Industries with energy costs as a large proportion of their total costs are greatly affected by the instruments deployed to cope with the Swedish climate and energy policy goals. With energy costs representing more than 30 % of the total costs, tomato cultivators are one of the affected industries. In order to remain competitive with other countries, a more resource- and cost-efficient cultivation of tomatoes in greenhouses is desirable in Sweden. Based on the concept of industrial symbiosis, this study investigates the prerequisites for a resource-efficient production of locally grown tomatoes in Sweden through the utilization of low grade industrial waste heat. The study is based on the foundry industry as the supplier of waste heat. To investigate the environmental, technical and economic potential of the exchange of waste heat, a comparative life cycle assessment, an inventory of the supply of industrial waste heat in Sweden, a compilation of potential technologies for the recovery of low grade industrial waste heat for heating greenhouses and a comparative life-cycle cost calculation were carried out. To investigate the possibility of realizing the potential, an interview study with the aim to identify key barriers, drivers and success factors for waste heat recovery as well as design options for the waste heat agreement was conducted. A design proposal for waste heat agreements between the operators were developed to show how some of the identified barriers can be overcome. The result shows that there is a great potential to reduce the carbon footprint from the production of tomatoes by utilizing waste heat. The result also shows that the amount of industrial waste heat in Sweden would be more than enough to make the country self-sufficient in tomato production. Today, there are no developed technologies for utilizing low grade waste heat for heating greenhouses. Using conventional techniques entail excessive costs due to the low temperatures. This is particularly true when the heat flow is not continuous. Therefore, technological development is necessary to increase the potential of the concept. The interview study indicates that the main barriers to realizing an exchange of waste heat are lack of knowledge regarding the available amount of waste heat, lack of continuous flows of waste heat and uncertainty regarding the design of an agreement for purchase/sales of waste heat. The main drivers are economic, but concern for future legislation on waste heat and social driving forces, such as creation of new job opportunities and a prosperous countryside, are also important. The success factors of greatest importance are the ability of both parties to benefit from the exchange, a mutual quest for both parties to be successful with their businesses and that there are other forces than economic ones to initiate collaboration on an exchange of waste heat. The majority of the identified barriers to waste heat exchange are associated with the collaboration between different parties. Therefore, it is important that these barriers are overcome by designing a waste heat agreement that is beneficial to both parties. The parts of the agreement that are crucial are the term of agreement, security of supply, allocation of costs and the price setting of the heat. Overall, it can be said that there is a great potential for the waste heat concept, but many barriers and questions remain before realization is possible. This study has contributed with knowledge about the current situation regarding the potential to realize a waste heat exchange between an industry and a greenhouse. The study provides insight into what remains to be established before the commercialization of the concept is possible. / Branscher vars energikostnader utgör en stor andel av de totala kostnaderna påverkas i stor utsträckning av de styrmedel som införts för att klara de svenska klimat- och energipolitiska målen. Med energikostnader som utgör drygt 30 procent av totalkostnaden tillhör tomatodlarna en av de branscher som påverkas. För att stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder krävs en mer resurs- och kostnadseffektiv växthusodling av tomater i Sverige. Med utgångspunkt i konceptet industriell symbios utreds i studien förutsättningarna för en resurseffektiv produktion av närodlade tomater i Sverige genom tillvaratagande av låggradig industriell spillvärme. Studien tar sin utgångspunkt i gjuteriindustrin som spillvärmeleverantör. För att utreda spillvärmeutbytets miljömässiga, tekniska och ekonomiska potential genomfördes en jämförande livscykelanalys, en inventering av tillgången på industriell spillvärme i Sverige och en sammanställning över möjliga tekniker för tillvaratagande av låggradig industriell spillvärme för uppvärmning av växthus respektive en jämförande livscykelkostnadsberäkning. För att utreda möjligheterna att realisera potentialen genomfördes en intervjustudie med syfte att identifiera viktiga hinder, drivkrafter och framgångsfaktorer för spillvärmeutbytet samt möjliga utformningar på ett spillvärmeavtal. För att visa på hur några av de identifierade hindren kan överbryggas togs ett förslag på avtalsmodell fram. Resultatet visar att det finns potential att minska klimatpåverkan från produktionen av tomater genom att utnyttja spillvärme. Resultatet visar även att mängden industriell spillvärme i Sverige är tillräcklig för att göra landet självförsörjande på tomater. I dagsläget finns dock ingen utvecklad teknik för att tillvarata spillvärme av låg temperatur för uppvärmning av växthus. Användning av konventionell teknik medför orimligt höga kostnader på grund av de låga temperaturerna. Detta gäller inte minst när ett spillvärmeflöde inte är kontinuerligt. Teknikutveckling är därmed nödvändig för att öka konceptets potential. Intervjustudien indikerar att de främsta hindren för att realisera spillvärmeutbyten är kunskapsbrist angående tillgänglig mängd spillvärme, brist på kontinuerliga spillvärmeflöden samt osäkerhet kring utformning av spillvärmeavtalet. De främsta drivkrafterna som identifierats är av ekonomisk karaktär men även oro för framtida lagstiftning angående spillvärme samt sociala drivkrafter, i form av vilja att skapa fler arbetstillfällen och en levande landsbygd, är av vikt. Betydande framgångsfaktorer är möjligheten för båda parter att tjäna på utbytet, ömsesidig strävan efter att bägge parter ska lyckas med sina respektive verksamheter samt att det finns andra drivkrafter än de rent ekonomiska för att inleda ett samarbete kring ett spillvärmeutbyte. Flertalet av de identifierade hindren för spillvärmeutbytet är förknippade med aktörssamverkan. Det är därför viktigt att dessa hinder överbryggas genom att utforma ett spillvärmeavtal som är förmånligt för bägge parter. De punkter i avtalet som är av störst vikt är bindningstiden, leveranssäkerheten, kostnadsfördelning samt prissättning. Sammantaget kan det konstateras att det finns potential för konceptet men att många hinder och frågetecken kvarstår innan en realisering är möjlig. Denna studie har bidragit med kunskap kring nuläget avseende möjligheterna att realisera ett spillvärmeutbyte mellan en industri och ett växthus. Studien ger inblick i vad som kvarstår att utreda innan kommersialisering av konceptet är möjligt.

De nyttor som människan får direkt och indirekt från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Mänsklighetens påverkan på ekosystemen idag leder till degradering av tjänsterna och då mänskligheten ytterst är beroende av vad de tillför, är bevarandet av dessa tjänster viktig. Livscykelanalys, LCA, är ett väletablerat verktyg som används för att fastställa miljöpåverkan från olika produktprocesser men få ekosystemtjänster beaktas i LCA. Det finns därför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera påverkan på ekosystemtjänster. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det är möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjälp av en fallstudie på pelletsproduktion, som bl.a. identifierat berörda ekosystemtjänster och möjligheten att kvantifiera dem, vilka ekosystemtjänster som går att studera med LCA idag samt möjliga sätt att analysera påverkan på ekosystemtjänster med LCA. Ett delmål har varit att grundligt beskriva både ekosystemtjänster och LCA samt aspekter som kan koppla ihop dessa områden. En omfattande litteraturstudie och en LCA modellering rörande pelletsproduktion utgjorde grund för arbetet. I dagsläget är det inte möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodiken med undantag för de fåtal ekosystemtjänster som i LCA-metodiken redan beaktas i viss utsträckning. Det stora hindret är att det inte finns någon fullständig och enhetlig metodik för kartläggning, klassificering och kvantifiering av ekosystemtjänsterna, vilket anses nödvändigt för att kunna analysera påverkan på dem. Ett stort antal ekosystemtjänster såsom klimatreglering, näringsflöden, biodiversitet och rekreation kan kopplas till pelletsproduktion men påverkan på dem är inte möjlig att fullt ut analysera med LCA. Detta illustreras av LCA-modelleringen av pelletsproduktion där endast påverkan på tjänsterna förnybara energikällor och vattenanvändning ingår. Då kunskapen rörande olika ekosystemtjänster skiljer sig mycket åt varierar förutsättningarna för att inkludera dem i LCA-metodiken. Befintliga tillvägagångssätt för att försöka analysera påverkan på ekosystemtjänster med hjälp av LCA föreslår nya miljöpåverkanskategorier och samlandet av tjänsterna i gemensamma enheter såsom exergi och solekvivalenter. Metoderna är dock begränsade och täcker inte in ekosystemtjänsterna på ett fullgott sätt. Mer forskning behövs för att bättre utveckla tillvägagångsätten för analys av påverkan på ekosystemtjänster genom LCA. / The profits humankind obtains directly and indirectly from ecosystems are called ecosystem services. The impact human activities have on ecosystems lead to degradation of the ecosystem services and since humankind fully depends on what the ecosystems provide, the preservation of these services is crucial. Lifecycle assessment, LCA, is a well-established tool used to assess environmental impacts from different product processes but few ecosystem services are considered. Thus, there is a need to study and develop the possibilities to analyze ecosystem services through LCA based methods. The project aimed to determine whether it is possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology. A case study on pellet production was carried out to identify relevant ecosystem services and the possibilities to quantify them, which ecosystem services that could be analyzed in LCA today and also available approaches to study impacts on ecosystem services with LCA. An intermediate goal was to present a comprehensive description of both ecosystem services and LCA and to map common aspects that connect the two fields. The analysis was based on a comprehensive literature study, and a specific LCA-modeling of pellet production. At present, it is not possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology, except for the few ecosystem services that to some extent already are covered in the methodology. The main obstacle is the lack of coherent approaches to map, classify, and foremost quantify ecosystem services, which is considered crucial for analyzing the impact on them. A large number of ecosystem services such as climate regulation, nutrient cycling, biodiversity and recreation can be influenced by pellet production but it is not possible to fully analyze these impacts with LCA. This is illustrated by the LCA-modeling on pellet production where only impacts on the services renewable resources and water use could be included. The possibilities to analyze ecosystem services within LCA vary due to the variation in knowledge about certain services. The present approaches for analyzing more services with LCA propose new environmental impact categories an aggregation of services into common units such as exergy and solar equivalents. The methods are limited due to the fact that they are not able to cover the diversity of the services. More research is needed to develop the approaches for analyzing impacts on ecosystem services through LCA.

Ökat växthusutsläpp i atmosfären är en av flera bakomliggande orsaker till klimatförändring, där påföljder är olika naturkatastrofer i olika delar av världen. Byggnaders energianvändning har varit en av flera mänskliga verksamheter som är grunden till ökande växthusgaser. Däremot visar senaste studier att miljöpåverkan från materialutvinning, tillverkning samt produktion är större än under en byggnads driftstid (referensstudietid på 50 år). Detta för att användning av förnybara energikällor för byggnadsuppvärmning har ökat men också för ökat byggmaterialförbrukning. Av denna anledning är det väldigt viktigt att välja ett byggnadsmaterial som har lägre miljöbelastning. Samtidigt är det också viktigt att beakta ett ekonomiskt perspektiv, då valet av materialet kan avgöras exempelvis av projektets ekonomi. Dessutom är det viktigt att beakta sociala aspekter vid val av byggnadsmaterial, detta för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Studiens syfte är att undersöka vilket byggnadsmaterial, fibercementskiva eller brandimpregnerad träpanel till fasadbeklädnad som är mest fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkter. En förenklad livscykelanalys och kostnadsanalys samt arbetsmiljö vid montage som social aspekt utförs i detta arbete. Livscykelanalys (LCA) är en teknikvärderings metod för att kunna bedöma en produkts miljöpåverkan under dess livslängd. Resultat visar att brandimpregnerad träpanel är bättre än fibercementskiva ur ett miljömässigt perspektiv. Däremot har fibercementskivan lägre kostnader, detta på grund av att träpanel har större underhållsbehov. När det gäller arbetsmiljösynpunkter vid installation av fasadbeklädnader är trämaterialet bättre, enligt industriarbetarna. Deras argument är materialets vikt samt dess möjlighet för finjustering.

No description available.

Flygsektorn är en del av transportsektorn vilken växer mycket snabbt. Därför behövs åtgärder för att lösa utsläppsproblematik kopplad till denna bransch. Alternativa bränslen kan vara en del i den lösningen. De kan ersätta petroleumprodukter. Vilket de i dagsläget också till viss del gör. Vad gäller alternativa bränslen för flygbranschen finns det en hel del krav som måste uppfyllas. Detta bland annat av säkerhetsskäl. Kraven är ofta hårdare än för andra branscher. Bränslescreening är en metod som utvecklas för att enklare kunna testa alternativa bränslen för flygsektorn. De alternativa bränslen som diskuteras i denna rapport är biodiesel, bioetanol, biometanol, metan, propan, DME, och vätgas. De kommersiella flygbränslen dessa jämförs med är diesel och JET A. Fördelar och nackdelar med följande bränslen och gruppen biobränslen undersöks och sammanställs. Flygsektorn genererar bland annat utsläpp av koldioxid (CO2, kolmonoxid (CO), svaveloxid (SO2), kväveoxider (NOx) och partiklar (PM). Även vattenånga (H2O) är ett klimatpåverkande utsläpp. Totalt sett står flyget för 2–3 % av jordens antropogena koldioxidutsläpp. Det är inte flyget i dagsläget som är det största problemet utan dess snabba tillväxt om 4,7 %/år. Syftet med detta examensarbetet är att undersöka om alternativa bränslen kan lösa utsläppsproblematiken. En livscykelanalys (LCA) har genomförts på ovan nämnda alternativa bränslen detta för att undersöka vilken miljöbelastning dessa har vid framställning. Resultatet för LCA tyder på att alternativa bränslen både kan vara mer miljöpåverkande än fotogen men också mindre. Tillverkningsgröda för specifikt bränsle kan avgöra miljöbelastningen. Det är inte troligt att med den ökning som flyget möter, kunna lösa utsläppsproblemtiken enbart med alternativa bränslen, kombinerade lösningar kommer sannolikt att krävas.

The increasing environmental problems have today become global and changes are dras-tically needed in all levels of society. Customers’ buying behaviour can play a big partand it is possible to both contribute to a more sustainable world and add economic valueto a business, but new sustainable business models are needed. In this research projectThe Lobby, a new innovative marketplace owned by AMF Fastigheter, has been usedas a case study to find the key areas in retail business where change is most important.Furthermore, a life cycle assessment has been conducted to see where in a T-shirt’s lifecycle the most CO2equivalents are released and what the difference between a T-shirtbought at a physical store and e-commerce is. This research project has found that themost important area to focus on if sustainability is to be integrated successfully in aretail business is the company management. The commitment and attitude the companymanagement mediates to their employees is crucial for success. For The Lobby it is alsoimportant to evaluate which retailers they choose to approve due to the fact that its in-directly affecting their sustainability. The Lobby should also try to be more transparentand informative. By promoting their sustainability actions they can attract both cus-tomers and future retailers. But the research and knowledge in the field of influencingand changing customers’ behaviour is still limited and more research is needed. / De ökade miljöproblemen har blivit globala och drastiska förändringar måste ske på allanivåer i samhället. Konsumenters köpbeteende kan ha stor inverkan och det är möjligatt både bidra till en mer hållbar värd och öka företagets ekonomiska tillväxt. Men nyaföretagsmodeller behövs. I detta examensarbete har The Lobby, en ny innovativ han-delsplats som ägs av AMF Fastigheter, använts i en fallstudie för att hitta de områdendär hållbarhet kan integreras. En livscykelanalys har även blivit utförd där en T-shirtsCO2ekvivalenter blev beräknade för att se skillnader om T-shirten köps via e-handeleller i en butik. Examensarbetet har hittat att de viktigaste områdena att fokusera påför en lyckad integration av hållbarhet är företagets ledningsgrupp. Engagemanget ochinställning som ledningen förmedlar till sina anställda är den viktigaste faktorn för attlyckas. För The Lobby är det även viktigt att utvärdera de företag de väljer att expon-era i The Lobby då det indirekt påverkar deras hållbarhet. The Lobby borde även blimer transparenta och ge mer information. Genom att förmedla vilka hållbara val de görkan de attrahera både nya konsumenter och företag. Men kunskapen om hur man bästinfluerar och påverkar kunders beteende är begränsad och mer forskning inom områdetbehövs.

<p>Förr eller senare minskar tillgången på råolja och därmed bensin och diesel i världen. Då måste vi människor finna andra drivmedel för att klara våra transportbehov och andra behov som är beroende av drivmedel. Förutom detta finns det behov av åtgärder som minskar emissioner av CO2 till atmosfären. Etanol som drivmedel är relativt nytt, och marknaden är potentiellt mycket stor. Agroetanol AB är en etanolfabrik i Norrköping som använder spannmål som råmaterial. Fabriken etablerades i Norrköping den 1 oktober 2000 och är planerad för en årsproduktion av 50 000 m3 etanol. Syftet med uppsatsen är att undersöka om energiåtgången i transportledet är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker med utgångspunkt i Agroetanol AB Norrköping. </p><p>Undersökningen sker med hjälp av en livscykelinventering av Lena Gartmeister, för etanol som produceras i Agroetanolfabriken AB i Norrköping. Jag har räknat summan av energiförbrukningen i hela framställnings processen av 1 liter etanol. Sedan jämförde jag den med den energi som kan utvinnas av etanolen. Detta redovisas i en modell. Genom att beräkna energiåtgången för transportledet till fabriken har jag diskuterat om detta är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker. Resultatet av studien visar att den energin som förbrukas för att hämta spannmålen till fabriken var liten jämfört med andra energifaktorer så längevetet hämtas från närområdet. Ökar transportavståndet så ökar naturligtvis också energiåtgången. Redan vid ett avstånd motsvarande transport från norra Skåne till Norrköping är energiåtgången för transporten lika stor som för odlingen eller tillverkningsprocessen i fabriken.</p>

<p>I dagens samhälle finns det en stor variation på golv och golvmaterial. Till dessa finns det en stor variation av de produkter och metoder som används för att hålla dessa golv funktionsdugliga. Samtliga golv och produkter ger upphov till miljöpåverkan av olika storlek och sort.</p><p>Denna studie är skriven på uppdrag av avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings Universitet, som vill veta vilken miljöpåverkan Twister™-metoden har. Detta sker genom en livscykelanalys.</p><p>En livscykelanalys ställer en produkt eller tjänst miljöpåverkan utifrån helhetsperspektiv innefattande materialframställning, tillverkning, användning och resthantering. Som hjälp i denna studie har programvaran SimaPro 7.0 använts vari metoden Eco-indikator 99 valts.</p><p>I studien ställs Twister™-metoden mot andra golvvårdsmetoder innefattande polish och vax. I analysen sker även en nedbrytning av Twister™-metoden likväl en nedbrytning av den Twister™-rondell som HTC Sweden AB tillverkar.</p><p>Resultatet visar att den del av Twister™-metoden som har störst miljöpåverkan är den skurmaskin som används och den energianvändning som Twister™-metoden kräver. Resultatet visar även att Twister™-metoden har signifikant lägre miljöpåverkan än de andra golvvårdsmetoderna polish och vax. De delar av Twister™-rondellen som har störst miljöpåverkan är de industridiamanter och den rondell, som Twister™-rondellen består av.</p>

Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas. Allt fler biogasmackar öppnas och gasen har vunnit framgång i takt med att kollektivtrafiken gjort satsningar. I Oskarshamns kommun sker i dagsläget ingen utsortering av organiskt matavfall. Hushållsavfallet skickas tillsammans med det organiska matavfallet till förbränning med energiutvinning i Linköping. Syftet med min studie är att göra en utvärdering av miljöpåverkan utifrån två scenarier; förbränning av allt hushållavfall jämfört med att producera biogas av matavfallet och förbränna resterande. Detta sett utifrån potentialen för området i Oskarshamns kommun. Syftet är även att titta på ekonomiska aspekter. Detta är en livscykelanalys där två metoder har använts, Global Warming Potential med ett 100 års perspektiv samt ReCiPe Endpoint. Den funktionella enheten är 1 ton hushållsavfall. Genom att röta det organiska hushållsavfallet och förbränna det övriga kan man minska miljöpåverkan till 74,6 % jämfört med att förbränna allt tillsammans. Växthusgaserna minskar då med 780 kg koldioxidekvivalenter per ton hushållsavfall. Den främsta miljövinsten blir i form av minskande klimatförändringar men att det fordrar ganska omfattande ekonomiska investeringar. / Is it possible to reduce greenhouse gas emissions while achieving sustainable development? The Regional Council in Kalmar County accepted the challenge in 2006 and is thus a leading region in this work. By 2030, the goal is that Kalmar shall become a fossil fuel free region. The greatest potential is considered to be the new alternative to vehicle fuel. Household waste includes organic waste that could become fuel for vehicles. An increasing number of biogas stations have opened and the gas has been successful as the public transports have made investments. In Oskarshamn is there no current sorting of organic waste. Household waste is sent along with the organic food waste to incineration with energy recovery in Linköping. The purpose of my study is to evaluate the environmental impact based on two scenarios: the burning of all household waste compared to producing biogas from food waste and burn the remaining. This is seen by the potential of the area in Oskarshamn. Also examining the economic perspective there is. This is a LCA where two methods were used, the Global Warming Potential with a 100-year perspective and ReCiPe Endpoint. The functional unit is 1 ton of waste. By digesting the organic waste and burning the rest, one can reduce the environmental impact to 74, 6 % compared to burning it all. The greenhouse gases then will decrease by 780 kg carbon dioxide equivalent per ton household waste. The main environmental benefits are in terms of reducing climate change, but it requires quite a significant financial investment

An increased awareness about the global warming has created a demand for more information on how the climate is affected by different activities.This master thesis was initiated by Tricorona, a Swedish company that offers its customers analysis and calculation of their climate impact. Tricorona also supplies climate neutralisation with CERs, in accordance with the Kyoto protocol and controlled by the UN. This work demands updated emission factors for greenhouse gases. An emission factor gives information about the greenhouse gasintensity of a service or a product [kg CO2-eq./ functional unit].The purpose of this thesis is to examine how electricity, district heating, hotels, taxis, food and materials affect the climate and how emission factors for these areas can be calculated.This was done by reviewing and comparing different studies and by interviewing experts. The information was evaluated and recommendations on calculations and emission factors were made.The consumption of energy is the main source of greenhouse gas emissions for district heating, electricity, hotels, taxis and materials. For food production the biogenic greenhousegas emissions are also important, such as the emissions of carbon dioxide and nitrous oxide from land use and the methane emissions from ruminants.For climate impact assessment of electricity, district heating, hotels and taxis it is recommended that the calculations should be based on an average consumption of energy. All types of energy carriers should be included in the calculations and the emission factors used should be based on Life Cycle Assessments. Climate impact assessments based on energy consumption is a simplification that underestimates the real greenhouse gas emissions. The recommended emission factors are associated with some uncertainties that originate from the quality of the data used, the assumptions made and the system boundaries that were chosen.Despite that, the recommended emission factors can be considered representative since they are based on the best available data. For food and materials it is recommended that emissionfactors from Life Cycle Inventories should be used.