Byggbranschen står inför en brådskande omställning till en lägre klimatpåverkan från byggnader. Ett sätt att minska påverkan är att implementera byggvaruprodukter och material med lägre klimatavtryck, det vill säga produkter som ger upphov till mindre växthusgasutsläpp under sin livstid. För att kunna göra bättre val behöver branschen en noggrann utvärdering av växthusgasutsläppen från byggprodukter ur ett livscykelperspektiv. Den här studien undersöker vilket av materialen expanderad polystyren (EPS), kork och wellpapp som orsakar minst växthusgasutsläpp under 50 år som skivmaterial i ett golvvärmesystem producerat av företaget Flooré AB. Studien undersöker även skillnaden i klimatpåverkan för skivmaterialen under användningsstadiet, baserat på grundläggningsmetoderna isolerad platta på mark, vanligt för nyare svenska småhus, samt en äldre platta med bristande isolering, vanligt förekommande i hus uppförda i Sverige på 1970-talet. Beräkningen av utsläppen från respektive skivmaterial sker med livscykelanalys som metod och ämnar att bestämma materialens klimatpåverkan (GWP) som utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO2e) orsakat av 1 m2 golvskiva i ett golvvärmesystem under ett år. Ettårsperspektivet lägger grunden för en enkel omvandling av skivans klimatpåverkan till valfri tidsram. Den här studien bedömer att golvvärmesystemet bör vara funktionellt i minst 50 år och tittar därför närmare på den livslängden. Studien fastslår att wellpapp i de flesta fall orsakar 14–29 procent lägre växthusgasutsläpp än EPS under ett år som skivmaterial i ett värmegolv beroende på grundläggningsmetod, och ungefär 13–23 procent lägre utsläpp än kork. Som svar på vilket av materialen EPS, kork och wellpapp som orsakar lägst klimatavtryck som 1 m2 skivmaterial i ett golvvärmesystem under 50 år multipliceras materialens utsläpp under användningsstadiet med 50. Resultaten belyser fördelarna med låga värmeförluster i ett golvvärmesystem över tid, då wellpapp orsakar störst växthusgasutsläpp för platta på mark med bristande isolering med 119 kg CO2e/m2 , medan EPS orsakar det lägsta utsläppet på 111 kg CO2e/m2. För fallet med isolerad platta är wellpapp det material som orsakar lägst utsläpp med 7,9 kg CO2e/m2, medan EPS orsakar det högsta utsläppet om 8,9 kg CO2e/m2. Avseende klimatpåverkan är wellpapp det bästa alternativet för implementering som skivmaterial i ett golvvärmesystem med en livslängd på 50 år i nya välisolerade svenska småhus. För äldre småhus som saknar tilläggsisolering är EPS det materialet som orsakar lägst klimatpåverkan, tack vare materialets isoleringsförmåga. / The construction industry is facing an urgent transition to a lower climate impact from buildings. One way to reduce this impact is to implement products and materials with a lower climate footprint, i.e. products that cause less greenhouse gas emissions during their lifetime. In order to make better choices, the industry needs a careful evaluation of greenhouse gas emissions from products used in building production from a life cycle perspective. This study examines which of the materials expanded polystyrene (EPS), cork and corrugated cardboard that causes the least greenhouse gas emissions during a 50-year lifespan as a floorboard in an underfloor heating system produced by the company Flooré AB. The study also examines the difference in climate impact for each floorboard material during the use stage, based on the founding methods thermally insulated slab on ground, common for newer Swedish single-family homes, and an older slab with insufficient insulation, common in houses built in Sweden in the 1970s. The calculation of the emissions from each board is performed with a life cycle analysis method and intends to determine the Global Warming Potential (GWP) of the materials as emissions of carbon dioxide equivalents (CO2e) caused by 1 m2 floorboard in an underfloor heating system for one year. The one-year perspective simplifies conversion of the floorboard climate impact during one year to any other time frame. This study estimates that the system will be functional for at least 50 years, and therefore examines this service time further. The study found that corrugated cardboard, in most cases, causes 14-29 percent lower greenhouse gas emissions than EPS during a year as a floorboard in an underfloor heating system depending on the building's foundation method, and approximately 13-23 percent lower emissions than cork. In response to which of the materials EPS, cork and corrugated cardboard that causes the lowest climate footprint as 1 m2 floorboard in an underfloor heating system for 50 years, the material’s emissions during the use stage are multiplied by 50. The results highlight the benefits of low heat losses in an underfloor heating system over time, as corrugated cardboard causes the greatest climate gas emissions when used with poorly insulated slab with 119 kg CO2e/m2, while EPS causes the lowest emissions of 111 kg CO2e/m2. In a case with insulated slab foundation, corrugated cardboard causes the lowest emissions of 7,9 kg CO2e/m2, while EPS causes the highest emissions of 8,9 kg CO2e/m2. In terms of climate impact, corrugated cardboard is the best alternative for implementation as a floorboard material in an underfloor heating system with a lifespan of 50 years in a newly built and well-insulated Swedish single-family home. For older detached houses that do not have additional slab insulation, EPS is the material that causes the least climate impact, thanks to the material’s insulating ability.

The carbon footprint of the power generation is studied for more than 30 years now. In order to curb GHG emissions, politics, industrials and consumers tend to take action to reduce the carbon intensity of the electricity mix, spread electrification and enhance usage efficiency. However, little is known on the growing power network which connect production and consumption. This study assesses the GHG emission of typical distribution infrastructure projects, in Sweden, with the aim to express recommendation to further improvements. The life cycle assessment (LCA) follows the Greenhouse gas protocol, gathering every related emission from the material mining till the endof-life. The computation is carried out thanks to the project data, environmental product declaration and environmental agencies carbon emission factor. In addition, 50% load hypothesis have been assumed to model the electric usage of transformer and cable. As a result, the installation of 1km of 240mm2 aluminium cable emits 35.67t CO2eq throughout its 30 years of lifespan, involving material, vehicle, and usage related emissions. The GHG sources are almost evenly split between the losses in the cable and the cable material. This total rises up to 41.81 t CO2eq, when excavation is required. The same life cycle assessment is carried out for a 30 to 130 kV substation with a transformer capacity of 63MVA. 1287 t CO2eq are accounted with the highest share coming from SF6 leakage, with 31% of the emissions. To go further, a wide range of options is studied to reduce the projects’ climate impact: going from more sustainable materials, recycling, equipment lifespan extension, more efficient devices, and alternative fuels. Climate-economic studies applied to the previous project measures the costs and benefits for each solution. It demonstrates the relevance of circular economy, even in a business perspective. The transformer refurbishment must be prioritized as it saves the most emissions and costs. The aluminium recycling must be aimed for, because of its major GHG emission reduction for (aluminium) cable project. The substation design must ban as much as possible the SF6 usage and reduce the ground surface on grassland or forest. Lastly, electrification of the fleet and green concrete help to save extra tonnes of CO2eq for reasonable prices. / Koldioxidavtrycket från elproduktion har studerats i mer än 30 år. För att minska utsläppen av växthusgaser tenderar politiker, industrier och konsumenter att vidta åtgärder för att minska koldioxidin tensiteten i elmixern, sprida elektrifieringen och öka effektiviteten i användningen. Det finns dock få uppgifter om det växande elnätet som förbinder produktion och konsumtion. I den här studien bedöms växthusgasutsläppen från typiska distributionsinfrast rukturprojekt i Sverige i syfte att ge rekommendationer om ytterligare förbättringar. Livscykelanalysen följer växthusgasprotokollet och samlar in alla relaterade utsläpp från materialbrytning till slutet av livscykeln. Beräkningen görs med hjälp av projek tdata, miljövarudeklarationer och miljöorganens koldioxidutsläppsfaktorer. Dessutom har man utgått från en 50 transformatorns och kabelns elförbrukning.procentig belastning för att modellera Resultatet är att installationen av 1 km 240 mm2 aluminiumkabel koldioxidekvivalenter under sin 30släpper ut 35,67 ton åriga livslängd, vilket innefattar material, fordonsoch användningsrelaterade utsläpp. Växthusgaskällorna är nästan jämnt fördelade mellan förlusterna i kabeln och kabelmaterialet. Denna summa stig er till 41,81 t CO2eq när det krävs grävning. Samma livscykelanalys utförs för en 30130 kVstation med en transformatorkapacitet på 63 MVA. 1287 ton koldioxidekvivalenter redovisas, där den största andelen kommer från SF6 utsläppen. Fläckage, med 31 % av ör att gå vidare studeras ett stort antal alternativ för att minska projektens klimatpåverkan: mer hållbara material, återvinning, förlängning av utrustningens livslängd, effektivare apparater och alternativa bränslen. Klimatekonomiska studier som tillämpa ts på det tidigare projektet mäter kostnaderna och fördelarna för varje lösning. Det visar på relevansen av cirkulär ekonomi, även ur ett affärsperspektiv. Renoveringen av transformatorn måste prioriteras eftersom den sparar mest utsläpp och kostnader. Åt ervinning av aluminium måste eftersträvas, eftersom det ger en stor minskning av växthusgasutsläppen för (aluminium)kabelprojektet. Utformningen av transformatorstationer måste i så stor utsträckning som möjligt förbjuda SF6användning och minska markytan på gräsmark eller skog. Slutligen bidrar elektrifiering av fordonsflottan och grön betong till att spara ytterligare ton koldioxidekvivalenter till rimliga priser.

Energianvändningen har ökat markant globalt sedan 1971, vilket har påverkat klimatet och orsakat global uppvärmning. För att minska energiförbrukningen och dess påverkan på klimatet har Sverige fastställt energi- och klimatmål fram till år 2030. Sektorn för bygg- och fastigheter har en stor roll att spela i att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den stod för 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga alternativa lösningar och åtgärder som kan minska både energiförbrukningen och kostnaderna samtidigt som klimatpåverkan från byggnader minskas. Fokus ligger på att tillämpa dessa åtgärder på ett småhus i Markaryd. I studien användes litteraturstudier, intervjuer och beräkningsprogram som Bidcon, energiberäkning.se och pay off-metoden. Resultaten visar att renoveringsåtgärder, såsom fönster- och dörrbyte, tilläggsisolering av vinden och installation av ett mekaniskt ventilationssystem, minskade energiförbrukningen och var ekonomiskt fördelaktiga när de kombinerades med andra åtgärder. Undersökningen visar att trä och cellulosa hade lägre klimatpåverkan än aluminium och glasull i skedena A1-A5. Renoveringsåtgärder, med rätt val av material, kan således minska energiförbrukningen och klimatpåverkan samtidigt som de är ekonomiskt fördelaktiga, vilket leder till positiva effekter för både miljön och ekonomin. / Studies indicate that renovation projects have significantly lower environmental impact compared to new constructions, with emissions reduced by up to 50 % due to the reuse of existing materials. The purpose of this study is to explore alternative solutions and strategies that can effectively reduce both energy consumption and costs, while mitigating the climate impact of buildings. The focus is specifically on applying these measures to a small house in Markaryd. The research methodology involved a combination of literature reviews, interviews, and the utilization of calculation tools such as Bidcon, energiberäkning.se, and the pay-off method. The results demonstrate that renovation measures such as window and door replacement, additional insulation in the attic, and the installation of a mechanical ventilation system effectively reduced energy consumption and proved economically viable. The investigation also revealed that wood and cellulose materials had lower climate impact compared to aluminum and glass wool in stages A1-A5. Therefore, renovating buildings with careful material selection can simultaneously achieve reduced energy consumption and climate impact, while also offering economic benefits, thereby contributing positively to both the environment and the economy.

Because of the changing energy supply landscape, with the transition towards renewable energy, an emerging demand for energy storage systems (ESS) is expected in the near future. Battery energy storage is promising to contribute to mitigate the greenhouse gas emissions, but face issues considering resource use (IEA, 2023; IRENA, 2022). Sodium-ion batteries are a promising technology for the ESS-market, expected to take up 21 % of new installations by 2030. This means an anticipated demand of about 50 GWh of sodium-ion cells required in 2030. Key drivers for the expected entrance of sodium-ion storage are the low price, high abundance of cell materials and expectations of a more safe and sustainable battery. Lithium-ion technology is currently dominating the energy storage market, but have concerns with ethical resource supply and rising mineral prices combined with the growing demand. (BloombergNEF, 2023; IEA, 2023) There is a scarcity of information considering sodium-ion environmental reporting (Liu et al., 2021; Peters et al., 2021). Therefore, the purpose of this study is to evaluate the environmental aspect of sodium-ion storage technology. Thereby, with this study a life cycle assessment (LCA) is performed on a specific sodium-ion cell. The specific scope for the thesis is to look at 1 kWh of produced battery energy storage, in a cradle-to-gate perspective. The results are to be presented with a decomposition of the emissions across the value chain including materials, transport, and energy influence. As well a division of the cell materials impacts are demonstrated. For the assessed cell, it is assumed to be intended for a giga scale production (>1 GWh annual cell storage produced). Hypothetically this is to be placed in Europe, with both a global and a local supply chain presented. In order with European initiatives, there is a guideline called PEFCR, that recommends how to access the environmental footprint of different products. Among these guidelines, there is a certain standard for battery environmental assessment, which was pursued to be followed. According to these recommendations, the methodology of this assessment will include 16 environmental perspectives, called EF2.0. The EF2.0 emission categories presented as main result are Climate Change (total), Acidification, Resource Use (fossils), Resource Use (minerals & metals), and Particulate Matter, since these are considered relevant for batteries by PEFCR. (European Commission and ReCharge, 2018) Furthermore, it was chosen for this study to have its core in analysing the EF2.0 Climate Change impact, with the aim to identify measures on how to reduce the carbon footprint caused by the cell’s life cycle. With the perspective of the 16 environmental effects, a sodium-ion current state scenario was put in focus. On top of this, a decarbonized scenario is presented for the EF2.0 Climate Change impact. For the current state scenario, a comparison is made with a lithium-ion cell from industry, produced from fossil-free energy. This is framing the sodium-ion environmental results in the perspective of how a decarbonized lithium-ion cell performs environmentally. Both the sodium and lithium cells included in the comparison, have the aim to be used for energy storage system applications (ESS). Regarding the results for the 16 environmental categories, overall, the cathode is the main driver for emissions, followed by electrolyte and anode. Furthermore, in the decarbonized scenario, it is illustrated that implementing certain measures within the value chain could reduce the sodium-cell carbon emissions with potentially more than half of what is estimated today. Altogether, the sodium-ion value chain is in an emerging expansion phase (Rho motion, 2023), with a young supply chain starting to form. It is discussed that in the near future, with higher energy density on sodium cells commercialized (Peters et al., 2021), the environmental footprint for sodium-ion could significantly improve. Anyhow, the strongest indication from this study, is that the resource use from minerals and metals drastically would reduce with a technology switch from lithium to sodium. Among the 16 environmental impacts as a whole, the main trend is that sodium-ion cells induce less harm on the environment compared to lithium technologies. Certainly, in the future sodium-ion cells could be a low cost and sustainable option available for energy storage systems. / I och med dagens förändrade energiförsörjningslandskap, med en pågående trend mot mer förnybar energi, förväntas en ökad efterfrågan på storskaliga energilagringssystem (ESS) inom en snar framtid. Däribland är batterilagring lovande för att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, men försörjningen av batterier står samtidigt inför utmaningar vad gäller resursutarmning (IEA, 2023; IRENA, 2022). Natriumjonbatterier är en lovande teknik för ESS-marknaden, som förväntas uppta 21 % av försäljningsmarknaden till 2030. Vilket skulle motsvara en efterfrågan på cirka 50 GWh natriumjonceller till 2030. De viktigaste drivkrafterna för en förmodad ökning av natriumbatterilagring är låga kostnader, överflödig tillgång på cellmaterial och förväntningar om att det ska vara ett säkrare och mer hållbart batteri. Litiumbatterier dominerar för närvarande energilagringsmarknaden, men har problem med etisk resursförsörjning och stigande mineralpriser, samtidigt som det finns en växande efterfrågan av energilagring. (BloombergNEF, 2023; IEA, 2023) Eftersom det finns sparsamt med information kring miljökonsekvenser av natriumbatteriproduktion (Liu et al., 2021; Peters et al., 2021) är syftet med den här studien att utvärdera miljöavtrycket av natriumjonbatterilagring. I studien utförs därför en livscykelanalys (LCA) på en bestämd natriumjoncell. Mer specifikt omfattar det att analysera det ekologiska avtrycket av 1 kWh producerad batterikapacitet, i ett cradle-to-gate-perspektiv. Resultaten presenteras dels som en fördelning av utsläppen över hela värdekedjan, inklusive material, transport och produktionspåverkan. Därtill visas en differentiering av cellmaterialets miljöpåverkan. Det berörda batteriet antas vara tillverkad i en giga scale produktion (>1 GWh årlig celltillverkning). Hypotetiskt antas tillverkningen placeras i Europa, men både en global och en lokal leveranskedja bedöms. I enlighet med europeiska initiativ finns det riktlinjer kallade PEFCR, som rekommenderar hur bedömningar av produkters miljöavtryck bör utföras. Det finns en specifik standard för miljöbedömning av batterier, vilken har eftersträvats i den här studien. I enlighet med rekommendationerna, innefattar den här studiens metod att utvärdera 16 miljöperspektiv, kallade EF2.0. De utsläppskategorier (EF2.0) som presenteras som huvudresultat är Climate Change (total), Acidification, Resource Use (fossils), Resource Use (minerals & metals), och Particulate Matter, eftersom dessa enligt PEFCR anses vara relevanta för just batterier. (European Commission and ReCharge, 2018) Det bör understrykas att den här studie har sitt huvudfokus på att analysera EF2.0 Climate Change (total), med målet att identifiera åtgärder för hur koldioxidavtrycket orsakat av batteriets livscykel kan minskas. För de 16 miljökategorierna, har ett natriumbatteris nuvarande läge ”current state scenario” satts i fokus. Utöver det presenteras ett ”decarbonized scenario” för EF2.0 Climate Change (total). För ”current state”-scenariot görs en jämförelse med ett litiumbatteri från industrin, vilket produceras med fossilfri energi. Därmed skapas förståelse för hur natriumbatteriets miljöpåverkan skiljer sig från det lågfossilintensiva litiumjoncellen. Både natrium- och litiumcellerna som ingår i jämförelsen har som avsikt att användas för energilagringssystem (ESS). Gällande resultatet av de 16 miljökategorierna är det tydligt att katoden är den främsta källan för utsläpp, följt av elektrolyten och anoden. I ”decarbonized scenario” illustreras därtill att om vissa specifika åtgärder implementeras i värdekedjan, skulle det kunna minska natriumbatteriers koldioxidutsläpp med potentiellt mer än hälften av vad som uppskattats idag. I nuläget pågår en utveckling och expansion av leveranskedjan för natriumbatteriproduktion (Rho motion, 2023), med en materialproduktion som börjar ta form. Samtidigt kan det i en snart framtid förväntas levereras natriumbatterier med högre energidensitet (Peters et al., 2021) och då skulle miljöpåverkan från natriumceller kunna sjunka avsevärt. Det centrala medskicket från den här studien är att resursanvändningen av mineraler och metaller drastiskt skulle minska i och med ett teknikskifte från litium- till natriumbatterier. Med de 16 miljöperspektiven i åtanke, är det övergripande resultatet att natriumceller orsakar mindre miljöskada jämfört med litiumteknik. Högst troligt, kan natriumceller i framtiden vara ett billigt och hållbart alternativ för energilagringssystem.

Livscykelanalys är en metod som utformades och utvecklades för att kvantifiera miljöpåverkan från produkter och tjänster för mer än trettio år sedan. Sedan dess har den kontinuerligt förbättrats och blivit mer och mer robust. Som tillverkare av kemiska produkter och monomerer använder Arkema livscykelanalys för att mäta sina produkters miljöpåverkan. Detta görs för att förstå enskilda produkters fotavtryck samt företagets övergripande miljöpåverkan. För att göra detta används ISO-normerna 14040 och 14044. Dessa normer anger generiska ramar för LCA-beräkningar men är inte specifika för den kemiska industrin. Med tanke på att metodologiska svårigheter kan uppstå inom den kemiska sektorn har många riktlinjer och rekommendationer publicerats på senare tid. I denna uppsats studeras och jämförs några av dessa riktlinjer. Tillämpningen av dessa metoder utförs på två produkter inom Arkemas portfölj: akrylsyra och etylakrylat, som är byggstenar för många polymerer. Resultaten av utvärderingen visar på områden där förbättringar kan göras. För de studerade produkterna är råvarorna de största bidragande orsakerna. Därför kan det vara fördelaktigt att övergå från petroleumbaserade material till biobaserade. Att välja den minst miljöpåverkande produktionsvägen är också ett sätt att aktivt minska produkternas koldioxidavtryck. / Life Cycle Assessment is a methodology that has been designed and developed to quantify the environmental impacts of products and services more than thirty years ago. Since then, it has been in continuous improvement and becomes more and more robust. As a producer of chemical products and monomers, Arkema uses Life Cycle Assessment to measure the environmental impact of its products. This is done to understand the footprints of individual products as well as the company's overall environmental impact. To do so, the ISO norms 14040 and 14044 are used. These norms set generic frames for LCA calculation but are not specific to the chemical industry. Considering that methodological difficulties can arise in the chemical sector, many guidelines and recommendations are being published recently. In this thesis, some of those guidelines are studied and compared. The application of these methodologies is performed on two products within Arkema’s portfolio: acrylic acid and ethyl acrylate, which are building blocks for many polymers. The results of the assessment reveal areas where improvements can be made. For the products studied, the main contributors are the raw materials. Therefore, transitioning from petroleum-based materials to biobased ones could be beneficial. Additionally, selecting the least impactful production route is also a way to actively reduce the carbon footprint of the products.

De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden. Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga. Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning. Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor och rekommendationer ses parkettgolv som det mest lämpade valet utav de undersökta golvtyperna. I fastighets- och byggbranschen premieras oftast parkettgolv utav de undersökta golven i detta arbete. Både IVL Svenska Miljöinstitutet och fastighetsbolaget Hufvudstaden anser att golvet är det mest lämpade vid renoveringar med en lång livslängd i åtanke. / The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials. The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study. The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings. Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with care. Based on the conditions and recommendations of the certification systems, parquet floors are seen as the most suitable choice of the floor types examined. The real estate and construction industry commend the parquet floors out of the examined flooring types, due to its ability to be maintained and its long life-span.

Geotechnical engineering works are part of almost all construction and infrastructure projects. The geotechnical engineering work contributes to the impact on the environment and gives rise to costs throughout its life cycle. Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost Analysis (LCCA) are established methods for evaluating a product's environmental impact and costs. However, the use of these methods is not extensive for geotechnical engineering works. A literature review showed that there is published research, but as the research topic is relatively new, there are many research gaps. A few topics in geotechnical engineering are better investigated than others and the entire life cycle is often not evaluated, usually only the production and construction stages. Although LCA and LCCA are established methods, the methodology for evaluating geotechnical engineering works needs further development to increase the evaluation work of sustainability aspects. In this licentiate thesis, a methodology is presented of how LCA and LCCA can be integrated into the geotechnical design process. The integration enables changes to the geotechnical design to further reduce the LCA and LCCA result, which is presented in the methodology. The methodology also presents a way to evaluate the possible geotechnical designs to select the most sustainable design based on the LCA and LCCA results. The thesis also presents the performance of LCA and LCCA for geotechnical engineering works and solutions to several difficulties that the geotechnical engineer may encounter during the evaluation of environmental impact and costs. / Geotekniska konstruktioner är en del av i stort sett alla konstruktions- och infrastrukturprojekt. Den geotekniska konstruktionen bidrar till påverkan på miljön samt ger upphov till kostnader under hela sin livscykel. Livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCCA) är etablerade metoder för att utvärdera en produkts miljöpåverkan respektive kostnader. Användningen av dessa metoder är dock inte stor för geotekniska konstruktioner. En litteraturgenomgång visade att det finns publicerad forskning men då forskningsämnet är relativt nytt finns det många forskningsluckor. Ett fåtal ämnen inom geoteknik är bättre utredda än andra och hela livscykeln är oftast inte utvärderad utan vanligtvis endast produktions- och konstruktionssteget. Trots att LCA och LCCA är etablerade metoder behöver metodiken för utvärdering av geotekniska konstruktioner utvecklas för att öka utvärderingsarbetet av hållbarhetsaspekter. I denna licentiatuppsats presenteras en metodik för hur LCA och LCCA kan integreras i den geotekniska designprocessen. Integreringen möjliggör ändringar av den geotekniska designen för att ytterligare reducera LCA- och LCCA-resultatet vilket presenteras i metodiken. Metodiken redovisar även ett sätt för att utvärdera de möjliga geotekniska designerna för att utifrån LCA- och LCCA-resultaten välja den mest hållbara designen.  Uppsatsen redovisar även utförandet av LCA och LCCA för geotekniska konstruktioner och lösningar på ett flertal svårigheter som geoteknikern kan påträffa under utvärderingen av miljöpåverkan och kostnader. / <p>QC 230313</p>

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.

Denna studie tar upp om det är mer hållbart att renovera en befintlig byggnad eller riva den nuvarande och bygga en ny ur ett klimat perspektiv. Målet är, med hjälp av livscykelanalys, undersöka ämnet. Studien har avgränsats till att fokusera på ekologisk hållbarhet och redovisar endast klimatpåverkan och energibehov. Metoden som har använts är en litteraturstudie där tidigare projekt som stått inför frågan om ätt riva eller renovera?”har beaktats. Dessutom undersöks forskningsartiklar som studerar området. Studien baseras på två svenska skrifter och tre internationella som sedan diskuteras och analyseras. Samtliga artiklar styrker argumentet att renovering är det optimala valet även då nybyggnation kan bidra till energieffektivitet vid driftstadiet. Renovering uppnår i stort sett samma resultat när det gäller energiförbrukning samtidigt som detta alternativ har en lägre klimatpåverkan. / This study will address the sustainability of renovating an existing building compared to demolishing the current one and building a new one. The scope of the study has been limited to ecological sustainability, specifically two parameters; climate impact and energy consumption. The methodology used for this project is a literature study in which previous project essays and research articles investigating the issue of to demolish or renovate?­ is taken into consideration. Where the subject was investigated using a life cycle assessment. This study is based on two Swedish publications and three international ones, which are discussed and analyzed. All included articles support the argument that renovation is the preferred choice, although new construction can contribute to energy efficiency at the operational stage. Compared to demolishing and rebuilding, renovation results in similar energy consumption, while achieving a more modest climate impact.