Bakgrund Det avlider cirka 15 000 personer på olika sjukhusavdelningar varje år. Som sjuksköterska inom denna verksamhet kommer du komma i kontakt med dessa patienter i slutskedet av deras liv. Det är viktigt att som sjuksköterska vara förberedd för denna vård för att kunna ge ett professionellt bemötande samt bästa möjliga omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom slutenvården. Samt att undersöka de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En beskrivande litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna Medline och Cinahl samt genom manuell sökning och det slutgiltiga antalet inkluderade artiklar blev 11 stycken. Artiklarna har sedan granskats av båda författarna för att se att de motsvarade föreliggande studies syfte. Huvudresultat Resultatet från artiklarna kom att lyftas fram i föreliggande studies resultatdel och beskrevs i tre huvudrubriker. Dessa visade på vikten av arbetserfarenhet bland sjuksköterskorna för att de skulle känna sig bekväma i sin arbetssituation. Hur mycket tidsaspekten påverkade vårdandets kvalitet samt vilka känslor som sjuksköterskorna förknippade med vårdandet av patienter i livets slutskede. De granskade artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Slutsats Sjuksköterskor upplever olika känslor i detta vårdande, både positiva och negativa. Vidare kämpar sjuksköterskan med att få tiden att räcka till samt att fördela tiden mellan patienter för att utifrån rådande förutsättningar skapa en bra vård i livets slutskede för dessa patienter. I detta arbete upplever sjuksköterskor att det krävs erfarenhet för att kunna hantera vården av patienter i livets slutskede. Grundutbildningen för sjuksköterskor upplevs inte förbereda sjuksköterskan för denna vård. / Background Approximately 15,000 people die in different hospital wards in Sweden each year. As a nurse, you will come in contact with and meet with these patients in the final stages of their lives. It is important as a nurse to be prepared for this care to be able to provide professional treatment and the best possible care. Aim The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for adult palliative patients in hospital wards and to investigate the included articles data collection method. Method A descriptive literature study with qualitative articles. Articles have been searched in Medline and CINAHL databases and by manual search. The final number of included articles was 11. The articles were then reviewed by both authors to ensure that they correspond to the purpose of the current study. Results The result of the reviewed articles came to be highlighted in the results section of the current study and described under three mainheadings. These showed the importance of work experience among nurses that they would feel comfortable in their work situation. How much time factor affected the quality care and the emotions associated with the nurses caring for patients in the final stages of life. The reviewed articles datacollection method consisted of semi-structured interviews and unstructured interviews. Conclusion Nurses experience different feelings in this caring, both positive and negative. Further more, the nurse struggling to find enough time to and to allocate time between patients to match prevailing conditions to create a good end of life care for these patients. In this work, nurses feel that they required experience to manage the care of patients in the final stages of life. The nursing education is perceived to not adequately prepare nurses for this care.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs inför svåra situationer i vård av barn inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede samt att granska undersökningsgruppen i de inkluderande artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PsycINFO och sökmotorn PubMed samt genom en manuell sökning. Huvudresultat: Vårdandet av barn som befann sig i livets slutskede hade en emotionell påverkan på sjuksköterskan. Osäkerhet i yrkesrollen kunde upplevas, stöd och utbildning inom pediatrisk palliativ vård efterfrågades därför av sjuksköterskorna för ökad kompetens samt för att kunna hantera de känslor som kan uppstå i arbetet. Undersökningsgruppen, totalt 173, i de inkluderade artiklarna bestod främst av sjuksköterskor med ingen erfarenhet till minst 2 års erfarenhet inom pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas av alla känslor som uppstår i samband med vårdandet av barn som är i behov av palliativ vård, för att kunna bearbeta sina känslor och därmed ge bra vård till barnet och barnets familj behöver sjuksköterskan stöd. / Background: Nurses are confronted with difficult situations in the care of children in palliative care. Aim: The purpose with this study was to describe the nurse´s experience on treating children who are in the final stage right before their lives end, and to view the sample groups that are being examined in the included articles. Method: A descriptive literature study based on 11 scientific articles which were found on the databases Cinahl, PsycINFO and on the searching tool PubMed, and also via manual searching. Main result: Treating children, whom are in the end of their lives, had an emotional impact on the nurse. Insecurity in the professional role was experienced, and therefor support and training in palliative care for children was requested among the nurses, it was desired because they wanted to increase their skills and also to be able to handle the emotions that can rise in that sort of work. The sample group, a total of 173 participants, in the included articles mainly consisted of nurses with no experience to at least 2 years experience in pediatric palliative care. Conclusion: Nurses are effected by all the emotions that occur when treating children that are in need of palliative care. To be able to handle their own emotions and thereby be able to give good care to the child and the child’s family, the nurses need support.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer sannolikt någon gång under sin karriär möta patientermed en palliativ diagnos. Omvårdnad av patienter med en palliativ diagnos handlar om attbehandla och möta patientens samt anhörigas behov. Palliativ omvårdnad på sjukhus kanskapa många svårigheter för sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera, exempelvisexistentiella frågor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter ibehov av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats resulterade i 14 artiklar som analyseradesenligt Granheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Sjuksköterskors upplevelser avkommunikationens betydelse vilket beskriver vikten av kommunikationen, Sjuksköterskorsupplevelser av kunskapens och erfarenhetens betydelse beskriver betydelsen av att ha en brautbildning samt erfarenhet inom palliativ omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser kring denegna rollen som beskriver sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnad till patienter som haren palliativ diagnos samt Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter och kollegorvilket beskriver relationens betydelse till patienter och kollegor. Slutsats: Palliativ omvårdnad på sjukhus innebär många svårigheter och utmaningar. För attutveckla omvårdnaden på vårdavdelningar krävs mer forskning och utbildning kring området.Föreliggande studie skulle kunna utgöra en grund för fortsatt forskning samt ge ökad kunskapom sjuksköterskors upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus.

Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient. Detta blir ett dilemma för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet. I diskussionen lyfts att en god relation till patienten och närstående är central för upplevelsen av trygghet. Resurser behövs tillskapas i form av utbildningsinsatser i palliativ vård i grundutbildningen till sjuksköterska. Dessutom behövs resurser i form av tid inom palliativ vård så att sjuksköterskan ska kunna ta sig tid till varje patient för att bygga upp bra relationer till patienten och dennes närstående och därmed kunna lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats. Sammanlagt omfattade artiklarna intervjuer med etthundratre närståendes upplevelser i åldrarna 24-85 år. För att få ett brett perspektiv har vi studerat upplevelser hos partner, särbor, föräldrar, syskon och vuxna barn som närståendevårdare till en cancerdrabbad person i livets slut. Resultatet redovisas i fyra teman och fjorton subteman. De fyra teman är; att känna trygghet i den vårdande rollen, att känna otrygghet i den vårdande rollen, att finna närhet i relationen och att förlora närheten i relationen. I diskussionen lyfter vi fram faktorer som krävs för att närstående ska klara av att hantera den vårdande rollen. Vidare diskuteras betydelsen av att få undervisning och stöd från sjuksköterskan och hur detta kan utföras i praktiken. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

2015 avled cirka 16 000 personer på äldreboende, många hade anhöriga hos sig den sista tiden i livet. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa bästa sättet att ge anhöriga stöd.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut på äldreboende.Resultatet grundades på 13 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ- och mixad design, från länder med hög kvalitet på palliativ vård. Dessa analyserades induktivt och presenterades i tre huvudkategorier: Förståelse för vad som händer i livets slut, att vilja vara delaktig och klara av att hantera situationen. Anhöriga vill få information, ha regelbundna samtal, delta i omvårdnad och beslutsfattande, har ett behov av kontroll och dela på ansvaret samt önskar bli sedda.När anhöriga inte fick information och delta i vården blev situationen inte hanterbar. Detta ledde till svårigheter att släppa kontrollen vilket skapade missnöje. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kommunicera och informera, så anhöriga känner sig delaktiga i vården i livets slutskede och får en hög känsla av sammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut.  Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal. De beskrev även att de ibland blir ledsna och grubblar efter att en patient avlidit. Sjuksköterskorna beskrev även en glädje trots sorg i sitt jobb, detta kunde vara om de såg att en patient mådde bra trots sin sjukdom. Erfarenhet ger trygghet ansåg också sjuksköterskorna. Både jobbigt och befriande när döden inträdde var något som sjuksköteskorna beskrev. Nära och fin men påfrestande relation var hur sjuksköterskorna beskrev relationen till patient och anhöriga.  Slutsats: Anhöriga hade en stor del i vårdandet av patienter i livets slut, och detta påverkade hur sjuksköterskor tänkte och kände kring detta. I mötet med patienter och deras familjer kunde trygghet som kommer med erfarenhet, underlätta. / Aim: To describe the new graduated registered general nurses' experiences of caring for patients in the end of life. Method: The author conducted a qualitative interview with descriptive design. The study group was selected by convenience sample and consisted of seven general nurses who had worked maximum two years as a nurse. The collected material was analyzed from a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed seven categories. The nurses that were interviewed described a job satisfaction that could partly be because they were developed in the work they do, but it could also be because they got appreciation from patients and relatives. Despite the job satisfaction that the nurses described, they could also get a sense of inadequacy, which could be a consequence of lack of time and personnel. They also explained that they sometimes become sad and would think a lot after a patient died. The nurses also described a joy in their job, this could be if they saw that the patients were feeling well despite their illness. With experience the nurses felt more confidence in their job. The nurses also explained that they thought it was both difficult and liberating when death occurred. Near and nice but stressful relationship is how the nurses described the relationship with the patient and relatives.  Conclusion: Relatives have a big part in caring for patients in end of life, and this affects the way nurses think and feel about the situation. In meeting with patients and their families, feeling safe in the situation because of earlier experience, can make it easier.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>