvård vårdas vanligtvis en sjukdom i taget vilket kan få vården att brista i individanpassat egenvårdsstöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av egenvård för individer med kronisk njursjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier skapades utifrån resultatet. Kategorierna; 1) Hälsorelaterade värderingar och upplevelser påverkar egenvården 2) Behov av stöd för att utföra egenvård. Konklusion: Litteraturstudien visar att individer kan uppleva ångest och oro över sitt hälsotillstånd vilket försvårar utförandet av egenvård. Hälso- och sjukvården behöver ha ett personcentrerat bemötande och beakta individens beteenden och värderingar för att kunna ge en individanpassad information och ett kontinuerligt egenvårdsstöd. Därefter kan individen få en god förutsättning att ta till sig kunskap om sin hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar i att möta det egenvårdsbehov individen har genom att ge egenvårdsstöd för att leva ett mer hälsosamt liv. / Background: Chronic kidney disease affects more than every 10th person worldwide. The disease is complex and can be seen with other diseases. Individs need to perform a lifelong and demanding self-management of this progressive disease. In today's health care, one illness is usually cared for at a time, which can cause the care to fail in individualized self-management support. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-management for individs with chronic kidney disease. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. The content analysis was based on Friberg's five-step model. Results: Two categories and seven subcategories were created based on the result. The two categories were: 1) Health-related values and experiences affect self-management 2) Need for support to perform self-management. Conclusion: The study shows that participants may experience anxiety about their state of health, which makes it difficult to perform self-management. Healthcare needs to have a person-centered approach and take into account the individ's behaviors and values in order to be able to provide individualized information and continuous self-management support. After that, individs can have a good chance of absorbing knowledge about their health. The nurse has a responsibility to meet the individs self-management needs by providing support to live a healthier life.

Bakgrund: En stomi är en öppning på buken med syfte att avleda avföring. Bakomliggande sjukdomar är vanligen cancer samt inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomi innebär en förändring i kroppsfunktionen med effekter på flertalet dimensioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell och som kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensen. Resultat: Fem kategorier identifierades: ”En förändrad kropp”, ”Sociala konsekvenser”, ”Att hantera vardagen”, ”Stöd och bristande stöd från omgivningen” samt ”Möte med vården”.   Konklusion: Att få en stomi beskrivs som en stor förändring i livet med effekter på kroppsbilden, sexlivet samt sociala relationer. Resultatet har i denna litteraturstudie analyserats i relation till Roys adaptionsmodell, som handlar om människans förmåga att anpassa sig till en förändrad miljö och anpassningen av denna miljö med hjälp av copingprocesser och bemästring av hinder. Bemästring av dessa hinder innebär en utmaning som patienten behöver stöd från sjuksköterska och närstående för att hantera. / Background: An ostomy is an opening on the abdominal wall, with its purpose to dispose faeces. Underlying diseases are usually cancer and inflammatory bowel diseases. Recieving an ostomy effects the bodily function and numerous dimensions.  Aim: The purpose of this literature study was to highlight patients’ experiences of living with an ostomy. Methods: The literature study was based upon eight qualitative articles which have been analyzed through Friberg’s five-step model and then quality reviewed based upon Olsson and Sörensen’s quality template. Results: Five categories were identified: ”A changed body”, ”Social consequences”, ”Dealing with daily life”, ”Support and the lack of support” and ”The contact with the healthcare”. Conclusion: Recieving an ostomy is described as a major change in life with effects on body image, sex life and social relationships. The result has been analyzed in relation to the Roy adaption model, which consists of the human’s ability to adapt to changes within one’s context and to change the context itself through coping processes.  Overcoming barriers is a challenge that the patient needs the support from next of kin and nurses to handle.

Bakgrund: Det är en lång process för patienterna att behandlas för trycksår. Det är både en psykisk och fysisk utmaning, inte bara för patienterna utan även för anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av att leva med trycksår. Metod: Studien var en litteraturstudie, där totalt åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Databaser som användes var PubMed och Cinhal. Resultat: Litteraturstudien mynnade ut i två huvudkategorier ”Begränsningar i det vardagliga livet” och ”Pendla mellan förtvivlan och hopp”, med totalt fem underkategorier där patientens upplevelse av lidande hade en stor roll. Konklusion: Trycksår leder till ett lidande för patienterna som vårdas. Att leva med trycksår gör upplevelsen komplext och varierar från person till person även om upplevelserna liknar varandra. Sjuksköterskan roll är att fånga upp patientens lidande och lindra detta. / Background: To be treated for pressure ulcers is a long and painful process. It is a challenge physically and psychologically not only for the patients, but also for their related parties.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences related to life with pressure ulcers. Methods: This study is performed as a literature study, based on eight scientific articles. The databases used where PubMed and Cinahl. Results: Two main categories were found “Restrictions in the daily life” and “Bouncing between doubt and hope”. With a total of five undercategories, the main focus seemed to be on the patients experience of suffering.  Conclusion: Pressure ulcers leads to a suffering for the patents. To live with a pressure ulcer makes the experience complex and highly individual, even thou the experiences are mutual to others. The nurse’s roll is to notice the patient’s suffering and relive it.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kan komma att få nedsatta kognitiva funktioner. Personer som insjuknar i en demenssjukdom kan få svårigheter med att sköta sin allmänna dagliga livsföring. En följd till detta kan vara ett behov av hjälp och stöd i vardagen. En utav sjuksköterskornas kärnkompetenser handlar om att synliggöra den hela människan. Vården ges utifrån varje unik person där delaktighet mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom är centralt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie samt att en beskrivande analys tillämpades i studien. Resultat: Det förekom att sjuksköterskor erfor tids och kunskapsbrist vid arbete med personer med demenssjukdom. Att se till den unika individen samt tillämpandet av levnadsberättelsen var något som sjuksköterskorna kunde ta hjälp av vid formandet av en personcentrerad vård för personer med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. / Background: The cognitive functions of people diagnosed with dementia may become impaired. People that fall ill with a dementia disease may have difficulties performing activities on a daily basis. Individuals with any of these particular diseases will be in need of more help and support in their everyday lives. Being able to make the patient visible is one of the cores of the nursing competency. To incorporate the patient and to shape the care for each unique individual is central. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s experiences on providing person-centered care to people with dementia. Method: A literature study with a qualitative approach was used in this study and a descriptive analysis method was used. Result: Nurses experienced there was a lack of time and knowledge when treating patients with dementia disease. Nurses also found it helpful to see each individual's unique life story when approaching each patient to provide them with the most suitable care that fit each individual. Conclusion: The nurses encountered multiple experiences that were not only on the positive side, but several on the negative side of experiences.

Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

The purpose of the study was to describe the use of nonfiction/informational trade books within a literature-based elementary classroom by students and the teacher. Using a qualitative ethnographic approach, the researcher became a participant observer in a third grade classroom during a two and one-half week thematic unit about the westward movement. Data were collected from field notes, audiotapes of class discussions and informal interviews, documents of students' work, photographs, daily observer comment summaries, and memos. These data were coded, analyzed for recurring patterns, and grouped together, resulting in grounded theory.

The object of education in the United States is development of the human being as a person and as a citizen in a democracy. In high school that person is a youth--one whose needs for development are common to the democratic tradition of every age. The greatest wealth of any nation is its human beings. A person is whole and unified, yet he possesses many avenues through which life is realized, experiences are enlarged and control is secured over materials and forces. In view of the objectives above, it is planned to present in the paper a discussion of the way in which Virgil reveals the qualities which if acquired characterize youth as honorable, upright and noble characters. In chapter two which follows, each quality is exemplified by several noteworthy illustrations from the Aeneid. / Typescript. / "August, 1953." / "Submitted to the Graduate Council of Florida State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts." / Advisor: W. Edwards, Professor Directing Paper. / Includes bibliographical references (leaf 20).

ABSTRACT Background: Every year, 30,000 people in Sweden suffer from stroke. The disease leads to disability and patients with stroke are in need of recovery process. Previous research highlighted patients 'and relatives' experiences after stroke. The accumulated knowledge clarifies which nursing measures nurses use to support patients' recovery process. Purpose: to describe the nurse's experience in supporting the patient's recovery after a stroke. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis. Results: It emerged that seeing the patient as unique was significant, and to have a functioning recovery process, patients must be given sufficient time and be well informed. Showing honesty also resulted in nurses being able to build trust with patients and relatives. The nurses' support in the form of guidance and individually adapted information as well as physical, emotional, social support was important for patients. A positive communication between patients and nurses contributed to a good care relationship that resulted in success in the recovery process, thus relatives were a resource for patients' recovery process. Conclusion: Patients suffering from stroke may suffer and experience pain after the life change. Patients can also experience well-being in their health, this by having a well-functioning recovery process. Nurses with their unique role and professional knowledge can support the recovery process.