Methods for reduced energy consumption is a current subject due to ongoing climate changes and therefore a current matter in the global discussion. Policies and propositions are developed on both a global and national level, in order to decrease the overall consumption. The global target which embraces the reduction in use of energy affects industries and buildings to practice a more energy efficient usage, as well as developing efficient systems for heat recovery. This project investigates the potential in energy efficiency in a food manufacturing facility who serves Västerås central hospital. The buildings use of energy is calculated as an active heat balance, including ventilation, transmission and unintended ventilation losses. The active heat balance is used as a reference where the percentual energy reduction followed by application of the energy efficient suggestions is calculated, hence, suggestions for energy efficient actions are presented. Energy efficient and economical sustainable suggestions are developed along with the obtained information from visits on-site as well as through discussions with the operating manager. The suggestions contain operation improvements, renovation and upgrades of technical devices. The main focus of the study addressed the buildings heat consumption in both cooled and heated areas.  The suggestions were presented in terms of life cycle cost analysis to display whether the improvement is economical sustainable. It is shown that if all of the suggested improvements are implemented, the reduced energy use for heating could be decreased by 24.5 %. The economic analysis shows that all suggested actions are more cost efficient than the current building and hence considered as profitable. Discussion regarding the proposed actions and the locally developed claim for energy efficient actions were reviewed. The discussion illustrates advantages and disadvantages regarding different kind of heat exchangers as well as how additional isolation in walls affects the buildings heat balance. In conclusion, the results of the suggested actions are discussed and however they are appropriate for the investigated facility.

In today´s automotive industry new technologies are being used to create as environmentally friendly and crash proof cars as possible. These techniques do often have high investment costs and require advanced equipment. To determine if an investment is profitable different calculation methods are being used. When making investment decisions, researchers believe that it is favourable to use life cycle costing due to its consideration of all costs from purchase to scrapping. The purpose of this study is therefor to create an understanding of the costs that may arise during an investment's life cycle. The goal is then to create a calculation model that covers these costs and generate a reliable investment basis. The calculation model has mainly been developed based on previous research but also with inspiration from interviews and the case company's maintenance system. The calculation model has been created with several alternatives so that the user can compare these options and choose the alternative that means the least cost for the company. A sensitivity analysis can also be created using these alternatives. Maintenance costs has been a great focus when developing this calculation model due to researchers that believe there is a major problem in how traditional calculation models treat corrective maintenance. The calculation model has been tested at an automotive company that uses press hardening technology when manufacturing cars. This study has focused on the company´s press hardening furnaces because it´s the costliest part of the process. The results of this study showed that the press hardening furnaces were not profitable as the annual payment surplus is negative. But since the press hardening furnaces is the costliest, there should be other processes that compensate for this and that generate an annual payment surplus that is positive. A conclusion of this study is that the calculation model is more suitable for studying a whole process rather than part of a process. The case company is also recommended to further develop the calculation model to obtain more accurate values for mainly quality deficiency costs, raw material cost and revenues.

Genom studien har vi kunnat identifiera hur större svenska fastighetsbolag använder LCC-kalkylen samt hur den har bearbetats. Slutsatsen har resulterat i att LCC-kalkylen har sitt största syfte i att kunna jämföra investeringsalternativ men även att LCC möjliggör det att få en helhetsbild över hela investeringens livscykel. Det är tydligt att det finns en medvetenhet gällande osäkerheter och risker som LCC-kalkylen kan befästas med. Dock har vi inte kunnat identifierat någon enhetlig hantering av dessa. Beträffande bearbetningen av LCC-kalkylen resulterar studien i att LCC-kalkylen medvetet har bearbetats för att vara vara kompatibel i den lokala miljön och för att uppnå bättre resultat samt ökad effektivitet. / Through the study, we have been able to identify how major real estate companies in Sweden use the LCC and how it has been processed. The conclusion has resulted in the LCC having its main purpose in being able to compare investment alternatives, but also that LCC makes it possible to get an overall picture of the entire investment life cycle. It is clear that there is an awareness of uncertainties and risks associated with the LCC. However, we have not been able to identify any uniform management of these. Regarding the processing of the LCC, the study results in the LCC having been deliberately processed in order to be compatible in the local environment and to achieve better results and increased efficiency.

Då det finns planer på att ersätta det befintliga reningsverket i Kalmar inom en överskådlig framtid och nya krav om nödförsörjning av el har kommit från MSB, undersöktes möjligheten att använda den biogas som skulle komma att produceras på det nya reningsverket inom den egna verksamheten, istället för att som i dagsläget säljas. I denna studie undersöktes lönsamheten i att antigen investera i en biogasdriven generator som i normalfall ger en besparing i el och fjärrvärme och kan leverera reservkraft vid spänningsbortfall på nätet, eller försäljning av biogasen och inköp av ett dieseldrivet reservkraftverk.  Kostnadsförslag för biogasdrivna generatorer och reservkraftverk togs in. I denna ingick även service och komponenter för att kunna använda biogasen som bränsle. Utav kostnadsförslagen gjordes en LCC. Besparing av el och fjärrvärme samt förtjänst av försäljning av biogasen ställdes i relation mot varandra. Arbetet konkluderar att, baserat på de uträkningar som gjordes, en ottomotor är det mest lönsamma för att generera el och värme för internt bruk. / Because of the plans to replace the old sewage treatment plant in Kalmar, which has come to the end of its life cycle, and due to new requirements of emergency supply from SCCA (Swedish Civil Contingencies Agency), the possibility of using the biogas on the plant itself was evaluated. In this study, the profitability of two alternatives was evaluated. To invest in a biogas powered generator to produce electric power and heat, which would create savings in purchased electricity and district heating and work as an emergency generator, or to continue selling the biogas and invest in a diesel-powered emergency generator. Cost estimates of biogas powered generators and the equipment needed for using the biogas as fuel was required from dealers and manufacturers. The cost estimates were then compiled in a LCC. The calculated savings and the income from selling the biogas was then added to the LCC, the alternatives was then compared to each other. The study concludes that the most profitable alternative, based on the calculations, is to invest in a biogas powered generator and use the electricity and waste heat on the sewage plant.

De senaste siffrorna från Boverkets klimatindikatorer visade att byggbranschen, år 2016, stod för ett utsläpp av 21 Mton CO2e (koldioxidekvivalenter). Det motsvarade 18 % av de totala nationella utsläppen. I mätningar ett par år tidigare (2012) framgick att privata lokaler utgjorde 20 % av Sveriges totala bygginvesteringar vilket var i samma storleksordning som investeringarna i flerbostadshus. Ett stort fokus har de senaste åren legat på att effektivisera flerbostadshusens produktions- och bruksskede medan marknaden för hallbyggnader fortfarande domineras (ca 80 % marknadsandel) av klimatbelastande stålstommar och stora mängder mineralull utan att få ett liknande fokus.   I en förstudie som baserades på intervjuer och en enkät riktade till branschkontakter med erfarenheter av uppförda hallbyggnader framgick att beställare och entreprenörer upplevde svårigheter att dels uppfylla BBR:s krav på ljud, brand och fukt mm. med en träkonstruktion men även svårigheter att motivera trä som stommaterial ekonomiskt. Förstudien visade även på att beställare och entreprenörer viktar kostnadsrelaterade parametrar primärt och klimatrelaterade parametrar sekundärt.   Med utgångspunkt i att använda mindre klimatbelastande material i byggprocessen syftar studien dels till att utreda om och hur trä kan konkurrera med stål som stommaterial vid nyproduktion av en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet samt att ge en helhetsbild av hur ett byte från en stålstomme till en trästomme kan påverka byggnaden med systemgränserna satta på utsidan av klimatskalet inkl. grundkonstruktionen. Till följd det ökande intresset av KL-trä (korslaminerat trä) som stommaterial syftar studien även till att utreda vilka effekter ett inslag av KL-trä i stomkonstruktionen kan ha och hur materialet lämpligast kan implementeras.   Med utgångspunkt i ett reellt referensobjekt, som utgjordes av en enplans hallbyggnad om 1008 m2 med lagerverksamhet och en lätt stomme av stål, utfördes i studien en jämförelse mot en fiktiv byggnad med trästomme som hade samma konstruktionsförutsättningar men där referensobjektets fribärande högprofilsplåt i takkonstruktionen ersattes med element av KL-trä i jämförelseobjektet. Jämförelseobjektet modellerades, dimensionerades och ritningar projekterades enligt rådande normer. Byggnadernas ingående material mängdades och offerter erhölls från olika leverantörer. Byggnaderna bröts ner i sina beståndsdelar där varje enskilt materials klimatpåverkan analyserades med leverantörsspecifika EPD:er (environmental product declaration).   De parametrar som jämfördes var fukt, stadga, beständighet, bärighet, egentyngd, utförandetid, klimatpåverkan, tidskonstant, brand, försäkringsbolagens inställning, projekterbarhet, transporter & fria spännvidder samt olika kostnadsposter.   De två byggnaderna jämfördes under en kalkylperiod om 50 år och hänsyn togs till produktionsskedet, bruksskedet och återvinningsskedet men där energianvändning i bruksskedet avgränsades bort.   Resultatet visade att trä som stommaterial minskade klimatpåverkan från stommen med 40 432 kgCO2e (85 %) vilket motsvarade 27 % av hela byggnadens utsläpp. Resultatet visade även på att jämförelseobjektet kunde uppföras 15 dagar (36 %) snabbare än referensobjektet samt att arbetstiden kunde minskas med 725 timmar. Trästommen var även att föredra avseende beständighet, brand, energihushållning och totala kostnader.   Resultatet visade att ett byte från högprofilsplåt till KL-trä i takkonstruktionen ökade byggnadens egentyngd och kostnader avsevärt men också att träets massa förbättrade byggnadens energihushållning och minskade dess klimatpåverkan.   Resultatet visade att stål som stommaterial medförde en lägre egenvikt för referensobjektet med 22,4 ton (34 %) exkl. grundkonstruktionen och var mycket enklare att projektera. Stålstommen renderade även avsevärt lägre kostnader för försäkring 161 850 kr (21 %) och projektering 235 000 kr (65 %).   Analysen visade att grundkonstruktionen medförde en så pass stor klimatbelastning för bägge byggnaderna att klimatbelastningen från stommaterialet blev sekundärt. Analysen visade även att mängden klimatbelastande mineralull kunde minskas med 10 % i takkonstruktionen till följd av KL-träts låga värmeledningsförmåga. Vidare visade analysen att stålstommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens produktionsskede medan trästommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens slutskede.   Analysen visade slutligen att jämförelseobjektet, under sin livscykel, medförde såväl en minskad klimatpåverkan per investerad krona om 9 kgCO2e/Tkr (24,9 %) relativt referensobjektet som en minskad klimatpåverkan per kvadratmeter om 40,2 kgCO2e/m2 (27,3 %) och lägre kostnader om 0,09 Tkr/m2 (2,2 %).   Studiens slutsatser är att det varken är svårare att uppnå kraven i BBR som ställs på en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet med en trästomme eller att det medför högre kostnader. Slutligen så hade trä som stommaterial varit att föredra för det studerade objektet. / The latest figures from Boverket's climate indicators showed that the construction industry, in 2016, accounted for 21 Mton CO2e (carbon dioxide equivalents). This represented 18% of the total national emissions. In measurements a few years earlier (2012), it appeared that private premises accounted for 20% of Sweden's total construction investments, which was in the same order of magnitude as the investments in multi-dwelling buildings. In recent years, a major focus has been on streamlining the production and use phase of multi-dwelling buildings, while the market for hall buildings is still dominated (about 80% market share) of climate-impacting steel frames and large amounts of mineral wool. In a preliminary study based on interviews and a questionnaire aimed at industry contacts with experience of erected hall buildings, it appeared that clients and entrepreneurs experienced difficulties partly fulfilling BBR's demands for sound, fire and moisture with a wooden construction, but also difficulties in justifying wood as frame material economically. The preliminary study also showed that clients and contractors weighted cost-related parameters primarily and climate-related parameters secondary. Based on the use of less climate-impacting materials in the construction process, the study aimed at investigating whether and how wood could compete with steel as frame material in the new production of a single-storey hall building with warehouse operations and to provide an overall picture of how a change from a steel frame to a wooden frame could affect the building with the system boundaries set on the outside of the climate shell incl. the buildings foundation. As a result of the increasing interest in KL-wood (cross-laminated wood) as backing material, the study also aimed to investigate what effects an element of KL-wood could have in the frame construction and how the material could be implemented most appropriately. Based on a real reference object, which consisted of a single-storey hall building of 1008 m2 with warehouse operations and a lightweight steel frame, a comparison was made in the study with a fictitious building with wooden frames which had the same design conditions but where the reference object's cantilevered high-profile plate in the roof construction was replaced by elements of KL wood in the comparison object. The comparison building was modeled, designed and laid out in drawing according to prevailing standards. The building materials priceoffers were obtained from various suppliers. The buildings were broken down into their constituents, where the climate impact of each individual material was analyzed with supplier-specific EPDs (environmental product declaration). The parameters that were compared were humidity, stability, durability, bearing capacity, self-weight, building- and performancetime, climate impact, time constant, fire, insurance companies' attitude, projectability, transport & free ranges and costs.   The two buildings were compared during a calculation period of 50 years and took into account the production stage, the use stage and the recovery stage of limited energy use in the use stage. The result showed that wood as backing material reduced the climate impact from the body with 40 432 kgCO2e (85%), which corresponded to 27% of the entire building's emissions. The result also showed that the comparison object could be built 15 days (36%) faster than the reference object and that the performance time could be reduced by 725 hours. The wooden frame was also preferable for durability, fire, energy conservation and total costs.   The result showed that a change from high-profile steelplate to KL-wood in the roof construction increased the building's self-weight and costs considerably, but also that the wood's mass improved the building's energy conservation and reduced its climate impact. The result showed that steel as backing material resulted in a lower self-weight for the reference object with 22.4 tonnes (34%) excluding the foundation and was much easier to project planning. The steel frame also rendered significantly lower costs for insurance SEK 161,850 (21%) and planning SEK 235,000 (65%).   The analysis showed that the foundation resulted in such a large climate impact for both buildings that the climate impact from the body material became secondary. The analysis also showed that the amount of climate-impacting mineral wool could be reduced by 10% in the roof construction as a result of the low heat conductivity of KL-wood. Furthermore, the analysis showed that the climate impact of the steel frame mainly took place in the building's production stage, while the climate impact of the wooden frame occurred mainly in the final stage of the buildings lifecycle.   Finally, the analysis showed that the comparison object, during its life cycle, resulted in both a climate saving per invested krona of 9 kgCO2e / Tkr (24.9%) relative to the reference object as well as a climate saving per square meter of 40.2 kgCO2e / m2 (27.3%) and cost savings of   0.09 Tkr / m2 (2.2%). The study's conclusion is that it is neither more difficult to achieve the requirements of BBR that are set on a single-storey hall building with warehouse operations with a wooden frame or that it entails higher costs. Finally, wood as a frame material had been preferred for the studied object.

Syfte: En betydande del av Sveriges totala växthusgaser kommer ifrån bygg- och fastighetssektorn. Då livscykelperspektivet är ett högaktuellt ämne är det intressant att implementera LCA i bygg- och fastighetsbranschen och genomföra en analys på de isoleringsmaterial som anses vara de traditionella inom branschen. För att resultatet av LCA ska vara applicerbart för företag i branschen är det också av intresse att veta hur LCC skiljer sig mellan de jämförda isoleringsmaterialen. För att resultatet ska vara lätt att identifiera är en sammanställning av kostnad i kontrast till koldioxidutsläpp av intresse. Målet med studien är att bidra med kunskap om olika isoleringsmaterials miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Likaså att se hur stor skillnad det blir i kostnad mellan isoleringsmaterial med mer eller mindre koldioxidutsläpp, där en förutsättning är att U-värdet är detsamma för de jämförda materialen. Metod: De vetenskapliga metoderna för studien har varit litteraturstudie, fallstudie och dokumentanalys. Som komplement till dessa har beräkningar, livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser genomförts. Resultat: Lösull av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i vindsbjälklag med 94,6 procent till en kostnadsökning motsvarande 30 procent jämfört med stenull. En skiva av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i yttervägg med 94,4 procent till en kostnadsökning motsvarande 7 procent jämfört med stenull. En bottenplatta av cellglas minskar koldioxidutsläppen med 65,1 procent till en kostnadsökning motsvarande 55,2 procent jämfört med en bottenplatta av cellplast och betong. Konsekvenser: • Isolering av cellulosa har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än stenull. • Livscykelkostnad för cellulosa är något högre än för stenull. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför använda cellulosa som isolering i byggnader. • Cellglas är ett miljömässigt hållbart alternativ till cellplast och betong vid grundläggning. • Cellglas har en högre livscykelkostnad än cellplast och betong vid grundläggning. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför överväga att använda cellglas vid grundläggning av byggnader. Begränsningar: Undersökningen har inte tagit hänsyn till transporter av material. Livscykelanalyserna är gjorda på 1 m2 material med en bestämd tjocklek. Endast två isoleringsalternativ per byggnadsdel har jämförts och hänsyn till materialens fukt-, ljud och brandegenskaper har inte beaktats. Studien är kvantitativ. / Purpose: A big part of the greenhouse gases from Sweden comes from the construction and real estate sector. Since the life cycle perspective is a high currant subject it is interesting to implement LCA to the building industry and perform such an analysis on the insulation materials that are traditionally used in the building industry. To make the result of the LCA applicable for companies in the industry it is also of interest to know how the LCC differs between the compared insulation materials. For the result to be easy to identify it is necessary to make a compilation of the cost in contrast to the carbon dioxide emissions. The goal of this study is to contribute with knowledge about the environmental impact from a life cycle perspective of different insulation materials. As well to see how the cost might change between different insulation materials with more or less carbon dioxide emissions, where a presumption is that the U-value is the same for the compared materials. Method: The scientific methods for the study have been literature study, case study and document analysis. As a complement, calculations, life cycle assessments and life cycle cost analysis have been made. Findings: Loose fill insulation of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the attic with 94,6 percent to a cost increase of 30 percent compared to stone wool. A board of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the external wall with 94,4 percent to a cost increase of 7 percent compared to stone wool. A foundation with foamglas reduces the carbon dioxide emissions with 65,1 percent to a cost increase of 55,2 percent compared to a foundation of EPS and concrete. Implications: • Insulation of cellulose have much lower carbon dioxide emissions than stone wool. • Life cycle cost for cellulose are a bit higher than for stone wool. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefor use cellulose as insulation in buildings. • Foamglas is a more sustainable alternative to EPS and concrete for foundations. • Foamglas have a higher life cycle cost than EPS and concrete for foundations. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefore consider to use foamglas for foundations. Limitations: The study has not included transportations of the materials. The life cycle assessments are made on 1 m2 of material with a fixed thickness. Only two insulation materials in each building part have been analyzed and no regards have been taken to the materials moist, sound, and fire attribute. The study is quantitative.

An office building (sthlm new hus 4) located in the south of Hammarbyhamnen overlooking Hammarbybacken is planned in 2018. Climate control of the office building are via radiators, high-temperature chilled beam and pre-treated supply air. The building is currently being designed for district heating and remote cooling. The study aims to investigate whether borehole thermal energy system (BTES) are a reasonable alternative to provide the office building with heat and cooling, from an environmental- and life cycle cost (LCC) perspective. The aim of the study is to generate an energy requirement for the office building, which is done by construct a model of the building using IDA ICE, a simulation software. The energy requirement is covered by either district heating/-cooling (energy system I) or BTES (energy system II) as the primary energy source. A model of the BTES is constructed in excel based on data from experience input. Life cycle cost analysis are used for economical comparison between the energy systems. The environmental assessment is based on Nordic electricity mix, which controls the impact of the energy systems. Energy system II entails a need for energy support to avoid over dimension the heat pump, which is done by complementing the surplus need through district heating and remote cooling. LCC shows an economic breakpoint at 11-year calculation period, where BTES becomes economically advantageously. Environmentally, energy system II releases 14.3 tonnes of CO2eq compared to energy system II which results in a reduced emission of 47 tonnes of CO2eq based on Nordic electricity mix.

Vid byggandet av en bro är det viktigt att ta hänsyn till kostnaderna under hela dess livslängd, både investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under livslängden, dessa kan summeras och beräknas till nuvärde genom en livscykelkostnadsanalys. För att ta hänsyn till den miljöpåverkan ett material har från både produktion samt även för drift och underhåll under dess livslängd kan livscykelanalyser göras. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och fastställa det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv för en öppningsbar samverkansbro, Nya Flottsundsbron i Uppsala. Materialen som jämförs är konventionellt stål, rostfritt stål och rosttrögt stål där de stora skillnaderna är den högre investeringskostnaden för rostfritt stål och det lägre underhåll som krävs för rostfritt stål och rosttrögt stål under livslängden. Programmen som används i detta examensarbete är BridgeLCC och BridgeLCA från ETSI. Resultatet från livscykelkostnadsanalyserna visar att det rosttröga stålet har den lägsta livscykelkostnaden följt av rostfritt stål och till sist det konventionella stålet. Resultatet från livscykelanalyserna visar att det rosttröga stålet har lägst personekvivalent utsläpp följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet. När emissionerna från livscykelanalyserna räknas om till svenska kronor med metoden Ecovalue12 och slås samman med livscykelkostnaden resulterar det i att det rosttröga stålet är det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv, följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet, för fallstudien.   Resultat och indata som används i detta examensarbete bör justeras innan de används för att fatta beslut i andra fall då värden har antagits och förenklingar har gjorts i detta examensarbete.

I detta examensarbete behandlas en jämförelse mellan två olika material utifrån LCC för GC-broar. Dessa är stål och Delignified Densified Wood (DDW). Samhället är i behov av att utvecklas inom ett mer hållbart- och anpassad till klimatkraven. Detta innebär att det ställs krav på Trafikverket. Dessa krav innebär bland annat att byggnadsmaterial behöver utvecklas. Sverige har god tillgång till skog och träframtagning. Trafikverket bör nyttja mer av träets potential. Denna studie har därför gjorts för att bedöma DDW som är ett träbaserat material utifrån intervjuer och livscykelkostnadsanalys (LCC-analys). LCC är ett tillvägagångsätt för att få en totalbild över en produkts samtliga kostnader under dess livslängd. Det vill säga att för en bro bedöms kostnaderna från projektering till rivning. Syftet med LCC-analys är att hitta den mest lönsamma investeringskostnad som uppfyller dagens samhällskrav. DDW är framtagen av Forskare vid Marylands Universitet. Forskningen har observerat att obehandlat trä går att få lika starkt som stål. Processen innebär att ligninet avlägsnas och träet placeras i tryck under värme på cirka 100 C°. Detta leder till att cellulosafibrerna pressas samman och blir hårdare. Det resulterar förenklat sagt att träet blir mycket hårdare, tåligare och starkare och går att forma och böja. Resultatet av examensarbetet tyder på att DDW inte är lämpligt just nu som konstruktionsmaterial i utomhusklimat och inte är ekonomiskt lönsamt. DDW är vetenskapligt intressant och bör forskas vidare. I dagsläget rekommenderas inte DDW som GC-bromaterial. Trafikverket bör bygga mer GC- broar av trä som passar väl som GC-bromaterial. / n this thesis a comparison is made between two different construction materials based on LCC for pedestrian and cycle bridges. These materials are steel and Delignified Densified Wood (DDW). Today ́s society needs to develop with more sustainable and climate-friendly construction. This need imposes demands on the Swedish transport administration, e.g. that building materials need to be developed. One viable material for Sweden, since it has good access to forestry and wood production, is wood. The Swedish transport administration should use more of the potential of wood. This study therefore assesses DDW, which is a wood-based material, based on interviews and life cycle cost analysis (LCC-analysis). LCC is a way of getting a complete picture of a product's entire costs during its lifespan. In the case of a bridge, the costs are estimated from planning to demolition. The purpose of LCC analysis is to find the most profitable investment cost that meets today's social requirements. DDW is developed by researchers at Maryland University. Researchers have observed that natural wood can be as strong as steel. The process involves removing lignin and placing it under pressure at a temperature of about 100 ° C. This causes the cellulosic fibers to compress and become harder. This simply means that the wood becomes much harder, more durable and stronger, and can also shape and bend. The result of the thesis suggests that DDW is not suitable at present as construction material in outdoor climate and is not economically profitable. DDW is scientifically interesting and should be researched further.

Rådande beslutsfattande för broar fokuserar mestadels på de tekniska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade perspektiven. Dessa perspektiv är viktiga men samtidigt råder det på samhällsnivå en vilja och ett krav på byggsektorn att minska sin miljöpåverkan.Detta arbete identifierar metoder, arbetssätt och strategier som leder till en ökad livslängd av betongbroar. En ökad livslängd hos vårt befintliga bestånd av betongbroar undviker stora samhällsekonomiska kostnader och är önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv.En miljö- och kostnadsanalys har gjorts på riskkonstruktionen kantbalken. Kantbalkens valdes för analys då konstruktionsdelen visat sig vara särskilt problematisk. Analysen jämför fyra olika förvaltningsstrategier på kantbalken på en bro vars kantbalks byts efter 40 år. Strategierna som jämförs är: byte till en kantbalk med rostfri armering, byte till en kantbalk med rostfri tvärkraftsarmering, byten till en kantbalk i standardutförande och senare installation av olika katodiska skydd. Skiljande underhållsåtgärder för dessa strategier jämförs med hänsyn till ägarkostnader och användarkostnader. Miljöpåverkan för strategierna jämförs med miljöindikatorn Global Warming Potential i produktskedet.Resultatet visar att användandet av rostfri armering i kantbalken sparar mycket på användarkostnader sett till hela livslängden på bron men med en ökad miljöpåverkan i produktskedet. Dessutom kan galvaniskt katodiskt skydd med sprutad zink vara en lovande kostnadseffektiv lösning för att förlänga livslängden på kantbalkar. / Current decision-making for bridges focuses mainly on the technical, economical and safety related perspectives. These perspectives are of course important but at the same time there exists a will on societal level and a demand on the building sector to reduce their environmental impact.This report identifies methods, ways of working and strategies that lead to an increased life-span of concrete bridges. An increased life-span of our existing stock of concrete bridges avoids large socio-economic costs and is desirable from a sustainability perspective.A life-cycle analysis and life-cycle cost assessment has been done on a construction part at risk, the edge beam. The edge beam was chosen for analysis as it was shown to be a particularly problematic part of the construction. The analysis compares four different management strategies for the edge beam of a bridge where the edge beam is replaced after 40 years. The compared strategies are: replacing the edge beam for one with stainless steel reinforcement, replacing the edge beam for one with stainless steel shear reinforcement, replacing the edge beam to a standard one and later installing different cathodic protection solutions. The differing life-cycle measures for these strategies are compared with regards to owner-costs and user-costs. Environmental impact for the strategies is compared using the environmental impact indicator Global Warming Potential in the product stage.The results show that the use of stainless reinforcement in the edge beam saves a lot on user-costs over the whole life-span of the bridge but with an increased environmental impact in the product stage. Additionally, the use of galvanic cathodic protection in the form of sprayed zinc seems to be a promising cost-effective solution to increasing the life-span of edge beams.