<p>Validerat; 20120402 (anonymous)</p>

Bakgrund: Människor som befinner sig i livets slut har ofta stort behov av omvårdnad. Ansvarig för omvårdnaden är sjuksköterskan som kan lindra lidande för den som genomgår faserna i livets slut. Det finns inte något krav på att undervisning om omvårdnad i livets slut behöver ges under sjuksköterskeutbildningen, vilket kan innebära att sjuksköterskestudenter har bristande kunskap när de ska ut i arbetslivet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att ge omvårdnad i livets slut. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visar att omvårdnad i livets slut ger upphov till många olika upplevelser hos studenter vilket resulterade i tre kategorier: upplevelser av känslomässig karaktär, upplevelser av att skapa kontakt och upplevelser som ledde till utveckling. Konklusion: Många olika känslor uppstår hos studenter när de ger omvårdnad i livets slut och känslorna kan vara svåra att hantera. Hur situationen hanteras kan till stor del påverkas av en mentor men också av reflektion och istället för en negativ upplevelse kan upplevelsen bidra till utveckling och kunskap. / Background: People who are at the end of their lives often have a great need for care. Responsible for nursing is the nurse who can alleviate the suffering of those who go through the phases at the end of life. There is no requirement that teaching about nursing in the end of life needs to be given during nursing educaton, which may mean that nursing students have a lack of knowledge hen they enter working life. Aim: The aim was to shed light on nursing students' experience of end-of-life nursing. Method: The study was contucted as a literature study where 10 scientific articles were reviwed and included in the results. Result: The results show that nursing at the end of life gives rise to many different experiences in students, which resulted in three categories: experiences of an emotional nature, experiences of creating contact and experiences that led to development. Conclusion: Many different emotions arise in students when they provide nursing at the end of life and the emotions can be difficult to manage. How the situation is handled can largely be influenced by a mentor but also by reflection and instead of a negative experience, the experience can contribute to development and knowledge.

Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Varje år behöver ungefär 40 miljoner människor palliativ vård och drygt 90.000 i Sverige. Palliativ vård syftar till att erbjuda patienterna bättre livskvalitet i livets slut samt lindra lidandet för patienter som har drabbats av en obotlig sjukdom.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av at ge palliativ vård till patienter i livets slut.Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes där 15 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats valdes ut för att utgöra resultatet.Resultat: Litteraturstudiens resultat beskrivs i 4 kategorier: ”Essentiellt med en god kommunikation”, ” Kunskap och kompetens vid vård i livets slut”, ”Samspelet mellan sjuksköterska, patient och anhörig” och ”Viktigt med en god och värdig död”. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att utveckla kompetenser och medverka i en god och värdig död för patienter i livets slutskede.Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de kan bidra till en god och värdig död genom att uppfylla patientens fysiska och existentiella behov. De upplever också att de kan stödja både patienterna i livets slut samt deras anhöriga. Att vårda patienter i livets slut beskrivs vara utmanande för sjusköterskor och ställer höga krav på deras professionella kompetenser. Egenskaper som att respektera patienterna, bevara patienternas värdighet och integritet, uppfylla deras behov och önskemål samt att vara lyhörd och tillgänglig för både patienter och anhöriga, beskrivs vara nödvändiga för sjuksköterskor för att kunna bidra till en god död för patienter i livets slut.

No description available.

Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.

Bakgrund: Kulturell och religiös mångfald i Sverige ökar i samband med en betydande tillväxt av utrikesfödda svenskar. Fenomenet berikar samhällen runt om i världen men ger samtidigt nya utmaningar inom vården. Det blir allt vanligare att möta människor med kulturella och religiösa bakgrunder. Leininger’s teori framhåller vikten av att tillhandahålla kulturellt anpassad vård, särskilt inom palliativ vård där Erikssons teori belyser lidandet som kan uppstå. När olika kulturer möts i den palliativa vården vid livets slut står sjuksköterskans kunskap och erfarenheter i fokus på bemötande och den personcentrerande vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes med 13 kvalitativa originalartiklar som inhämtats från PubMed och Cinahl. Originalartiklarna kvalitetsgranskades enligt Friberg och analyserades via manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Data från fem världsdelar och 248 deltagare förenades. Litteraturöversikten identifierade tre huvudkategorier: Otillräcklig Kunskap Inom Transkulturell Omvårdnad, Kommunikation och Förståelse samt Sjuksköterskors Möte Med Religion och Kultur som sammanställde sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Diskussion: I metoddiskussionen framgår argument kring svagheter och styrkor kring vald metod som motiveras med metodlitteratur. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynd från resultatet med stöd av forskning samt återkopplar till Leininger’s Culture Care Theory och Erikssons teori om hälsa och lidande. Slutsats: Litteraturöversikten resultat bidrar till en ökad förståelse för behovet av kulturell kompetens inom palliativ vård och betonar vikten av att integrera kulturella aspekter i vårdpraxis för att möta behoven hos en alltmer mångkulturell patientpopulation. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut är en del av vården som ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra både patienter och dess anhörigas lidande samt tillgodose dess behov av emotionellt stöd. Patienten och dess anhöriga upplever att sjuksköterskans närvaro är betydande för det upplevda välmående. Det finns indikationer i tidigare forskning utifrån patientens och dess anhörigas upplevelser av palliativ vård att det råder kunskapsbrist, tidsbrist och brist på engagemang från sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i livets slut. Metod: Evans systematiska litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman med tre respektive subteman. Första temat är barriärer för god palliativ vård i livets slut, vilket innehåller subteman att sakna erfarenhet och kunskap, att brista i kommunikation med patienten och anhöriga samt att arbeta under tidsbrist. Andra temat är emotionellt engagemang, vilket innehåller subteman att bemöta patienten och anhöriga på ett andligt samt existentiellt plan, att bli emotionellt påverkad och att bearbeta känslor. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att palliativ vård i livets slut är komplext och kräver engagemang, tid och specifik kunskap. / Background: Palliative care in the end of life is a part of the healthcare that places high demand on the nurse. The nurse is responsible for alleviating the suffering of both patients and their relatives and meeting their need for emotional support. The patient and his relatives feel that the nurse presence is significant for the perceived well-being. There are indications in previous research based on the patients’ and their relatives’ experiences of palliative care, that there is a lack of knowledge, a lack of time and a lack of commitment from the nurse. Aim: To describe the nurse experience of palliative care at the end of life. Method: Evans systematic literature review with descriptive synthesis. Result: The analytical process resulted in two themes following three subthemes each. The first theme is barriers for good palliative care in the end of life, this theme includes the three subthemes, to lack experience and knowledge, to lack skills in kommunication with the patient and familymembers and to work under time constraint. The second theme is emotional engagement wich includes the three subthemes, to adress the patient and familymembers on a spiritual and existential level, to be emotionally affected and to process emotions. Conclusion: Overall, the results showed that palliative care at the end of life is complex and requires commitment, time and specific knowledge.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och stod för uppskattningsvis 9,7 miljoner dödsfall år 2022. När cancersjukdomen inte längre går att bota övergår vården till palliativ vård för att sedan övergå till vård i livets slutskede, en livsomvälvande övergång som drabbar både den sjuke och hens närstående. Närstående utgör en viktig del i det palliativa förhållningssättet och kan användas som en resurs vid vård i livets slutskede. Trots detta finns det flera studier som belyser att så inte är fallet och att närstående har varierande upplevelser av hur det är att ha en familjemedlem i livets slutskede.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede.Metod: En allmän litteraturstudie innehållande 15 kvalitativa studier identifierade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga inkluderade studier har analyserats utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Den genomförda dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som belyser närståendes upplevelser när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede: Behov av information, psykisk påverkan, relationers påverkan och kontrollförlust.Slutsats: Det framkom att majoriteten av deltagarna i de inkluderade studierna upplevde i regel den palliativa vården som tillfredsställande och beskrev ofta goda relationer med vårdpersonalen. Trots detta beskrev närstående till patienter som vårdades i livets slutskede ofta situationerna som påfrestande vilket utgjorde en ökad risk för psykiska, sociala och existentiella bekymmer och utmaningar i varierande grad. Det framkom att relationen till vårdpersonalen hade en betydande roll för att förebygga och underlätta dessa problem. / Background: Cancer is the second most common cause of death globally and was responsible for an estimated 9.7 million deaths in 2022. When cancer no longer can be cured, care switches to palliative care and lastly it turns to end-of-life care, a life-changing transition which affects both the patient and their relatives. Relatives are an important part of the palliative approach and can be used as a resource in end of life care. Despite this, there are several studies that highlight that this is not the case and that relatives have varying experiences of what it is like to have a family member at the end of life.Aim: The aim of this study was to investigate relatives’ experiences of when a family member is cared for at the end of life.Method: A general review containing 15 qualitative studies identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO was used. All included studies were analyzed based on an inductive content analysis.Results: The data analysis resulted in four main categories that highlight the experiences of relatives when a family member is at the end of life: Need for information, psychological impact, the impact of relations and lack of control.Conclusion: It emerged that the majority of the participants in the literature study generally experienced the palliative care as satisfactory and often described good relationships with health care personnel. Despite this, relatives of family members who were cared for at the end of life often experienced a great sense of responsibility, which represents an increased risk for psychological, social and existential concerns and challenges.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.