BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. DISKUSSION: Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut. / BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

<p><strong>BAKGRUND: </strong>När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet.<strong> </strong>Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden.<strong> SYFTE: </strong>Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. <strong>METOD: </strong>Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong>RESULTAT: </strong>Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var <em>Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet</em>. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. <strong>DISKUSSION: </strong>Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut.<strong></strong></p> / <p>BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.</p>

<p>Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av nio vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet har ordnats under två teman: Faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten och omvårdnadsåtgärder efter identifikation av brytpunkten. Om patienten slutar svara på behandlingen och om dennes tillstånd ständigt försämras, påverkar detta den fortsatta kurativa behandlingen. Patientens egen önskan, är en annan påverkande faktor. Resultatet visar att när den kurativa behandlingen avslutas får patienterna ofta psykiska problem såsom ångest och oro. Omvårdnadsåtgärderna syftar till att lindra dessa samt att trösta och smärtlinda patienten. Denna studie kan öka sjuksköterskans kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder hon kan bistå patienterna med i livets slutskede när det längre inte är motiverat med kurativ behandling.</p>

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där vården har som syfte att förbättra livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom och för deras närstående. I samband med Ädelreformen 1992 då ålderdomshemmen lades ner fick kommunen ökat ansvar över hemsjukvården. Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och där vården är sammanhängande över tiden. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för arbetet inom hemsjukvård. Förutom att leda teamet ska sjuksköterskan även tillgodose patienten och närståendes olika behov såsom fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Inom hemsjukvård kan det utvecklas djupa relationer mellan sjuksköterskan och patienten samt närstående då det ofta skapas en kontinuitet i vården. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplever vården i livets slutskede som krävande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda palliativa patienter i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Fribergs modell. I analysen identifierades tre huvudteman och tio underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande huvudteman och tio underteman. Huvudteman som identifierades var; Relationer, Arbetets utmaningar och Emotionell påverkan.  Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av goda relationer med patienter och anhöriga samt bra samarbeten med kollegor och andra aktörer inom vården. Arbetet som sjuksköterska inom hemsjukvården upplevdes utmanande eftersom vårdandet var komplext. Erfarenhet och kompetens var betydelsefullt för att sjuksköterskorna skulle känna trygghet i vårdandet. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt, i vårdandet av patienter i livets slutskede, vilket kunde bearbetas genom reflektion.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som bedrivs i syfte att lindra lidande hos patienten med obotliga och framskridna sjukdomar. Att vara patient innebär att befinna sig i en sårbar situation, som vårdpersonal är det därför viktigt att bedriva vården utifrån ett personcentrerat synsätt och främja patientens självbestämmande. Patientens medverkan är en viktig del för att kunna bedriva personcentrerad och individanpassad palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet av delaktighet vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudien utformas efter Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PsycInfo. Resultatet av databassökningarna utgjordes av ett urval av 14 artiklar som svarade gentemot syftet och föll inom inklusions- och exklusionskriterierna för studien. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Resultat: Erfarenheter som studien strävar efter att belysa presenteras i form av fyra kategorier: ”Betydelsen av information och kommunikation”, ”Känsla av kontroll”,”Tillit och trygghet” och ”Ett värdigt bemötande”. Slutsats: Erfarenheterna av delaktighet vid palliativ vård präglas av ett behov av att vara informerad, känna sig delaktig, få möjlighet till diskussion och att få sina åsikter och önskemål respekterade. Ett synsätt där patienten är en helhet och inte bara ett sjukdomstillstånd är av stor vikt vid palliativ vård för att kunna ingiva trygghet, förtroende och tillit hos patienten.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande samt att ge patienter en fridfull sista tid i livet. Det är sjuksköterskors ansvar att tillhandahålla patienters behov och att skapa en trygghet för patienter och anhöriga. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara för sjuksköterskor att vårda döende patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fyra subteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Tema ett: Möten med patienter och anhöriga. Subtema ett: Att vara emotionellt engagerad. Subtema två: Att vara stödjande. Tema två: Betydelsen av den professionella rollen. Subtema ett: Att smärtlindra. Subtema två: Behovet av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vårda patienter livets slut. Döden är en naturlig del av livet. Det upplevdes meningsfullt att arbeta med palliativ vård och sjuksköterskor kände en behaglig känsla när en patient somnat in.

Bakgrund: Patienter vårdas i livets slutskede på vårdavdelningar, i hemmet, i primärvården eller på hospices. Sjuksköterskors syfte är att lindra patienters lidande när det inte går att bota sjukdomen längre. Vårdandet innebär att vårda patienter och dess närstående till en sådan värdig och trygg död som möjligt. Sjuksköterskor upplevs inte alltid kunna tillgodose patienterna på grund av deras förutsättningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två stycken teman: Sjuksköterskors yttre hinder och Utmaningar i sjuksköterskans professionella roll. I det första temat framkom två stycken subteman: Organisatoriska utmaningar och Närståendes påverkan. I det andra temat framkom två stycken subteman: Bristande kunskap och Känslomässigt berörd. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede är påfrestande och utmanade upplever sjuksköterskor. Att se patienter bli sämre både fysiskt och psykiskt för varje dag och se närstående förkrossade upplevs påfrestande för sjuksköterskorna. Att möta patienter och närstående i livets slutskede innebär att sjuksköterskor upplever att de varken har tid eller kunskap att ge den vård som krävs. Sjuksköterskor upplever att vård i livets slutskede som utmanande. Att inte kunna ge svar på patienters existentiella frågor är väldigt påfrestande.

Bakgrund: I Sverige har ca 10% av de nyfödda barnen behov av neonatalvård där vanligaste dödsorsaken är asfyxi, infektioner, underburenhet samt fosterskador. Oavsett ålder ska välbefinnandet främjas till livets slut. Familjecentrerad Vård (FCV) är en arbetsmodell kring ett sjukt barn och dennes familj där vården planeras efter hela familjens behov i samråd med familjen för hela familjens bästa. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelser av vårdtiden då deras barn vårdats i livets slut på en neonatal intensivvårdsavdelning ur ett familjecentrerat perspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats med riktad innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det var viktigt att få spendera tid med sitt barn både före och efter döden. Föräldrarna önskade få ge normal omsorg som att hålla om, mata och trösta. Det fanns ett stort behov av information och kommunikation kring barnets situation. I efterhand värdesatte de högt att de fått hjälp att insamla minnessaker. Föräldrarna menade på att vårdtiden var svår men värdefull. Slutsats: FCV kan vara ett verktyg som får föräldrarna att spendera mer tid med sitt barn vilket kan leda till minskad prevalens av depression efter barnets död. Det är av stor vikt att se varje familjs individuella behov för en så bra vårdtid som möjligt för familjen.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning. Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området upplever. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla utbildning och ta fram fungerande rutiner för symtomskattning.