This project presents a cost-benefit analysis for a water and sewage pipeline project in north  Hisingen, Sweden, with a focus on the climate impact of the project. Specifically, the project examines the emissions in carbon dioxide equivalents from the project per invested Swedish krona, using a climate calculation. The results of the analysis provide important information about the cost-benefits of the project, and can be used to guide decision-making regarding pipe network investments in the future. Overall, the project highlights the importance of considering both the financial factor and greenhouse emissions in infrastructure planning and investment. The study analyzes the difference between fossil and bio-based PE-pipes and construction with open excavation and directional drilling. The results of this study gave the following conclusions: The production phase of materials in the construction stage of the life cycle has the biggest impact on the climate in water and sewage construction projects.Switching material from fossil-based to biobased has a bigger positive impact on the emissions than switching construction methods from construction with open excavation to construction with directional drilling in water and sewage construction projects. Of the four cases analyzed in this project, the case with fossil-based PE-pipes and directional drilling has the least amount of invested Swedish krona per ton carbon dioxide reduction. It is possible to reduce costs and decrease emissions simultaneously during the construction phase of a water and sewage project by switching the construction method from open excavation to directional drilling. These findings highlight the importance of considering the environmental impact of  infrastructure projects in decision-making and prioritizing sustainable solutions for future investments. In particular, the results suggest that material choice has a greater impact on emission reduction than construction methods.

This study was about performing an LCA on a portable flash unit, C1, made by Profoto. The goal was to get an overview of the environmental impact of the C1 and to investigate hotspots in the production and/or use phase of the C1. The results from the LCA would then be compared by LCAs made on similar products such as the C1, and in this LCA study the comparison was made on two different lamps, LED and CFL lamps. The reason for this is because no other LCA could be found on portable flash units and therefore LED and CFL lamps were chosen instead being the second closest product with the same function as the C1, to create light. The functional unit chosen in this LCA was 1 lumen-hour, which was the same functional unit used by the LED/CFL lamps, and CML 2001 method was used for life cycle impact assessment. In this study only the production and use phase were analyzed and no further investigation were made on the end of life phase of the C1.The whole LCA system has been analyzed and designed by using the GaBi LCA software, and literature studies on both other LCAs and datasheets was used to gather key manufacturing steps of each component of the C1 and rescaled to fit inside the given system boundaries.  From the results given, a conclusion can be made that the battery and the reflector, being two components found in the C1, had the highest contribution in environmental impacts, which is mainly due to the fact that these two components had the highest consumption of electricity. The production phase was the phase with the highest impact in all the chosen impact categories, and stood for 88-99% of the total impacts, while the use phase had an overall low contribution.A scenario analysis was also made where the use phase was changed to three different countries, changing the electricity grid mix used during the use phase. This was done to see whether these changes would influence the overall results of the LCA, and to see whether the use phase still had a low impact compared to the production phase. The results achieved showed a very small change in the overall results in all the chosen impact categories for this study, only increasing the results with 1-3%. With this a conclusion was made that changing the use phase would not affect the overall results of this LCA, the fact being that the production phase stood for the higher contribution in all of the impact categories.Looking at the comparison part, the C1 had a lower impact in 3 out of the 5 chosen impact categories, compared to the LED/CFL lamps. Here the C1 had a lower impact in the Global Warming Potential- (GWP 100), Eutrophication Potential-(EP) and Ozone layer Depletion Potential-(ODP) impact category, while having a higher impact in the Human Toxicity Potential- (HTP) and Acidification Potential- (AP) impact categories, concluding that the C1 has an overall lower impact compared to CFL/LED lamps. The reason for the higher impacts in these two categories was mainly because of the usage of the aluminum reflector, which was the reason for the high impact in the HTP impact category.For future studies Profoto could look over the possibility to exchange the reflector, which was made out of aluminum, for another material, since this could reduce both the cost and environmental impact of the C1. The possibility of exchanging the battery would also be a possible future investigation, since it is the battery which decides the life span of the C1. Being able to exchange the battery would improve the life span of the C1. Investigations regarding the end-of-life phase of the C1 would also be recommended, since many of the components are made out of plastic, which could be recycled. Profoto should also continue making LCAs on their other products and compare the results to the C1, since this would give a better comparison to the C1 with products more similar to itself. / Detta examensarbete handlade om att utföra en Livscykelanalys på Profoto’s produkt C1. Denna produkt är en portabel blixtenhet som kan kopplas tillsammans med mobiltelefoner och producera professionella bilder, genom att producera blixtljus för att skapa mer levande bilder med telefonen. Målet var att ge Profoto en bättre förståelse kring hur deras produkt påverka miljön utifrån produktionsfasen och användningsfasen, samt hur dom i framtiden kan arbeta för att få ner dessa miljöpåverkningar. Dessa resultat jämfördes också med andra livscykelanalyser som gjorts på liknande produkter, men eftersom ingen analys kunde hittas på portabla blixtenheter, blev jämförelsen med C1:an istället med LED och CFL lampor. Detta eftersom dessa produkter har samma funktion som C1:an, vilket är att producera ljus. Dessutom användes en godtycklig funktionsenhet i analyserna kring LED/CFL lamporna som kunde appliceras på C1:an. I denna livscykelanalys användes programmet GaBi där databaser och processer användes för att återskapa produktionskedjan av diverse komponenter, vilka alla produceras i Kina. Dessutom återskapades användningsfasen, vilket utspelade sig i Sverige. Den metod som använts i denna livscykelanalys var CML 2001 metoden. Denna metod valdes för de analyser som gjordes på LED och CFL lampor använde denna metod. Resultaten visade att de komponenter som tillförde mest till miljöpåverkan var batteriet och reflektorn då dessa krävde mer konsumtion av el än de andra.  Det visade sig också att C1:an hade lägre påverkan på tre utav de fem kategorier som valts från CML 2001 metoden. Dessa tre kategorier var Global Warming Potential- (GWP 100), Eutrophication Potential-(EP) and Ozone layer Depletion Potential- (ODP) kategorierna, medan de kategorier där C1:an hade en högre påverkan var Human Toxicity Potential- (HTP) och Acidification Potential.

Detta arbete undersöker huruvida reparation genom påläggsvetsning kan användas på tågrälsar i Stockholms tunnelbana istället för tillverkning av nya. Olika metallpulver och slitageprofiler analyseras genom en livscykelanalys ur vilken energiförbrukning och CO2-utsläpp jämförs med konventionell tillverkning av tågrälsar. Utifrån olika rekommendationer gällande maximalt sido- och höjdslitage av en rälprofil, skapades en CAD-modell i Solid Edge ur vilken volymen av beläggningen togs fram. Beräkningen av livscykel gjordes sedan med hjälp av programmet CES EduPack och dess inbyggda verktyg Eco Audit tool. Resultatet som togs fram var att laserpåsvetsning minskar både CO2-utsläppen och energiåtgången markant under både transport, tillverkning och materialframtagning för alla material och slitagefall som testades. Som mest sänktes CO2-utsläppen med 95 % och som minst med 85 %. Energiåtgången minskade som mest med 95 % och som minst med 67 %. Materialet som ansågs vara mest lämplig för påläggssvetsning var Rockit 401, då denna bidrog till största minskningen av energiåtgång och koldioxidutsläpp samt hade bäst egenskaper gällande sprickbildning samt hårdhet. / This report investigates the method of laser cladding and its possibility to repair worn down subway tracks as an alternative to manufacturing new ones. Different types of metal powders and wear profiles were studied through a life cycle analysis from which the energy consumption and carbon dioxide emissions were compared to the conventional method of manufacturing rails. Based on data and recommendations for maximum wear a CAD-model in Solid Edge was constructed, from which the volume of the coating was calculated. The life cycle analysis were calculated using the program CES EduPack and its built-in application Eco Audit tool. The result is that laser cladding will lower both the carbon dioxide emission and the energy consumption significantly during both transport, manufacturing and production for every material and wear profiles that were tested. The biggest reduction for carbon dioxide emissions was 95 % and the lowest was 85 %. The biggest reduction of energy consumption was 95 % and the lowest was 67 %. The material that was considered the most suitable for our purpose was Rockit 401 since it contributed to the biggest reduction of both energy consumption and carbon dioxide emission. Rockit 401 also showed good properties regarding cracking and hardness.

The structural engineer should not only be able to perform design calculations but also findmore efficient solutions for building parts. The purpose of this thesis is to redesign a concreteframe for a house (an apartment building) into a light frame with steel columns andcompartment walls, as well as perform a life cycle analysis for materials on both frames anddetermine the frame with the lowest environmental impact.The result shows that the lightweight frame with steel columns and compartment walls is amuch better choice for the environment as it stands only for 60 000 kg CO2e compared toconcrete frame which stands for 163 000 kg / CO2e. The steel frame emits about 60% lessemissions than the concrete frame.By optimizing steel columns in the upper floors and choosing smaller columns led to ten tonsless mass of steel and less emissions by 15 000 kg / CO2e.The selected compartment wall has a thickness of 309 mm which is 6 mm thicker than theexisting wall which results in a reduction of the area of house by 6 square meters throughoutthe house which can be expensive depending on the location of the house.In conclusion, the material concrete is good when it is needed due to requirements on fire,noise, and durability but also less suitable when not needed. In this case, it is useless with thematerial concrete as the outer wall and can therefore be replaced by a steel columns andcompartment wall instead. / Konstruktören ska inte endast kunna utföra beräkningar utan även hitta effektivare lösningar till byggnadsdelar. Syftet med detta examensarbete är att dimensionera om en betongstomme för ett flerbostadshus till en lättstomme med stålpelare och utfackningsväggar samt även utföra en livscykelanalys för material på stommar och bestämma stommen med lägst miljöpåverkan.Resultatet visar att lättstomme med stålpelare och utfackningsvägg är ett mycket bättre val för miljön då står den för 60 000 kg/CO2e jämfört med betongstomme som står för 163 000 kg/CO2e. Stålstommen släpper ut ungefär 60 % mindre utsläpp än betongstommen.Optimering av stålpelare i övre plan och att välja mindre pelare ledde till tio ton mindre massa stål och även mindre utsläpp på 15 000 kg/CO2e.Den valda utfackningsväggen har tjocklek 309 mm vilket är 6 mm tjockare än den befintliga väggen som i sin tur resulterar i en areaförlust med 6 kvadratmeter i hela huset vilket kan vara dyrt beroende på husets läge.Som slutsats är att materialet betong är bra när det behövs på grund av till exempel brand, ljud och beständighet men även mindre lämpligt när det inte behövs. I detta fall är det mindre lämpligt med materialet betong som yttervägg och man kan därför använda utfackningsvägg med stålpelare istället.

Borlänge kommun har infört miljömål som handlar om samhällets styrning för att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt. För att uppnå ett miljösmart och långsiktigt byggande behöver återbrukandet av byggmaterial öka och för att främja detta grundades Dala återbyggdepå av ett anta laktörer i Borlänge kommun. Depån fungerar som en fysisk butik med återbrukat material som har lämnats in av företag eller privatpersoner. Kundkretsen består idag mestadels av privatpersoner men syftet med denna studie har varit att undersöka hur efterfrågan från aktörer i byggbranschen på återbrukat byggmaterial kan öka och om digital publicering av produkter kan vara en väg till det. För att ta reda på detta gjordes studiebesök på Dala återbyggdepå och litteraturstudier på ämnet. Intervjuer gjordes med en beställare och en entreprenö som verkar i kommunen för att få deras perspektiv på vad som skulle krävas. Studien har visat att det är nödvändigt för Dala återbyggdepå att ta ett steg mot digital försäljning för att öka efterfrågan och ett förslag till materialhanteringsrutin har arbetats fram. Sammanfattningsvis har studien även visat att det finns fler utmaningar för användandet av återbrukat material i byggbranschen. Med dagens krav på dokumentation blir det svårt att uppnå godkänd nivå mot miljömål och beställare behöver ange redan i handlingarna att återbrukat byggmaterial ska användas. Slutligen kan det krävas en ändrad inställning från branschen som ger återbrukat material högre status och att företag värderar den miljömässiga vinningen högre för att fler ska vilja, våga och kunna bygga hållbart med återbrukat material.

En ökad temperatur som orsakas av den globala uppvärmningen i atmosfären kommer att leda till en höjning av havsnivå, vilket leder till att öar och kustområden sjunker, dessutom torka och bristen på sötvatten som drabbar stora delar av världen kommer att leda till en stor obalans och hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. Byggsektorn har den största rollen i klimatpåverkan efter transporter och industri och detta sker under produktion av byggmaterial som cementproduktion, metallproduktion, vilket släpper en enorm mängd växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det internationella samhället försöker utveckla planer och en vision för att begränsa detta genom att minska beroendet av fossila bränsle och ersätta dem med rena energikällor. Agenda 2030 var en av de viktigaste internationella överenskommelserna som fastställer långsiktiga mål, vilket skörda resultat under det kommande decenniet.  Sverige har klivit stora steg mot att utföra den globala visionen genom att ställa lagar och regler, vilka begränsar utsläppet. Klimatdeklaration har varit banbrytande steg som regeringen har tagit fram. Denna lag belyser hur mycket utsläpp kan varje byggmaterial avge under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastning.  Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen och Sizes AB anstränga sig idag att minska klimatpåverkan genom att bygga med miljövänliga byggmaterial som har mindre klimatutsläpp än de traditionella byggmaterialen för att minska klimatbelastning så mycket som möjligt. Det här examensarbetet undersöker och analyserar ett färdigbyggt flerbostadshus som Sizes AB har utförts med miljövänliga byggmaterial som korslimmat trä och detta är genom att beräkna klimatpåverkan för detta objekt ur livscykelanalysperspektiv med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Sammanfattningen av den här studien är att visa att byggnadsemissionen som Sizes utförde är 14% lägre när beräkningen görs med specifik miljövarudeklaration (EPD) data jämfört med givna generiska data från Boverket. Studien har även föreslagit vissa byggmaterial för att ersätta de byggmaterial som har största klimatpåverkan. De föreslagna byggmaterialen har bidragit till att minska utsläppet ca 13% och utsläppsmängd har blivit 27% mindre än resultat från generiska data som Boverket har ställt.

En av de viktigaste frågorna i dagens samhälle är klimatfrågan. Utsläppet av växthusgaser behöver minska för att parisavtalets mål skall kunna uppnås. I Sverige står idag byggindustrin för 21 procent av landets utsläpp av växthusgaser. För att en byggnad skall vara hållbar både för klimatet och människan ställs det krav från bland annat boverket. Två av dessa krav är brandsäkerhet och energiprestanda. Om byggnaden skall uppnå dessa egenskaper behövs rätt material. 2018 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med förslag på åtgärder för att klara klimatmålen. Regeringen menade att klimatfrågan behöver ges en större prioritet när bostadsbyggandet ökar. Regeringen anser att kunskapen när det kommer till byggandets klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv behöver förbättras. För att i framtiden minska byggbranschens klimatpåverkan. En metod för att beräkna den miljöpåverkan en produkt har under hela sin livstid, är med en livscykelanalys (LCA). En LCA kan avgränsas så att enbart vissa delar av livscykeln ingår i analysen. I en LCA kan flera miljöproblem undersökas, till exempel klimatpåverkan. En LCA genomfördes där två stomväggslösningar jämfördes, den ena med trästomme och den andra med betongstomme. Båda väggarna uppfyllde samma krav på brandsäkerhet samt energiprestanda. Analysen var avgränsad till att enbart studera klimatpåverkan mätt i utsläppta koldioxidekvivalenter och förbrukade resurser för respektive vägg. De stadier i väggarnas livscykler som analyserades var brytning av råmaterial tills väggarna rivits och transporteras till återvinning. Väggarna hade en livslängd på hundra år. Analysen visade att trästomväggen hade en klimatpåverkan på 32 kg koldioxidekvivalenter per m2 vägg och betongstomväggens klimatpåverkan var 60 kg. / One of the most important questions in today´s society is the environment. The emission of greenhouse gases needs to decrease if the goals of the Paris Agreement are to be achieved. Today the construction industry in Sweden stands for 21 percent of the country’s total emission of greenhouse gases. If a building is to be sustainable both for the climate and the human, requirements are set by the Swedish national board of housing, building and planning, among others. Two of the requirements are fire safety and energy performance. If a building is to achieve these properties, the right materials are needed. In 2018 the Swedish government gave the Swedish parliament a letter containing proposals of measures on how to achieve the goals for the climate. The government meant that the environment needs to have a bigger priority with the increase of house building. The government deemed that the knowledge when it comes to understanding a buildings environmental impact from a life cycle perspective needs to improve. With the goal of decreasing the environmental impact from construction in the future. A method used to calculate the environmental impact a product will have during its whole lifetime, is with a life-cycle assessment (LCA). The LCA can be limited to only include some parts of lifecycle in the analysis. In an LCA several environmental problems can be examined, for example the environmental impact. An LCA was done where two different frame walls were compared, one with a frame consisting of wood and another consisting of concrete. Both walls fulfilled the same requirements regarding fire safety and energy performance. The analysis was limited to only study the environmental impact measured in emitted carbon dioxide equivalents and resource use for the respective wall. The stages in the life cycles of the walls that were analyzed were mining of raw materials until the walls were demolished and transported for recycling. The walls had a set lifespan of one hundred years. The Analysis showed that the wall with a wooden frame had an environmental impact of 23 kg of carbon dioxide equivalents per m2, and that the wall with a concrete frame had an environmental impact of 60 kg.

Ståltillverkning är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och står globalt för 7–9 %av utsläppen. Stålspont används ofta som grundförstärkning inom Trafikverkets entreprenader. Syftet med studien är att utvärdera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan vid användning av stålspont vid anläggningsarbeten. Detta för att ge ett underlag som kan skapa incitament för branschen att minska klimatpåverkan. Examensarbetet har utförts i samarbete med Trafikverket som är den största beställaren av infrastruktur i Sverige. Underentreprenörer som utför spontningsarbeten samt konsulter och anställda på Trafikverket har intervjuats under studien. Livscykelanalys har använts för att utvärdera klimatpåverkan från hur stålspont används idag och vid möjliga åtgärder. Profilerad stålspont samt rörspont har belysts i studien. Totalt 10 scenarion har modellerats i livscykelanalysprogrammet Simapro med data från livscykeldatabasen ecoinvent. Scenarion har även delats upp i två olika tillverkningsmetoder för att efterlikna två olika tillverkare av stålspont. Den ena liknar en generell europamarknad, den andra tillverkningsmetoden använder sig av enbart återvunnet stålskrot. Intervjusvar visar på att rörspont alltid lämnas kvar i marken och att profilerad stålspont återanvänds i snitt 6 gånger. Vid användning av rörspont används det 2,2 gånger mer stål per m2. Neddrivning av rörspont i marken är mer energikrävande än för profilerad stålspont. Livscykelanalys har modellerats för profilerad respektive rörspont som de används idag. Utöver detta har även livscykelanalys gjorts för scenarion som inbegriper återvinning, lämnas i marken, återanvändning och elektrifiering av arbetsmaskiner. Två åtgärder för att minska klimatpåverkan har även modellerats. Dessa är ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont och användning av profilerad stålspont med tunnare respektive grövre godstjocklek. Vid det senare scenariot antas en grövre profilerad stålspont kunna återanvändas 9 gånger och en tunnare 3 gånger. Rörspont i jämförelse med profilerad stålspont ses även som en modellerad åtgärd. Resultaten från livscykelanalysen visar att rörspont som lämnas i marken har 14 gånger större klimatpåverkan än profilerad stålspont som används 6 gånger. Ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont med tillverkningmetod med återvunnet stålskrot har minst klimatpåverkan av samtliga scenarion. Rörspont som lämnas i marken som är tillverkad genom tillverkningsmetod enligt en generell europamarknad har störst klimatpåverkan. Jämförelsevis 25,2 kg CO2-eq / FU respektive 650 kg CO2-eq / FU. Där FU är 1 m2 täckande yta stålspont per användning. Modelleringen visar generellt att återanvändning av stålspont genererar minst klimatpåverkan, följt av återvinning. Stålspont som lämnas i marken ger störst klimatpåverkan. Trafikverket bör överväga att ställa krav på upptag av samtlig stålspont där det är möjligt, använda profilerad stålspont i stället för rörspont där det är möjligt samt att använda stålspont som är tillverkad av stålskrot. / Steel manufacturing is one of the greatest sources of greenhouse gas emissions and stands globally for 7–9 % of the emissions. Steel sheet piles are often used as ground reinforcement within Trafikverkets contracts. The scope of the study is to evaluate possibly measures to reduce the climate impact from the use of steel sheet piles within the contracts. This is to give support to create incentive to the industry to reduce the climate impact. This master thesis is written in collaboration with Trafikverket, which is the largest client of infrastructure in Sweden. Subcontractors which perform the sheet piling, consultants, and employees of Trafikverket have been interviewed during the study. Life cycle assessment has been used to evaluate the climate impact from the use of sheetpiling today and with possibly measures. Profiled sheet piles and pipe sheet piles have been treated in the study. A total of 10 scenarios have been modelled in the life cycle assessment software Simapro with data from the life cycle database ecoinvent. The scenarios have also been divided into two different manufacture processes to simulate two different manufacturers of steel sheet piles. One simulates a generic European market and the other uses only recycled steel. Answers from the interviews show that pipe sheet piles are always left in the ground and that profiled sheet piles have a reuse rate of 6 times. With the use of pipe sheet piles, 2,2 times more steel per m2 is used. Downpiling of pipe sheet piles is more energy demanding than downpiling of profiled sheet piles. Life cycle assessment has been modelled for profiled sheet pile respectively pipe sheet pile as they are used today. In addition to this a life cycle assessment for recycling, left in ground, reuse and electrification of work machines. Two measures to reduce the climate impact have also been modeled. These are welding together unused lengths of profiled sheet piles and use of steel sheet piles with thinner respectively thicker dimensions. With the later scenario, the thicker steel sheet pile is assumed to have a reuse rate of 9 times and the thinner 3 times. To use pipe sheet pile instead of profiled sheet pile is also seen as a modeled measure. The results from the life cycle assessment show that pipe sheet pile left in the ground has 14 times larger climate impact than profiled sheet pile with a reuse rate of 6 times. Welding together unused lengths of profiled sheet piles manufactured from recycled steel have the smallest climate impact of the scenarios. Pipe sheet piles manufactured according to a generic European market have the largest climate impact. In comparison 25,2 kg CO2-eq / FU respectively 650 kg CO2-eq / FU. Where FU is 1 m2 steel sheet pile covered area per use. The modelling shows that reuse of steel sheet piles generates the smallest climate impact, followed by recycling. Sheet piles left in the ground have the largest climate impact. Trafikverket should consider making demands to take up all steel sheet piles if possible, use profiled sheet piles instead of pipe sheet piles when possible and use steel sheet piles manufactured from recycled steel.

The building construction business in Sweden stands for approximately a third of greenhouse gas emissions nationally. Great focus on environmental work and a good attitude towards a climate-smart construction process have today evolved to a genuine discussion about the way that fits in to secure future generations. Wood construction, an old but continuous method are today under a growth process to cater for the need of housing. Wood construction on a high level however has its difficulties environmentally and economically, where high wood construction buildings have possibly been seen as unnecessary especially in higher apartment buildings. But with time and development forward has it been found that concrete has a high carbon dioxide emission value when producing apartment buildings and the thought of using wood instead has been increasing in the business.  The municipality of Eskilstuna is planning a new residential area in Norra Årby, where three apartment buildings is planning on being built on a deserted parking lot. The designers of these three apartment buildings are examining the possibility to use wood as a main construction material instead of concrete. As a mission of Kommunfastigheter i Eskilstuna AB explores this study this possibility using LCA and LCC over a period of 50 years on one of these buildings that can be later used for future projects. Out of documents on the designers thought of construction has LCA och LCC been produced in the shape of global warming potential per square meter living space and price per square meter living space. The results of LCA and LCC showed that it is cheaper building the apartment building in wood in comparison to concrete, and that the global warming potential was significantly smaller even though the building is designed to be 9 levels. Wood can therefore be used as a substitute for concrete even though the building is high. To secure the results a sensitivity analysis was produced to see of changing the parameters of the study had an impact on the results. This showed that the most significantly economical parameter was the discount rate of the projects.

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. / Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.