Deta examensarbete undersöker slitaget i Växjöbostäders studentlägenheter genom att genomföra en enkätundersökning och att göra ekonomiska bedömningar av material för ytskikt. De ekonomiska bedömningarna görs med hjälp av livscykelanalys (LCC) och de material som analyserades var golv, väggbeklädnad och bänkskiva. Examensarbetet undersöker också andra faktorer som kan påverka slitage.

Atmospheric concentrations of greenhouse gas emissions are now higher than ever before, with severe implications for both humans and ecosystems around the world. To mitigate climate change, large and sustained reductions of greenhouse gas emissions are required. The management of lawns entail frequent maintenance activities, such as mowing, irrigation and fertilisation, which require energy and cause greenhouse gas emissions. Lawns cover a significant part of urban areas worldwide, with functions such as air quality improvement, flood mitigation and the potential to sequester carbon and consequently reduce carbon dioxide (CO2) from the atmosphere. The existing knowledge about the environmental impact from lawn management is limited and more research is needed to determine related climate effects. The objective of the study was to evaluate energy use and carbon footprint from urban lawn systems with different intensities through a life cycle perspective. The lawns included in the study consisted of utility lawns and meadow lawns, with management under responsibility of Uppsala municipality, and the two golf courses Upsala GK and Sigtuna GK, divided into the lawn types greens, tees, fairways and roughs. The energy use and carbon footprint was determined by an inventory of the existing lawn management practices through interviews with greenkeepers at the golf courses, stakeholder at Uppsala municipality and lawn caretakers. Additional information for the inventory was received from literature and databases. Based on the inventory, calculations of the energy use and carbon footprint throughout the life cycle was made. The results showed that greens had the largest carbon footprint and energy use per hectare followed by tees, fairways, roughs, utility lawns and meadow lawns. The energy use was the highest for the golf courses, with 16.5 GJ ha-1 year-1 for Upsala GK and 13.0 GJ ha-1 year-1 for Sigtuna GK. Lower energy use was determined for the utility lawns and meadow lawns, where 3.0 and 0.5 GJ ha-1 year-1 were required for the lawn management, respectively. The carbon footprint of the golf courses was 1.33 Mg CO2- equivalents (CO2e) ha-1year-1 for Upsala GK and 0.94 Mg CO2e ha-1 year-1 for Sigtuna GK, which was larger compared to the utility lawns of 0.2 Mg CO2e ha-1 year-1 and meadow lawns of 0.03 Mg CO2e ha-1 year-1. Mowing, irrigation and manufacturing of fertiliser were the management activities consuming most energy. The activities with largest carbon footprint were mowing, manufacturing of fertiliser and soil emissions from application of fertilisers. This study was a part of a multidisciplinary research programme, where the results will be used to determine the net emission balance when the carbon sequestration potential of the lawns has been concluded. Suggested improvements at the golf courses were to reduce the applied amounts of nitrogen fertiliser and improve the documentation of used resources. Increasing the usage of hybrid and electrical mowers was recommended for both the municipality as well as the golf courses to reduce the energy use and the carbon footprint. / Halterna av växthusgaser i atmosfären är högre än någonsin, vilket medför stora konsekvenser för både människor och ekosystem runt om i världen. För att motverka klimatförändringar måste åtgärder för att minska växthusgaserna i atmosfären genomföras. Gräsytor kräver kontinuerlig skötsel, såsom klippning, bevattning och gödsling, vilket är energikrävande och ger upphov till utsläpp av växthusgaser. En stor del av världens städer består av gräsytor som bidrar med positiva effekter till samhället genom att bland annat förbättra luftkvaliteten, dämpa översvämningar och lagra in kol i marken och på så sätt reducera atmosfärens koldioxidhalt. Den nuvarande kunskapen om miljöpåverkan från gräsyteskötsel är bristfällig och fler studier behövs för att bestämma ytornas klimatpåverkan. Syftet med studien var att bestämma energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv för gräsytor med varierande skötselintensitet. De valda ytorna var bruksgräsmattor och slåttermarker som sköts av Uppsala kommun samt de två golfklubbarna Upsala GK och Sigtuna GK, vars ytor delades upp i green, tee, fairway och ruff. Energianvändningen och klimatavtrycket bestämdes genom en inventering av nuvarande skötselåtgärder. Detta gjordes genom intervjuer med greenkeepers på golfklubbarna, ansvariga på Uppsala kommun samt ansvariga för gräsyteskötsel på entreprenadföretag upphandlade av kommunen. Dessutom inhämtades information från litteraturen och databaser. Baserat på inventeringen utfördes beräkningar på energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Resultatet visade att greener hade den högsta energianvändningen och det största klimatavtrycket, som i fallande storleksordning följdes av tee, fairway, ruff, bruksgräsmattor och slåttermarker. Greenerna bidrog med 20 % av golfbanornas totala klimatavtryck, trots att de bara utgör 3 % av golfbanans totala area. Den totala energianvändningen var störst för golfbanorna, med 16.5 GJ ha-1 år-1 för Upsala GK och 13.0 GJ ha-1 år-1 för Sigtuna GK. Den lägsta energianvändningen resulterade från bruksgräsmattor och slåttermarker där 3.0 och 0.5 GJ ha-1 år-1 krävdes för respektive gräsyta. Även för klimatavtrycket så var det större för golfbanorna med 1.33 Mg CO2- ekvivalenter (CO2e) ha-1 år-1 för Upsala GK och 0.94 Mg CO2e ha-1 år-1 för Sigtuna GK, jämfört med bruksgräsmattorna vars klimatavtryck var 0.2 Mg CO2e ha-1 år-1 och slåttermarkerna med 0.03 Mg CO2e ha-1 år-1. Klippning, bevattning och produktion av gödningsmedel var de skötselåtgärder som hade högst energiförbrukning. De skötselåtgärder med det största klimatavtrycket var klippning, produktion av gödningsmedel samt de emissioner som uppstod till följd av gödslingen. Detta projekt var en del av ett multidisciplinärt forskningsprogram där resultaten kommer att användas för att bestämma nettoutsläppsbalanser för gräsytorna när potentialen att lagra kol i marken har bestämts. Förslagna åtgärder för golfbanorna var att reducera gödselgivorna av kväve och öka dokumentationen av använda resurser. Det rekommenderades att öka användandet av hybrider och elektriska maskiner både inom kommunens gräsyteskötsel och på golfbanorna.

The goal of this master thesis project was to develop computer models of some plausiblepretreatment techniques and to assess the potential benefits/costs of using pretreatment andanaerobic digestion for waste management of organic waste from a system perspective. Forthis purpose a computer program called ORWARE has been used. ORWARE (organic wasteresearch) is a program for making life cycle assessments of waste management. As the mainpart of the project work the ORWARE system has been provided with three new models ofpretreatment techniques. The additions consist of: One model of pretreatment with ultrasound,one model of thermal hydrolysis and one model of a screw press. All three technologies hadthe potential to deal with technical hindrances of treating certain waste types with anaerobicdigestion.With ORWARE, life cycle assessment was made by simulations of various wastemanagement scenarios. A total of nine scenarios were simulated for the waste management ofthree different types of wastes: Bio sludge, fibre sludge and food waste, with three scenariosfor each waste type. Bio sludge is microbial sludge from biological waste water treatment.Fibre sludge is lignocellulosic sludge mainly from the pulp and paper industries. Food wasteis generally considered to be the unwanted part of food from households, restaurants and foodindustry.Three primary waste management scenarios, one scenario for each waste type, which includedpretreatment and anaerobic digestion, were simulated. There was a “bio sludge scenario” withultrasonication pretreatment, a “fibre sludge scenario” with thermal hydrolysis pretreatment(THP) and a “food waste scenario” with screw press pretreatment. The rest of the ninescenarios were assessed as comparative references to the three primary ones. These scenariosrepresented conventional methods of waste management or variations of the primaryscenarios.The resulting life cycle assessments show that anaerobic digestion of some organicwastes produces about the same amount of greenhouse gases, acidifying pollutants andeutrophying pollutants as incineration does (where the heat from incineration is made useful).The biggest downside of the anaerobic digestion waste management process is the electricityuse needed for pretreatment and for heating the anaerobic digestion. An electricity cost that inthis case is assumed to be provided through coal power, which is a common assumption whenassessing the impact of margin power utilization in life cycle assessment. If that assumptioncould instead be that the electricity is provided by a less polluting power source, the anaerobicdigestion alternative could lessen the overall pollution since the methane is commonly used asa renewable substitute for fossil fuels.In this master thesis project the ecological and economical benefits and costs of managingorganic waste through pretreatment and anaerobic digestion were assessed. These benefits andcosts were compared to conventional waste management in Sweden. The comparison showsthat anaerobic digestion of organic waste is beneficial for reduction of global warming butlikely has a greater economical cost than the conventional methods, e.g. incineration. / Syftet med det här examensarbetet var att utveckla datormodeller av några sannoliktimplementerbara förbehandlingstekniker och att uppskatta de potentiella vinsterna med atthantera organiskt avfall genom förbehandling och rötning ur ett systemperspektiv. Förändamålet har ett datorprogram som heter ORWARE använts. ORWARE (organic wasteresearch) är ett dator/beräkningsprogram för livscykelanalys av avfallshantering. I sambandmed det här arbetet har ORWARE kompletterats med tre nya modeller avförbehandlingstekniker: ultraljud, termisk hydrolys och skruvpress. Alla dessa tre tekniker harpotentialen att åtgärda tekniska hinder för att röta vissa typer av organiskt material.Med ORWARE gjordes därefter livscykelanalyser på olika avfallshanteringsscenarier. Totaltnio scenarier simulerades för hanteringen av tre typer av organiskt avfall: bioslam, fiberslamoch matavfall. Bioslam benämns ofta överskottslam och är mikrobiellt slam från biologiskvattenrening. Fiberslam kan definieras som slam från massaindustrin med en hög halt avlignocellulosa. Med matavfall menas allmänt de oönskade delarna av maten från hushåll,storkök och matindustrier.Tre primära avfallshanteringsscenarier, ett scenario för varje typ av avfall, som inkluderadeförbehandling och rötning simulerades varav ett var ”bioslamscenario” medultraljudsförbehandling, ett ”fiberslamsscenario” med förbehandling med termisk hydrolysoch ett ”matavfallsscenario” med förbehandling med skruvpress. Övriga sex scenarieruppskattades för att fungera som referenser att jämföra de tre primära scenarierna mot.De resulterande livscykelanalyserna visade att rötning av vissa organiska avfall leder tillnästan likvärdiga utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen och gödande ämnen somförbränning av avfallet (där värmen tillvaratas). Den stora nackdelen med rötningsprocessen,är den elanvändning som krävs för förbehandling och rötning. En elanvändning som i det härfallet har antagits försedd från kolkraft, ett vanligt förekommande marginalantagande isamband med livscykelanalyser. Om rötnings- och förbehandlingsprocesserna kan drivas påmindre utsläppsintensiv elkraft är det möjligt att på det hela taget göra miljövinster eftersommetangasen från rötning med fördel ersätter fossila drivmedel.I det här projektet uppskattades miljömässig påverkan och energivinster/förluster av atthantera organiskt avfall med förbehandling och rötning. Dessa vinster och kostnader jämföresmed konventionell avfallshantering i Sverige d.v.s. förbränning av slam och sortering ochrötning efter sortering av matavfall.

Renoveringar i syfte att energieffektivisera byggnader är en stor ekonomisk investering som kräver ett grundligt underlag innan val av åtgärd. I dagsläget står uppvärmningen av byggnader för omkring en femtedel av Sveriges totala energianvändning. Då endast en procent av det totala fastighetsbeståndet består av nybyggnationer betyder det att det är de redan existerande byggnaderna som står för majoriteten av energianvändningen. De nationella målen som är satta gällande energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser berör således de befintliga byggnaderna i större utsträckning. Då cirka en tredjedel av dem kommer att vara i behov av att renoveras inom de kommande åren är det därför viktigt att undersöka vilka energieffektiviseringsåtgärder som är mest lämpade utifrån ett miljöperspektiv. Projektet har baserats på en referensbyggnad lokaliserad i Umeå där fyra åtgärder, i olika varianter, har undersökts. De har hanterat: byte av fönster och balkongdörrar, tilläggsisolering av fasad, tilläggsisolering av vind, en kombination av tidigare nämnda åtgärder samt installering av solcellspaneler. Dessa åtgärder har sedan kombinerats med olika energitillförselsystem som används för att värma byggnaden. Syftet är att utröna ifall den mest miljömässigt lämpliga åtgärden kan vara beroende på energitillförselsystem. De undersökta energitillförselsystemen har varit: bergvärmepump, fjärrvärme, elpanna och pelletspanna. Metoden som har tillämpats har varit en förenklad livscykelanalys (LCA). Det har innefattat utvinning av råvaror, produktion och transport av färdig produkt från fabrik till Umeå. Både mängden energi och utsläpp av ekvivalent koldioxid har undersökts. Syftet har varit att ge fastighetsägare en uppfattning om vilken energieffektiviseringsåtgärd som passar bäst till deras byggnad. Målet har varit att få fram värden på de energimängder och de ekvivalenta koldioxidutsläpp som åtgärderna orsakar, samt hur lång tid det skulle ta att tjäna in dem när de väl implementerats. Resultatet av studien visar betydelsen av att undersöka miljöbesparingarna under en längre tid då det annars kan ge missvisande slutsatser, samt vikten att beakta transportens inverkan på miljön. Generellt kan det sägas att ju högre emissionsfaktor en byggnads energitillförselsystem har desto större incitament ur ett miljöperspektiv finns för att genomföra en renovering av byggnaden så att värmebehovet minskar. I dagsläget är det elektricitet som har den största emissionsfaktorn och installering av solceller skulle ha kunnat ge den största minskningen av ekvivalent koldioxidutsläpp om det inte vore för utsläppen som skedde vid transporten av dem, då de inte kan tjänas in på en livstid. Sett till enskilda renoveringsåtgärder var fönster och balkongdörrar som den mest lämpliga åtgärden vid båda synsätten. Tilläggsisolering av fasaden tjänade in sig på direkten, utifrån minskningen av ekvivalent koldioxid, på grund av att det krävdes ett byte till träfasad; åtgärden kräver därför ytterligare undersökningar för att kunna komma till en definitiv slutsats. Studien har dock endast genomförts på en referensbyggnad som sedan tidigare genomgått en renovering med syfte att energieffektivisera., Därför skulle resultaten kunna skilja sig åt om de utfördes på en byggnad som var kvar i sitt originalskick. / Renovations meant to make buildings more energy efficient is a considerable economic investment that requires a thorough collection of data before a choice regarding a specific solution can be made. At present, around a fifth of Sweden’s total use of energy goes to provide heating for buildings. Only around one percent of the total collection of property consists of new constructions, therefore the ones that stand for the majority of the energy usage are the already existing buildings. The national goals that have been set regarding energy efficiency and a decrease of greenhouse gases are therefore more applicable with the existing buildings. Since around a third of them are going to be in need of renovations within the next few years it is therefore of importance to examine which energy efficient renovation that is most suited based on an environmental perspective. This project is based on a reference building located in Umeå where four different kinds of renovation strategies have been examined. They have been: change of windows and balcony doors, extra insulation of the façade, extra insulation of the attic, a combination of the previously mentioned renovations as well as installation of solar panels. These renovation strategies have then been combined with different energy supply systems. The studied energy supply systems have been: geothermal heat pump, district heating, electric heating and a pellet stove. The method that has been applied have been a simplified lifecycle analysis (LCA) that has looked at the extraction of raw materials, production and transport of the finished product from manufacturing to Umeå. Both the amount of energy required and the emission of greenhouse gases from the process have been taken into account. The scope of this project has been to give property-holders an idea of which renovation stages that is most sustainable for their specific building. The goal has been to acquire values of the amount of energy used and the amount of greenhouse gases released for each renovation stage, as well as the pay-back time required after implementation. The result of this study shows the importance of investigating the environmental savings for a longer time period. Otherwise it can give misdirecting conclusions. As well, it is important to include the effect that transportation has on the environment. Generally speaking, it can be said that the higher the emission factor is for a buildings energy supply system the higher incitement there is, based on an environmental perspective, to carry through a renovation, so that its energy requirements are lessened. At present electricity has the highest emission factor and installment of solar panels would make the biggest reduction of released equivalent carbon dioxide if it weren’t for emissions made during the transportation of them. But it is not possible to get back the emissions released during a whole lifetime. Regarding individual renovations, a change of windows and balcony doors was the most suited based on both views. Extra insulation of the façade had earned itself in immediately, based on the decrease of equivalent carbon dioxide. That is because the façade to be made of wood was required. That renovation is therefore in need of more studies in order to find a definite conclusion. The study has only been done on one reference building which has previously undergone a renovation with the purpose of making it more energy efficient. Thus, the results that are presented here could differ if they were made on a building that was still in its original form.

Det här   examensarbetet har Östersunds kommuns nya stadsdel Storsjö Strand i fokus,   där arbetet går ut på att utvärdera hur kommunens hållbarhetsprogram har   fallit ut för de två första husen på Storsjö Strand och varför, samt att   undersöka vilka drivande faktorer som finns bakom byggnadernas miljöbelastning.   Hållbarhetsutvärderingen görs genom intervjuer med berörda byggherrar samt   Östersunds kommun, och drivande faktorer till miljöbelastning undersöks genom   att utföra en livscykelanalys där ingående material kopplas till en   resulterande miljöbelastning för respektive hus. Då   hållbarhetsutvärderingen utgår från intervjuer finns risk att   intervjuobjekten kan försköna fakta, vilket är en viktig begränsning vid   utläsning av resultatet. Resultatet från hållbarhetsutvärderingen   visar att trots att Östersunds kommun helt släppt sin egen utvärdering av   byggherrarna har byggherrarna ändå följt hållbarhetsprogrammet till stor del.   Slutsatserna avseende hållbarhetsprogrammet gäller främst kommunen, där dessa   hade gagnats av att förtydliga krav och mål, och kontraktera dessa krav i   markanvisningsavtal för att ge önskad effekt. För livscykelanalysen begränsas   denna främst av att alla steg i en livscykel inte är inkluderade, utan   primärt analyseras de inledande stegen. Resultatet visar för båda husen att   det till allra största del är metaller och legeringar som driver   miljöbelastning i störst grad per kubikmeter material, medan de   material som driver minst miljöbelastning är rena icke processade   naturmaterial såsom skiffer, grus och kalksten. Därutöver resulterar   konstruktionsmaterialen i den största miljöbelastningen   när hela mängden tas hänsyn till, vilket hade kunnat undersökas djupare med   snävare livscykelanalyser. / This thesis revolves around the district Storsjö   Strand, an area in Östersund which is developing to a new residential area   with high sustainability visions. The work consist of two parts; one where   the outcome of the municipality’s sustainability program is evaluated and one   where the two first buildings in the area is investigated regarding what   causes their environmental impact. The evaluation of the sustainability   program is made by interviews with the constructors and representatives from   the municipality, and the two buildings environmental impact is investigated   by performing a life cycle analysis where building material is connected to a   resulting environmental impact for each house. Since the evaluation of the   municipality’s sustainability program is based on interviews, there could be a risk for bias. The results from the   evaluation shows that both constructors have followed the sustainability   program to great extent, even though the municipality itself have dropped all planned follow-up. The conclusions   from the evaluation is that the municipality would be benefit from clarifying   goals and demands in the sustainability program, and transfer the clarified   demands to their land agreements. The limitations for the life cycle analysis is   mainly that all steps in the life cycle of a building is not included in the   analysis – only the initial steps are included. The   results for both buildings show that it is mainly metals and alloys that   drives environmental impact per cubic meter of material. The materials that   causes the smallest environmental impact per cubic meter is natural materials   that have not been processed, i.e. shale, limestone and gravel. The   construction materials will always result in the largest environmental impact   for the total quantity, simply because these materials are the largest   quantities represented in the building, and alternations of these   construction materials should be further investigated. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

Tillverkningen, användandet och avvecklingen av elektronik och elektroniska produkter ger upphov till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ökar försäljningen av dessa produkter till följd av kortare innovationscykler och ökad efterfrågan. Det här examensarbetet syftar till att jämföra två TV-apparater ur ett miljöpåverkansperspektiv. Detta har skett genom en livscykelanalys där de främsta målen varit att undersöka vilka faser i TV-apparaternas livscykel som ger upphov till störst miljöpåverkan, vilka de huvudsakliga utsläppskällorna är samt vilka skillnader som kan urskiljas mellan produkterna. Den funktionella enheten för analysen har varit Miljöpåverkan per tillverkad TV och studien har avgränsats till att undersöka påverkan från tillverkning, transport och användning av TV-apparaterna. Data till analysen samlades in genom demontering, vägning och mätning av en 32-tums respektive 40-tums LED-TV. Den insamlade informationen analyserades sedan med hjälp av programvaran SimaPro och bedömningsmetoden ReCiPe Endpoint (H/A). Resultatet av analysen visar att tillverkningen av TV-apparaterna är den livscykelfas som ger upphov till den största miljöpåverkan, vilken främst sker genom utarmning av fossila bränslen och utsläpp som leder till klimatförändringar. Detta sker i huvudsak till följd av utsläpp av koldioxid samt användningen av råolja, kol och naturgas. Vid jämförelse av de två TV-apparaterna kunde man se att 40-tums TV:n orsakade större belastning på miljön till följd av högre vikt, större dimension och högre strömförbrukning. / The production, use and decommissioning of electronics and electronic products cause adverse environmental impact. At the same time, sales of these products increase due to shorter innovation cycles and increased demand. The scope of this study is to perform a comparing life cycle assessment between two television sets. The main objectives is to investigate which life cycle phases that give rise to the greatest environmental impact, which are the main sources of emissions and what differences can be distinguished between the two products. The functional unit for the assessment has been the environmental impact per manufactured television and the study has been limited to investigating the impact of manufacturing, transportation and use of the televisions. Data for the analysis has been collected by disassembling, weighing and measuring a 32-inch and 40-inch LED-TV. The collected information has then been analyzed using the SimaPro software and the ReCiPe Endpoint (H/A) as assessment method. The results of the analysis show that the production of the televisions is the life cycle phase that give rise to the biggest environmental impact, which is primarily due to the depletion of fossil fuels and emissions that lead to climate change. This is mainly due to carbon dioxide emissions and the use of crude oil, coal and natural gas. When comparing the two televisions, one could see that the 40-inch TV caused greater environmental impact due to higher weight, greater dimensions, and higher power consumption.

Förr eller senare minskar tillgången på råolja och därmed bensin och diesel i världen. Då måste vi människor finna andra drivmedel för att klara våra transportbehov och andra behov som är beroende av drivmedel. Förutom detta finns det behov av åtgärder som minskar emissioner av CO2 till atmosfären. Etanol som drivmedel är relativt nytt, och marknaden är potentiellt mycket stor. Agroetanol AB är en etanolfabrik i Norrköping som använder spannmål som råmaterial. Fabriken etablerades i Norrköping den 1 oktober 2000 och är planerad för en årsproduktion av 50 000 m3 etanol. Syftet med uppsatsen är att undersöka om energiåtgången i transportledet är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker med utgångspunkt i Agroetanol AB Norrköping. Undersökningen sker med hjälp av en livscykelinventering av Lena Gartmeister, för etanol som produceras i Agroetanolfabriken AB i Norrköping. Jag har räknat summan av energiförbrukningen i hela framställnings processen av 1 liter etanol. Sedan jämförde jag den med den energi som kan utvinnas av etanolen. Detta redovisas i en modell. Genom att beräkna energiåtgången för transportledet till fabriken har jag diskuterat om detta är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker. Resultatet av studien visar att den energin som förbrukas för att hämta spannmålen till fabriken var liten jämfört med andra energifaktorer så längevetet hämtas från närområdet. Ökar transportavståndet så ökar naturligtvis också energiåtgången. Redan vid ett avstånd motsvarande transport från norra Skåne till Norrköping är energiåtgången för transporten lika stor som för odlingen eller tillverkningsprocessen i fabriken.

I dagens samhälle finns det en stor variation på golv och golvmaterial. Till dessa finns det en stor variation av de produkter och metoder som används för att hålla dessa golv funktionsdugliga. Samtliga golv och produkter ger upphov till miljöpåverkan av olika storlek och sort. Denna studie är skriven på uppdrag av avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings Universitet, som vill veta vilken miljöpåverkan Twister™-metoden har. Detta sker genom en livscykelanalys. En livscykelanalys ställer en produkt eller tjänst miljöpåverkan utifrån helhetsperspektiv innefattande materialframställning, tillverkning, användning och resthantering. Som hjälp i denna studie har programvaran SimaPro 7.0 använts vari metoden Eco-indikator 99 valts. I studien ställs Twister™-metoden mot andra golvvårdsmetoder innefattande polish och vax. I analysen sker även en nedbrytning av Twister™-metoden likväl en nedbrytning av den Twister™-rondell som HTC Sweden AB tillverkar. Resultatet visar att den del av Twister™-metoden som har störst miljöpåverkan är den skurmaskin som används och den energianvändning som Twister™-metoden kräver. Resultatet visar även att Twister™-metoden har signifikant lägre miljöpåverkan än de andra golvvårdsmetoderna polish och vax. De delar av Twister™-rondellen som har störst miljöpåverkan är de industridiamanter och den rondell, som Twister™-rondellen består av.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.