Textilindustrin står inför en förändring där innovativa material måste ersätta de konventionella material som finns på marknaden på grund av dess negativa inverkan på miljön. Det är av stor vikt att miljöaspekterna vägs in utan kompromisser med materialets kvalitet för textilprodukter med en lång livscykel. Detta för att ha möjlighet att styra produktion och val av material mot en miljövänligare livscykel. För att mäta miljöpåverkan på ett material kan verktyget Life Cycle Assessment (LCA) användas. Innovativa miljövänliga textila material behövs inom textilbranschen där all miljöpåverkan av den biologiska livscykeln på textilen räknas in, från vaggan till graven. Vi har i denna studie valt att jämföra bomull, som har en negativ miljöpåverkan, med lyocell som anses vara ett mer miljövänligt alternativ samt med ett innovativt material som papperstextil från abacáplantan. Syftet med denna studie är att undersöka miljöpåverkan vid framställning av pappersgarn och jämföra detta med miljöpåverkan för bomull och lyocell. Genom litteraturstudie har vi kartlagt och sammanställt data av miljöpåverkan på framställningsprocessen av bomull, lyocell och papper från odling till garntillverkning. För att vägledas har vi samtalat med nyckelpersoner som har god kännedom inom de specifika områdena. Studiens resultat indikerar på att de initiala stegen i förädlingsprocessen i tillverkningen av pappersgarn har en mindre negativ miljöpåverkan än bomull och lyocell. Papperstextil kan utifrån denna studie vara ett komplement till de konventionella materialen.

I denna livscykelanalys har olika typer av fönsterrenoveringsalternativ undersökts, i syfte att avgöra vilket av dessa tillvägagångssätt som ger störst respektive minst inverkan på global uppvärmning, försurning och övergödning. Rådhuset i Gävle ska renoveras och med hänsyn till förvanskningsförbudet är produkternas påverkan på byggnadens gestaltning av avgörande betydelse. De scenarion som granskats innefattar komplett fönsterbyte, invändig tilläggsisoleringsruta och slutligen en värmereflekterande fönsterfilm som lamineras på ena fönsterrutan. Indata saknades helt för det sistnämnda scenariot, vilket ledde till att det uteslöts helt från denna studie. Det undersökta systemet sträcker sig från råvaruutvinning till produktens livslängds ände. Information angående utsläpp från ingående material har samlats in och analyserats. Energisimuleringar av byggnaden har utförts för samtliga fall och energiförbrukningen har omvandlats till miljöpåverkan. Studien visar att nya fönster ger störst miljöpåverkan sett till produktion av råvaror och tillverkningsprocess. Nya fönster har ett lågt U-värde vilket leder till mindre miljöpåverkan över lång tid. Efter 50 år av användning har dock nya fönster fortfarande sammanlagt störst global uppvärmnings- och övergödningspotential. Förutsatt att utsläpp från tillverkning av isoleringsrutor stämmer överens med indata som fabrikören angett, har isoleringsrutorna minst miljöpåverkan i samtliga kategorier och nya fönster även störst försurningspotential. Används indata angående glastillverkning från Ecoinvent v3.2 ger däremot isoleringsrutor störst bidrag till försurning. I detta fall konstateras också att skillnaden mellan nya fönster och isoleringsrutor är marginell, till isoleringsrutornas fördel. Med hänsyn till beräknad miljöpåverkan, förvanskningsförbud samt bevarande av befintliga fönster anses isoleringsrutor vara renoveringsalternativet att föredra ur miljösynpunkt. / In this life cycle analysis, different types of window retrofit options have been investigated, with the purpose of determining which of these approaches gives the most and least significant impact on global warming, acidification and eutrophication. The City Hall in Gävle is to be renovated and, in view of the alteration prohibition, the impact of the products have on the design of the building is of crucial importance. The scenarios being reviewed include complete window change, upgrading of the internal panes with insulation glass and finally low emissivity film that is laminated onto one of the panes. Indata was completely lacking in the latter scenario, which led to the exclusion of this part of the study entirely. The examined system ranges from raw material extraction to the end of product life. Information on emissions from incoming materials has been collected and analyzed. Energy simulations of the building have been carried out for all cases and energy consumption has been transformed into environmental impact. The study shows that new windows give the most significant environmental impact condisdering the production of raw materials and manufacturing processes. New windows have a low U value, which leads to little environmental impact over a long period of time. However, after 50 years of use, new windows still have the largest global warming and eutrophication potential. Provided that emissions from the production of insulation glass panes correspond to inputs specified by the manufacturer, the insulating panes have the least environmental impact in all categories and new windows, conclusively, also the most significant acidity potential. However, using input data on glass production from Ecoinvent v3.2, provides insulating panes with the greatest contribution to acidification. In this case, it is also noted that the difference between new windows and insulation glass panes is marginal, to the advantage of the insulating panes. Considering the calculated environmental impact, alteration prohibitions and the preservation of existing windows, the insulating glass panes are the retrofit option to be preferred from an environmental point of view.

Sveriges regering beslutade i samband med FN:s toppmöte år 2015 att 17 nationella miljömål skulle sättas upp för att främja hållbar utveckling. Målen täcker flera områden inom byggnadssektorn och byggnadsbranschen har en stor del att spela vad gäller att nå upp till dessa mål. Denna uppsats syftar till att studera hållbarhetsbegreppet utifrån ett miljömässigt perspektiv som det används inom byggnadsbranschen. Dessutom är målet att klargöra vilka aspekter som aktörer inom nyproduktion anser är hållbara med fokus på om livslängden tas hänsyn till vid uppförandet av nya byggnader.Arbetet bygger på intervjuer med fyra personer inom byggnadsbranschen. Svaren har analyserats inom ramen för institutionell teori. Många företag arbetar med miljöhållbarhetsfrågor och problemet som belyses i denna studie är inom vilka områden byggnationen är miljöhållbar med ett specifikt fokus kring livslängden på byggnaden.Med utgångspunkt i denna studie kan två slutsatser dras. Den ena är att hänsyn tas till livslängden på byggnader men på två sätt, antingen genom materialval eller genom en god förvaltning av byggnaderna. Den andra slutsatsen som kan dras är att det, vid uppförandet av nya byggnader, har skett ett skifte av fokus från energieffektivisering till hälsa och välmående för de som vistas i byggnaderna. / As a result of the United Nations Sustainable Development summit in 2015 the Swedish government resolved in 17 national sustainability goals. The building sector plays a big part in fulfilling them as several are addressed towards sustainable housing.The aim of this study is to address how the word sustainability is used within the sector. In addition, a study will be done on what aspects of sustainability that the sector focus most on and whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new houses.The study is based on interviews with four people who work in the building sector. Their response has been analysed and institutional theory has been applied. Many companies work with sustainability and the problem that is addressed in this study is within what categories the sustainability focus are in, with a special focus on whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new buildings.Two conclusions can be drawn through this study. The first one is that building companies do take the lifetime of building into account when building new buildings, either through choice of material or having good management of the building over time. The other conclusion that can be drawn is that there has been a change in focus regarding what aspects are important when building new houses from energy efficiency to health and well-being of the users.

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.

A major and current problem today is the climate change which has led to melting of sea ice, sea levels rising, heated seas and changing weather conditions. The construction- and real estate sector accounted for 21 percent of Sweden’s total greenhouse gas (GHG) emissions in year 2018. One way to mitigate climate change is to construct modular buildings as these have lower climate impact compared to on-site constructed buildings. The purpose of this degree project is to investigate the climate impact of the product phase of a modular building with Miljöbyggnad Silver environmental certification. To achieve the purpose three questions are answered: which part of the product phase has the greatest climate impact? which measures have significant impact on the climate impact of a building module? and what are the differences in climate impact when comparing building modules with and without Miljöbygggnad Silver environmental certification? The climate impact of two composite modules with a glulam and structural timber frame are analyzed in this report. The gross area of the objects is 50,2 m2 and is a part of an apartment building. The climate impact is calculated as global warming potential of GHG emissions of the object, using a lifecycle analysis methodology. The calculations are done for the product phase which covers raw material extraction, transport and manufacturing. The Construction Sector’s Environmental Calculations Tool (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg) and Excel has been used for the calculations, with data primarily from environmental product declarations. The results show that the product phase of the object emits 94,44 kg CO2e/m2, based on specific data supplemented with generic data and Nordic electricity mix. Raw material extraction accounts for the largest share of the climate impact. To reduce the climate impact, gypsum boards and steel products made in Sweden can be chosen and alternative insulation materials such as cellulose fiber can replace mineral wool. The results show that the module that is certified has lower climate impact than the module without certification. However, it is not possible to say with certainty that the differences in the climate impact is because of the environmental certification.

Den globala uppvärmningen ökar ständigt och en djupare förståelse över projekt och produkters klimatpåverkan över dess livscykel är nödvändig för att sänka uppvärmningen. Sverige är idag en av de nationer med lägst koldioxidutsläpp per capita och har som mål att sänka sitt utsläpp ännu mer. I Sverige är en av de största sekterorna byggsidan, som står för nästan 19 % av Sveriges totala utsläpp. För att sänka Sveriges totala utsläpp måste åtgärder göras och krav ska sättas för att de ska införas. Trafikverket ansvarar för Sveriges nätsystem efter vägar och järnväg och har som mål att alla nya infrastrukturprojekt ska vara klimatneutrala år 2045 men redan idag efterfrågas information om projekts koldioxidutsläpp. Åtgärder har vidtagits för att sänka utsläppen i samband med produktionen av produkter som ger upphov till stora utsläpp, till exempel asfalt. En produkt som i detta avseende ofta faller mellan stolarna är nybyggnationer av de viltstängsel som följer med vägar och järnvägar.   Ramboll vill ha möjligheten att kunna ta fram värden för olika alternativ på viltstängsel för att klara de krav på redovisade klimatpåverkan som deras projekt har. I denna rapport skapas ett dokument som möjliggör för beräkning av olika stolptyper och deras respektive garantitid. Efter projektets slutförande är förhoppningen att det har skapats en djupare förståelse kring den miljöpåverkan viltstängslet har över sin livscykel från vagga till grav och hur denna beräknas. Detta projekt avgränsar sin undersökning till att endast beakta miljöaspekten från de olika stängseltyperna och lämnar därmed den ekonomiska delen utanför granskningen. De olika typerna av stolpar har en garanterad levnadstid, 20 år på trästolpar och 30 år på stålstolpen. Oavsett vilken produkt som har det större utsläppsvärdet måste den miljö stolparna ska stå i beaktas då beroende på stolptyp kan salt och väta förhindra att full levnadstid på produkterna uppnås.   Vid resultatet visade det sig att stålstolpe och stålnät har nästan dubbel så mycket koldioxidutsläpp gentemot trästolpe med stålnät. Vid montage för de båda produkterna landar det totala utsläppet på 8,45 ton koldioxidekvivalenter för stålstolpen och 3,09 ton koldioxidekvivalenter för trästolpe. På en period över 60 år så har det totala utsläppet för stålstolpen ökat till 26,21 ton koldioxid med två byten av staket och trästolpen får ett totalt utsläpp på 13,68 ton koldioxid med 3 byten. / Global warming is constantly increasing and a deeper understanding of projects and products' climate impact over its life cycle is necessary to mitigate this change. Sweden is today one of the nations with the lowest carbon dioxide emissions per capita and aims to reduce its emissions even further. In Sweden, one of the largest sectors for carbon dioxide emissions is the construction industry, accounting for almost 19% of Sweden's total emissions. To reduce Sweden's total emissions, measures and requirements must be taken. The Swedish Transport Administration is responsible for Sweden's network system of roads, rail, and ways for all new infrastructure projects to be climate neutral by 2045, but already there are requests asking about the carbon dioxide emissions in projects. Measures have already been taken today to reduce emissions associated with the major emissions of products such as asphalt. One product that is often overlooked when a new road is being developed is the game/wildlife fences.   Ramboll wants the opportunity to be able to develop values for different options on wildlife fences to be able to meet the demands on the reported climate impact that their project has. This report creates a document that allows for a rapid calculation of different types of post and warranty period. After the project's completion, it is hoped that a deeper understanding of the environmental impact of the game/wildlife fence has been created over its path from cradle to grave and how it is calculated. This project limits its study to considering only the environmental aspect of the different types of fences, leaving the financial part out of the audit. The different types of posts all differ with their guaranteed lifetime of 20 years on wooden posts and 30 years on the steel post. Regardless of which product has the higher emission value, the environment in which the posts are to be placed needs to be in consideration, as depending on the type of post, salt and wetness can prevent the full life of the products from being obtained.   The result showed that steel post and steel mesh have almost twice as much carbon dioxide emissions evenly against wooden post with steel mesh. When the two products are mounted, the total emissions became 8,45 ton of carbon dioxide equivalent for the steel post and 3,09 ton of carbon dioxide equivalent for the wooden post. If you look at a period over 60 years, the total emissions for the steel post have increased to 26,21 tons of carbon dioxide equivalent with two changes of fence and the wooden post gets a total emission of 13,68 tons of carbon dioxide equivalent with 3 changes.

Befolkningsmängden ökar och det i sin tur bidrar till en ökad konsumtion. I dagens samhälle finns det ett överdrivet resursutnyttjande som präglas av en ”köp-och-släng” mentalitet med linjär ekonomiska principer. Motsatsen till linjär ekonomi är cirkulär ekonomi som är ett relativt nytt begrepp, vilket istället syftar till att ”återanvända, återvinna, reducera och tänka om”. Principen innefattar att produkter tillverkas av komponenter från återvunna produkter och därmed bidrar till en lägre resursförbrukning. Principen syftar även till att minska resursavfall. Dessa bidrar bägge till den hållbara utvecklingen genom att bland annat bidra till ett minskat koldioxidutsläpp. Med fokus på hållbart arbete syftar rapporten till att ta fram förbättringsförslag till den interna hanteringen av tjänstetelefoner på fallföretaget. I rapporten har en processkartläggning gjorts för att ta reda på hur hanteringen av mobiltelefoner ser ut idag på företaget. Från informationen av processkartläggningen har sedan en värdeflödesanalys genomförts för att kunna ta reda på vilka förbättringar som skulle kunna föreslås. Förbättringsförslaget baseras sedan på insamlad data samt svar från en medarbetarundersökning. Rapportens resultat indikerar att företaget ska gå från en process med linjär ekonomiska principer till en process med cirkulär ekonomiska principer. Det tillsammans med svaren från enkätundersökningen och intervjuerna resulterade i att två förslag på åtgärder kunde tas fram vilket innefattar tre olika telefonmodeller från märket Apple. Den ena åtgärden innebär en användning av återvunna telefoner och den andra en minskning av antalet telefoner per medarbetare, vilket skulle innebära att medarbetarna enbart använder sig av en telefon. Utfallet blev att denna telefon skulle vara av modellen iPhone 7 i skick A+, då det skulle vara det bästa alternativet utifrån ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och medarbetarnas åsikter. / The population is increasing and likewise the consumption. In today’s society there is an unnecessary utilization of resources that is characterized by a “buy-and-throw” mentality with linear economic principles. Opposite to linear economy is circular economy, a relatively new concept that aims to “reuse, recycle, reduce and rethink”. Circular economy amount to a production where products are made by recycled components and to minimize waste. Further there will be a positive influence on the sustainable development, both in an economical- and ecological perspective. For example, there will be a reduce of waste and less carbon dioxide emissions in our nature. The report aims to find improvement suggestions for the internal operation of mobile phones on the case company and thereby contribute to a sustainable work. A process map has been done in this report to find out the current operations of the mobile process in the case company. Thenceforth a value flow analysis was made from the information of the process map with the purpose to find improved suggestions. The improvement work is based on collected data and answers from co-workers who has been participate in a survey. The result of the report indicates that the case company should change from linear economy to circular economy principles in the process regarding the internal operation of mobile phones. Answers from the survey together with the collected data resulted in two different actions that the company can implement. Furthermore, the two different actions also include a choice between three different phone models from Apple. The first action would amount to use recycled phones and the second action would amount to minimize the number of used phones by employees, only using one phone. In conclusion, the use of iPhone 7 in conditions A+ would be the best option on the basis of economic-, and ecological sustainability and the employees’ opinions.

Det finns ett ökat intresse för klimatet och miljöpåverkan hos gemene man och hos många en vilja att leva med en mer miljövänlig livsstil. När det kommer till preventivmedel och att välja det alternativ som passar en bäst, dessutom med hänsyn till vad som är det bästa för miljön, så är det en djungel där ute. Även preventivmedelsrådgivare upplever en bristande kunskap för att kunna ge bra råd inom ämnet. Det här arbetet skrevs för att jämföra miljöpåverkan mellan användandet av p-piller och kondom. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie som i senare steg kompletterades med en kvantitativ fallstudie med fokus på livscykelanalys av båda produkterna. Livscykelanalyserna gjordes i två steg, först togs ett processträd fram med hjälp av litteraturstudien och dessa gjorde sedan grunden för livscykelanalysen som genomfördes med mjukvaran ReCiPe i SimaPro. Resultatet av studien blev att kondomen visar på större miljöpåverkan i förhållande till användandet av p-piller. Dock saknas det i ReCiPe den påverkan som hormonet i p-piller på både land- och marin miljö ger, vilket lett till att resultatet inte är helt tillförlitligt och det riskerar vara en betydande felkälla. / There is a growing interest for the climate and the environmental effect the average person has on its surroundings and many people choose to live more environmentally friendly. It’s a jungle out there when it comes to birth control and choosing the option that suits one best but also is the most environmentally sustainable option. Midwifes have expressed that they experience a lack of knowledge amongst themselves as to what contraceptive is the most environmentally friendly. This thesis compared the environmental effects between using the contraceptive pill or condom as birth control. This was done with the help of a qualitative literature study which later on was complemented with a quantitative case study focusing on lifecycle analysis of both the products. The lifecycle analysis was executed in two stages, whereas the first stage was developing a process tree with the help of the literature study. This was later used as the foundation for the second stage, which was the lifecycle analysis done with the help of the ReCiPe data in SimaPro. The results showed that the condom had a higher impact on the environment relative to the contraceptive pill. Although, from the ReCiPe data there were no indications that the hormones that are released from the contraceptive pill would have any effect on the land or marine environment. This lack of data poses a risk of a major fault in the results as the hormonal effects on the environment is the main issue with the pill.

Studien genomfördes åt Volvo CE där syftet med arbetet var att ge medarbetarna på Volvo CE en inblick i olika materials livscykler genom att utvärdera tre plastsorter med ett referensmaterial i stål ur ett livscykelperspektiv. Målet var att hitta det mest lämpade materialet av de fyra alternativen som ur ett livscykelperspektiv har lägst klimatpåverkan samt redogöra vilka åtgärder som kan göras för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Genom att använda återvunnen råvara, förnyelsebar energi samt förnyelsebart fordonsbränsle kan ett materials klimatpåverkan minska med upp till 87%. Det material som är bäst lämpat att använda ur ett livscykelperspektiv i dagens läge är Referensmaterialet stål men om återvunnen råvara av Material 1 håller för de givna konstruktionsegenskaperna bör det användas istället. Den dagen tillverkning av stål kan ske utan att fossila utsläpp genereras, kommer stål ha lägre klimatpåverkan än förnyelsebar bioplast.

The building industry currently accounts for about a fifth of Sweden's climate emissions. By 2030, the industries goal is to halve its emissions in order to have net-zero greenhouse gasemissions by 2045. From 1 January 2022, the Act on Climate Declaration applies to new construction. This is to try to draw attention to and reduce the climate impact of the construction sector in general.  This study has been done in collaboration with Umeå municipality. Umeå municipality has a preschool of six departments. The preschool is currently designed with CLT and stud wall, mineral wool insulation and slab-on-ground with water-cement ratio required at 0.38, and this building serves as a reference building. In this report, building materials are compared through climate calculation to investigate possible reduction of the preschool's climate impact. The climate calculation consists of an LCA in module A1-A5 with the same scope as the current legal requirements for the climate declaration. The comparasions that has been made are between climate impact of the CLT-frame againsta frame made of lightweight beams. Comparasion of three different insulation options, mineralwool, cellulose, and hemp as well as concrete with different water-cement ratio and strengths. In the concrete comparison, a short calculation on drying times was made to investigate the consequences of any replacement of the concrete strength. The calculations in this study show that the climate impact of the preschool, in stage A of an LCA, has a low value compared to IVL's recommended requirements when procuring a building of solid CLT-frame. The results for other comparisons showed that the most effective change is to replace the frame with lightweight beams instead of CLT and stud frame. This would result in a reduction in the climate impact of the load-bearing frame by 30%. Next comes the change of insulation to cellulose insulation, which would provide a reduction in climate impact by 25 % compared to mineralwool insulation. Overall, the building's climate emissions in stage A with the recommended solutions above could be reduced by 19-23,5 % depending on the choice of concrete in slab-on-ground and in terms of what drying time that is acceptable.