SAMMANFATTNING Sedan 1967 har över 130 000 patienter genomgått en hjärttransplantation, en behandling som idag medför att patienter med terminal hjärtsvikt återfår sin livskvalitet samt får sitt liv förlängt. Idag lever patienter längre efter en hjärttransplantation. Vägen tillbaka till ett normalt liv för dessa patienter är full av både kroppsliga och mentala utmaningar. För att kunna bemöta och ge stöd till dessa patienter på bästa möjliga sätt är det viktigt att förstå hur patienterna upplever livet efter en hjärttransplantation. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta patienter inkluderades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer på ett sjukhus i södra Sverige under perioden december 2017 till januari 2018. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det samlade materialet. Studiens resultat sammanfattades under två teman; att patienterna varken var friska eller sjuka och förändrat synsätt på överlevnad och hanteringsstrategier. Det sviktande hjärtat ersattes av ett nytt och friskt hjärta. Med det friska hjärtat fick patienterna livet tillbaka och upplevde en förbättrad hälsa och livskvalitet, dock hade de samtidigt lidit av komplikationer som behandlingen medfört. Patienterna befanns sig i ett hälsostillstånd där hen var varken frisk eller sjuk. Trots detta var patienternas upplevelser av vardagen fulla av möjligheter trots hinder och begränsningar. Studien visade vidare att patienterna behövde varierande stödinsatser. Med inre-och yttre motivation samt stöd av omgivningen kunde dessa patienter hitta nya vägar och strategier att hantera vardagen och leva ett tillfredsställande liv trots omständigheterna. Genom att förändra sitt synsätt på tillvaron och att bygga upp den inre styrkan och viljan kunde hinder vändas till möjligheter. Studiens slutsats visar att livet efter en hjärttransplantation är fullt av utmaningar, patienterna upplevde både hälsa och ohälsa. Vårdpersonal bör vara medveten om att dessa patienter behöver stöd, både socialt och professionellt, för att klara av de fysiska och psykosociala utmaningarna i det dagliga livet efter hjärttransplantationen. Därför bör vårdpersonal upptäcka eventuella problem i god tid och genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa.

Bakgrund: Nästan 10% av världens befolkning diagnostiseras med migrän som karakteriseras av en pulserande huvudvärk som uppträder anfallsvis. Bakomliggande orsak till migrän är idag inte helt klarlagt men ärftliga mekanismer spelar en stor roll.  Syftet: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med migrän.  Metod:  En litteraturstudie utfördes på 10 originalartiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Förutom sina symtom drabbades personer med migrän även av andra problem som var kopplade till migrän. Läkemedel kunde orsaka biverkningar vilket ledde till att en del undvek att behandla sin migrän. Att leva med migrän ledde till att det dagliga livet påverkades och att aktiviteter ställdes in på grund av migränanfall. Sjukdomens osynlighet bidrog också till att personer med migrän många gånger upplevde misstroende både från omgivningen och vården vilken ledde till att de ibland arbetade trots ett pågående migränanfall.  Slutsats: Att leva med migrän påverkar och försämrar livskvaliteten. Migrän är ett svårt, frustrerande tillstånd som inte alltid svarar på evidensbaserad vård vilket leder till att hanteringen av sjukdomen oftast blir svår för patienterna. Sjukvården behöver därför utveckla kunskap kring migrän för att på bästa sätt kunna erbjuda en individanpassad vård.

No description available.

Att leva med kronisk njursvikt och vara beroende av hemodialys medför en betydande inverkan på livet. Hemodialysbehandling genomförs vanligen tre dagar per vecka året om. Behandlingen är en livsuppehållande åtgärd och är inte en oproblematisk ersättning för de skadade njurarna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka resulterade i tio artiklar som ansågs kunna ge svar på syftet. Från resultatdelarna i de tio artiklarna hämtades textenheter vilka svarade på syftet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes och resulterade i fyra huvudkategorier. I kategorin Att sakna det tidigare livet men finna acceptans beskriver sorgen och saknaden över det tidigare livet och en acceptans av det nya livet. I kategorin Att känna sig begränsad och beroende framkom att njursjukdomen och hemodialysbehandlingen orsakade begränsningar i det dagliga livet som innebar att de njursjuka personerna blev bundna till platsen och styrdes av tiden för behandlingarna. De blev även beroende av en maskin och andra människor för att överleva. Kategorin Att kunskap och information är viktigt för välmåendet belyser att njursjuka personer upplevde att välmåendet påverkades av hur information framfördes och att kunskapen i sig var viktig för välbefinnandet. I kategorin Att bli sedd och bekräftad framkom det hur viktigt de njursjuka personerna upplevde att kontakt med vårdpersonal och andra njursjuka personer var. Studien visade att det stöd vårdpersonalen kunde ge hade stor påverkan på de njursjukas liv. Har sjuksköterskan insikt i hur en njursjuk person kan uppleva sin situation finns förutsättningar att ge en personcentrerad vård och hjälpa den njursjuka personen igenom transitionsprocessen. Slutsatsen var att vidare studier behövs på om personcentrerad vård kan hjälpa njursjuka personer som behandlas med hemodialys igenom transitionsprocessen.

No description available.

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur. För att ta reda på detta intervjuades sex pedagoger med olika utbildning och olika antal verksamhetsår. Min undersökning visar att pedagogerna tycker att skönlitteraturen är viktig, främst ur den synpunkten att den ger livserfarenhet. Undersökningen visar också att pedagogerna arbetar på olika sätt med skönlitteraturen, beroende på vilken utbildning pedagogen har.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer that afflicts men in Sweden. The affliction creates different struggles that affect the men’s daily lives. During the progress of the disease the men experience a loss of their dignity. As a nurse it is important to care for the patient as a whole and provide a personal care, related to the nursing diagnosis of the patient. Aim: To shed light on the experiences of the men who are currently living with prostate cancer. Method: A study of literature focusing on qualitative data. Data was gathered from 12 scientific articles. Result: The study led to five categories that the men experienced: The lack of information, loss of dignity, anxiety surrounding own mortality, experience of different support forms and adjustment of the everyday life. Conclusion: The men’s daily lives are affected extensively by the disease prostate cancer and they need different forms of support. The nurse should level with the men in order to provide an individual care.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur närstående till en familjemedlem som lever med HIV/AIDS upplever att deras egen hälsa påverkas av detta, hur de hanterar sin livssituation och vilka förväntningar de har från samhällets håll när det gäller bemötanden och behandlingar. Sex anhöriga till en HIV-positiv deltog i studien. En kvalitativ induktiv metod användes och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att låta de närstående relativt fritt berätta om sina upplevelser. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys resulterande i tre kategorier. De tre kategorier är upplevd hälsa, coping och förväntningarna. I resultatet framkom det att de närstående upplever att deras hälsa påverkas av att de lever med någon som har HIV/AIDS. De behöver mobilisera sina inre resurser och ta stöd från deras sociala nätverk för att kunna hantera sin livssituation. Slutsatsen blev den att en ökad allmänkunskap om HIV/AIDS behövs, särskilt för att utveckla insatser riktade till just de anhöriga till smittade. Det är av vikt att även deras röster hörs samt att deras inre och yttre resurser uppmärksammas och stärks. Interventioner för HIV-infekerade borde också gynna deras familjer. / The purpose of this study is to describe to what extent the family members of someone who is HIV/AIDS positive feel that their health is also affected by this, how they cope with this circumstance land what expectations they have regarding how they hope to be received and treated in society as a whole. 6 family members of an HIV/AIDS positive individual participated in the study. A qualitative inductive method was used for the study and the data collection was carried out using semi-structured interviews so as to allow the family members to relatively freely share of their experiences. The interviews were transcribed and then analyzed using a manifest content analysis, resulting in the three categories: perceived health, coping and expectations. The results show that the family members feel that their health is also affected by their relation to someone who is HIV/AIDS positive. They need to mobilize their internal resources and seek support from their social networks to be able manage their day-to-day lives. It was also concluded that a general increased in knowledge concerning HIV/AIDS is needed, especially with the goal of developing effective interventions specifically aimed at the family members of the HIV infected. It is important that their voices are heard and that their internal and external resources are both recognized and strengthened. Interventions for HIV positive individuals should also benefit the lives of their families.

Bakgrund: Organtransplantation är ett livräddande ingrepp som genomförs när inga andra behandlingsalternativ finns. Patienten står inför en livslång behandling med immunsänkande läkemedel för att minska risken för avstötning. Det är en emotionellt krävande upplevelse för patienterna och deras familjer som gör att de är i behov av stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva patienters emotionella upplevelser före och efter organtransplantation. Metod: En litteraturstudie som baseras på kvalitativa omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades, Tacksamhet och skuld på samma gång, Upplevelse av stöd, Känslomässig berg- och dalbana och Oro med tillhörande underkategorier. Slutsats: Organtransplantation var överlag en omtumlande upplevelse som var unik för varje patient. Sjuksköterskan behöver mer kunskap för att bidra till god vård då patienters upplevelser före och efter organtransplantation är relativt outforskat. Nyckelord: Livserfarenhet, mottagare, organtransplantation, patient, upplevelse. / Background: Organ transplantation is a life-saving intervention that is carried out when no other treatment options exist. The patient is facing a lifelong treatment with immunosuppressive drugs to reduce the risk of rejection. It is an emotionally demanding experience for the patients and their families are in need of support from the nurse. Aim: The purpose was to describe patients' emotional experiences before and after organ transplantation. Method: A literature study based on qualitative nursing science articles. Result: Four categories were identified, Gratitude and guilt at the same time, Experience of support, Emotional roller coaster and Concern with associated subcategories. Conclusion: Organ transplantation was generally a tumultuous experience unique to each patient. The nurse needs more knowledge to contribute to good care since patients' experiences before and after organ transplantation are relatively unexplored. Keywords: Life experience, recipient, organ transplantation, patient, experience.

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning. Det finns inget botemedel mot fibromyalgi, utan behandling syftar till att lindra symtomen. Syftet var att belysa hur det är att leva med fibromyalgi. Metoden var en litteraturöversikt där åtta artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen ledde fram till meningsbärande kategorier som i sin tur lade grunden till resultatets teman. Resultatet visade att fibromyalgi påverkar patienten på många olika plan, exempel på detta är kraftlöshet, kognitiv nedsättning och en mer passiv livsstil. Vidare visade resultatet att patienterna ofta känner sig ifrågasatta om sjukdomen samt att de inte blir trodda, varken av anhöriga eller av vården. Studien visade även att det är av stor betydelse att acceptera sjukdomen, lära sig hantera den samt erhålla stöd från omgivningen. Resultatets huvudfynd diskuterades sedan vidare i diskussionen vilken delades upp enligt resultatets huvudteman. Studiens slutsats blev att fibromyalgi påverkar hela människan samt att mer kunskap kring sjukdomen behövs för ett bättre bemötande från såväl vården som omgivningen. / Program: Sjuksköterskeutbildning