Bakgrund: Att vårda patienter i livets slutskede är en del av sjuksköterskans profession. Att vara trygg i detta möte kan göra vårdandet meningsfullt för patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stötta patienten under denna svåra tid. Det kan uppstå svårigheter i att tillgodose patienter på sjukhus en optimal vård vid livets slutskede om det saknas kunskap och känslighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter i livets slutskede inom den somatiska slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen resulterade i två huvudkategorier: Att hantera döden, Upplevelsen av professionell och personlig utveckling. Samt fem underkategorier: Känslan av maktlöshet, Emotionell utmattning och känslan av att inte känna sig tillräckligt förberedd, Upplevelsen av trygghet i sin profession, Att bli berikad av sina erfarenheter, Relationers betydelse för sjuksköterskan.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever att de inte är tillräckligt förberedda för att möta patienter i livets slutskede. De känner uppgivenhet och maktlöshet för att inte ha gjort tillräckligt för patienten trots att det gjorts allt i sin makt. Att få stöd från andra upplevs vara till stor hjälp för att hantera de känslor som uppstår vid mötet med patienter i livets slutskede.  Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier. Resultatet diskuteras utifrån Travelbees (1971) omvårdnadsteori samt närhetsetik.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet av att vårda i livets slutskede. Det medför att sjuksköterskor upplever oro och osäkerhet vid vård av patienter och anhöriga i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever en tidsbrist samt att vården är krävande både psykiskt och fysiskt därav är det viktigt med stöd från kollegor. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplever vård i livets slutskede som svårt men att det är en viktig del i arbetet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av patienters palliativa vård i livet slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga till patienter som vårdas i livets slutskede behöver ha trygghet och få förståelse för sin situation. Detta kan uppnås om anhöriga får kontinuerlig information om patientens tillstånd och känner förtroende för sjuksköterskor. Slutsats: Anhöriga har en önskan om att vara informerad om patienters situation för att uppleva trygghet. Anhöriga vill vara delaktiga i vården där anhörigas kunskap om patienter tas på allvar. När anhöriga har möjlighet till att förbereda sig att patienter ska dö kan de ta vara på den sista tiden tillsammans. Stöd från sjuksköterskor är betydelsefullt även efter patienter avlidit. / Background: Nurses experiences lack of knowledge and experience of caring at end of life. Nurses experiences feelings such as worry and uncertainty in caring for patients and relatives at end of life. Nurses also experiences a shortage of time and that care is demanding both mentally and physically, it was important with support from colleagues. Newly graduated nurses experienced care at end of life which is difficult however an important part of work. Aim: Was to describe next of kin experiences of the patients palliative care in the end of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis.  Results: Relatives of patients in end of life care need to feel secure and understanding for their situations. It can be achieved if relatives receive continuous information about the patients condition and feel trust to nurses. Conclusion: Relatives have a desire to be informed about patients situation in order to experience security. Relatives want to be involved in care where their knowledge of the patient should be taken seriously. When relatives have opportunity to prepare they can take advantage of the last time together. Nursing support is important evan after the patients have died.

Introduktion: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Många patienter genomgår en palliativ vård och i denna process har närstående en betydelsefull position. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter av den palliativa vården relaterat till cancer i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar som tillämpades i resultatet söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycInfo. Samtliga artiklar har genomgått Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskning. Till resultatet framkom tio artiklar varav sex var av kvalitativ metod, tre av kvantitativ metod och en av mixad metod.  Resultat: Litteraturstudiens resultat baseras på tre kategorier: stöd, samspel med vårdpersonal samt information. Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter från närstående i samtliga kategorier. Positiva erfarenheter framkom när närstående fann tillit till vårdpersonal och fick tillräckligt med stöd och information. Negativa erfarenheter framkom i samband med ett otillräckligt stöd, bristfällig information och kommunikation samt kunskapsbrist om symtom och symtomhantering.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede hos barn skiljer sig från vård vid livets slutskede hos vuxna. Det sätts större krav på sjuksköterskors erfarenheter kring den här vården då de behöver ta hänsyn till både barnen och familjerna. Att vårda barn i livets slutskede kan vara utmanande för sjuksköterskor och kan påverka sjuksköterskor både professionellt och personligt.   Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes och 9 vetenskapliga artiklar valdes ut genom systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PsycInfo.  Resultat: Sjuksköterskor har erfarenheter av att det krävs mer vid kommunikationen med barn, då kommunikationen sker på ett annorlunda sätt och är viktig för en trygg relation. Sjuksköterskors erfar att de blir en del i sörjandet vid vård av barn i livets slutskede, med en känslomässig påverkan. Påverkan blir värre om sjuksköterskor är oerfarna, stöd från erfarna sjuksköterskor är då viktigt för oerfarna sjuksköterskor. Slutsats: Nyblivna sjuksköterskan bör ha en erfaren sjuksköterska bakom sig som kan stärka upp den nyblivna sjuksköterskan, vilket kan vara viktig att framföra i det kliniska arbetet. Kommunikation mellan sjuksköterskor är viktigt då det finns behov av att ventilera känslor och upplevelser. Vilket bör framhållas i det kliniska arbetet då det skulle kunna vara aktuellt med planerad samtalstid på arbetstid.

Bakgrund: Demenssjukdom är den femte ledande orsaken till dödsfall i världen. Antalet patienter med demenssjukdom förutspås öka efter 2020 då personer födda under 1940-talet nu uppnår hög ålder. Demenssjukdom innebär fysisk och psykisk funktionsnedsättning och till följd av det riskerar patienter lida av obehandlade symtom i livets slutskede. Ansvarig för dessa patienter är sjuksköterskan som förväntas identifiera besvärande symtom och planera vården utifrån patientens behov och förutsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning efter relevanta vetenskapliga artiklar. Databassökningen resulterade i tio vetenskapliga artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Databearbetningen och analysen resulterade i fyra teman: Svårigheter att tolka patienten, Läkemedelsbehandling – en utmaning, Vikten av att involvera närstående i vården och Samarbete – en förutsättning. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede kräver kompetens i kliniska observationer. Sjuksköterskor behöver fortlöpande kompetensutveckling i sin profession för att stärka dessa observationer. Användande av symtomskattningsinstrument kan vara värdefullt för att identifiera obehag hos patienten och för att bidra till en kontinuitet i symtomlindring, dock krävs större kunskap om hur dessa instrument på bästa sätt ska kunna appliceras på patienter med demenssjukdom i livets slutskede.

Bakgrund: Patienter i livets slutskede har upplevelser av sårbarhet, frustration och hopplöshet. Där har sjuksköterskor, genom en god relation och ärlig kommunikation, ett ansvar att identifiera patienters unika behov för att lindra deras lidande och öka deras livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod:  Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodellen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera valda artiklar. Resultat: Två kategorier och fyra underkategorier identifierades. Första kategorin är “En vilja att erbjuda en personcentrerad vård” med underkategorierna “Att vårda med helhetssyn” och “Att skapa en relation”. Andra kategorin är “Erfarenheter av att utmanas i olika vårdsituationer” med underkategorierna “Brist på resurser” och “Balansgång mellan att vara medmänniska och professionell vårdgivare”. Slutsatser: Sjuksköterskor som vårdade patienter i livets slutskede hade olika uppfattningar gällande den vården de erbjöd patienterna. Genom dessa uppfattningar kan hinder i vårdandet av dessa patienter identifieras och åtgärder kan vidtas för att förbättra vård i livets slutskede.

Bakgrund: Syftet med vård i livets slutskede är att förbättra patienters livskvalitet och lindra lidande fram till sista andetag. Detta görs med hjälp av sjuksköterskornas stöd men även genom en vårdrelation och kommunikation med både patienter och deras närstående. Sjuksköterskor skall kunna involvera både närstående och patienter i patienters omvårdnad men också tillgodose patienters behov och önskningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ vård. Metod: Den metod som genomfördes var allmän litteraturöversikt, där 12 vårdvetenskapliga artiklar valdes och analyserades. Nio kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet svarar på arbetets syfte. Teman var relationens betydelse i vårdandet, samtalets betydelse i vårdandet, behov av mer kunskap om palliativ vård och kunskapsutbyte mellan kollegor. I resultatet framkom vikten av att skapa relation och ha god kommunikation med både patienter och närstående. Det är viktigt med utbildning för sjuksköterskor innan de går ut i arbetslivet för att ge god vård. Slutsats: För att sjuksköterskor skall ge god vård av hög kvalitet och tillfredsställa patienter inom den palliativa vården i livets slutskede behöver sjuksköterskor ha tillräckliga kunskaper inom området, förmåga att skapa relation och ha ärliga samtal med både patienter och närstående. / Background: The purpose of end-of-life care is to improve patients' quality of life and relieve suffering until the last breath. This is done with the help of the nurses' support but also through a care relationship and communication with both patients and their relatives. Nurses must be able to involve both relatives and patients in patients 'care, but also meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in palliative care. Method: The method that was implemented was a general literature review, where 12 care science articles were selected and analyzed. Nine qualitative articles and three quantitative articles. Results: Four themes were identified where the results correspond to the purpose of the work. Themes were the importance of the relationship in care, the importance of conversation in care, the need for more knowledge about palliative care and the exchange of knowledge between colleagues. The result showed the importance of creating a relationship and having good communication with both patients and relatives. It is important to train nurses before they enter working life to provide good care. Conclusion: In order for nurses to provide good, high-quality care and satisfy patients in palliative care at the end of life, nurses need to have sufficient knowledge in the area, the ability to create relationships and have honest conversations with both patients and relatives.

Bakgrund: Palliativa patienter i livets slutskede ställs ofta inför existentiella utmaningar med lidande som följd. Den palliativa vårdens främsta mål är att främja livskvalitet och lindra lidande. Ett existentiellt lidande visar sig genom olika psykiska och fysiska tillstånd där kroppens, själens och andens väsen störs. I litteraturstudien användes Katie Erikssons lidandeteori som teoretisk referensram.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av existentiella frågeställningar i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie genomfördes i enlighet med Kristensson (2014). Elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl inkluderades. Dataanalysen genomfördes enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet delades in i sex kategorier: känna hopp, meningsfullhet och acceptans, känsla av att vara en börda, förlust av värdighet, betydelsen av religion och andlighet, demoralisering och erfarenhet av ensamhet och ångest.    Slutsats: Litteraturstudien visade att patienter ställs inför existentiella frågeställningar och utmaningar i livets slutskede. Frågor om livets mening, syfte och känslor pendlande av acceptans och hopp. Ångest och rädslor för minskad kontroll och känslan av att vara en börda. I närheten av döden minskade livskvaliteten och demoralisering ökade.  Nyckelord  Patienter, erfarenheter, existentiell lidande, livets slutskede  Tack  Ett stort tack till Carina Persson för en god handledning under vårt arbete

Bakgrund: Vård i livets slutskede är det sista som sker i den palliativa vårdprocessen. Patienter i livets slutskede får ibland spendera sin sista tid i livet på en vårdavdelning istället för i hemmet. Då detta sker är det sjuksköterskans ansvar att se till att vården är personcentrerad och anpassad efter patientens behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet från 11 vetenskapliga artiklar samanställdes. Metoden baserades på Fribergs (2022) modell. Resultat: Av analysen framkom fyra olika kategorier; upplevelsen av att ge stöd i livets slutskede, upplevelsen av att påverkas känslomässigt, upplevelsen av en bra kommunikation samt upplevelsen av att ha en kunskapsbrist och behov av stöttning. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskor upplevde att det finns en kunskapsbrist och ett behov av stöd, att det är viktigt med en god kommunikation samt att det var känslomässigt påfrestande på sjuksköterskorna att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning då inte miljön är optimal.

ABSTRAKT Bakgrund: I yrket som sjuksköterska kommer man att komma i kontakt med patienter som har livshotande sjukdomar. Att vårda individer i livets slutskede är en viktig men svår uppgift. Det krävs kunskap och färdigheter som sjuksköterska för att kunna hantera sin roll i situationen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien har utförts enligt kvalitativ metod där data har analyserats med en manifest innehållsanalys för att besvara syftet. Resultat: Tre slutkategorier redogör för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Att skapandet av relationer bygger på ett empatiskt förhållningssätt och samverkan med patienter och anhöriga, att främja en god död genom att skapa utrymmen för döende och möta olika behov och slutligen att mötet med döden väcker känslor, tankar och osäkerhet men stöd saknas. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede är en avancerad och ansvarsfull uppgift som kräver kunskap och erfarenhet för att kunna utföras.