Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är ett stort folkhälsoproblem som påverkar personers fysiska och psykiska hälsa. För att kunna leva med en kronisk sjukdom som typ 2-diabetes måste personer hantera sjukdomen genom att anpassa sitt dagliga liv och tillämpa egenvårdsaktiviteter för att uppnå god hälsa. Sjuksköterskan kan stötta i att hantera denna förändring och uppnå en god egenvård genom utbildning och motiverande samtal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter kring barriärer och möjliggörande faktorer för egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt. De femton artiklar som omfattas i studien hittades i två olika databaser, CINAHL och PubMed. Innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två kategorier beskriver erfarenheterna av egenvårdsförmågan vid typ 2-diabetes; 1) Lyckad egenvård med subkategorier: att erhålla stöd från närstående, att erhålla stöd från sjukvårdspersonal, kunskapens betydelse för livsstilsförändringar och bedömning om hälsorisker samt motivation som verktyg. 2) Utmaningar med egenvård med subkategorier: behov av stöd från närstående, behov av ökad kunskap, utmaningar i möte med sjukvårdspersonal samt utmaningar i det dagliga livet. Slutsats: Typ 2-diabetes är en utmanande sjukdom för personen att både leva med och hantera. Nya och strikta egenvårdsaktiviteter måste implementeras i det dagliga livet för att upprätthålla en god hälsa. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal, kunskap om förändringar kring livsstil samt motivation som ett redskap för uppfyllelse av egenvårdsbehov är betydelsefullt för att personen ska lyckas med egenvården. Sjuksköterskan är av stor vikt vid förbättringen av personers egenvårdsförmåga, då handledning och förmedling av kunskap är aktuellt. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a major public health problem that affects a person's physical and psychological health. To be able to live with a chronic disease such as type 2 diabetes, people must manage the disease by adapting their daily lives and applying self care activities to achieve good health. The nurse can support in dealing with this change and achieve good self care through training and motivational conversations. Aim: The aim was to describe experiences about barriers and enabling factors for self care in type 2 diabetes. Method: This study is a qualitative literature review. The fifteen articles covered in the study were found in two different databases, CINAHL and PubMed. Content analysis was applied to analyze data. Results: Two categories describe the experiences of the self care ability in type 2 diabetes; 1) Successful self care with subcategories: to receive support from close ones, to receive support from healthcare professionals, the importance of knowledge for lifestyle changes and assessment of health risks and motivation as a tool. 2) Challenges with self care with subcategories: need for support from relatives, need for increased knowledge, challenges in meeting healthcare professionals and challenges in daily life. Conclusion: Type 2 diabetes is a challenging disease for the person to both live with and manage. New and strict self care activities must be implemented in daily life in order to maintain good health. Support from relatives and healthcare professionals, knowledge of lifestyle changes and motivation as a tool for meeting self care needs is important for the person to succeed with self care. The nurse is of great importance in improving people's self care ability, as supervision and dissemination of knowledge is relevant.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. I Sverige lider mellan 8-10 procent av alla personer över 50 år av KOL, vilket motsvarar fler än 400 000 personer. Endast 40 procent är kända av sjukvården vilket visar på ett stort mörkertal. Sjukdomen räknas som den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar fler än 3 miljoner dödsfall per år. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. För att få svar på erfarenheter och upplevelser valdes en kvalitativ metod enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom fem teman: känsla av skuld över att ha orsakat sjukdomen, känsla av skam och hopplöshet över att inte klara sig själv, känsla av rädsla på grund av andningsbesvär, känsla av ensamhet samt känsla av hopp trots begränsningar i tillvaron. Sammanfattning: Känslan av sjukdomen skapade oro, frustration, hopplöshet och rädsla hos patienten. Livet med KOL beskrevs som att utkämpa ett krig utan vapen, i en ständigt krympande värld och med en förlust av frihet. KOL bidrog till ett stort lidande för patienterna och gav dem minskad livskvalitet. Sjuksköterskan har ansvar att se dessa patienter som en helhet och förmedla hopp för att få patienten att uppleva hälsa och välbefinnande samt minskat lidande i sin sjukdom. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of mortality in Sweden and globally. In Sweden, between 8-10 percent of people over the age of 50 suffer from COPD, which corresponds to more than 400,000 people. Only 40 percent are known to Swedish healthcare, which shows a large number of unreported cases. The disease is considered the third most common cause of death globally, causing more than 3 million deaths per year. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles. To get answers to experiences, a qualitative method was chosen by Friberg. Results: The results revealed five themes: feelings of guilt over having caused the disease, feelings of shame and hopelessness about not being able to cope on their own, feelings of fear due to breathing difficulties, feelings of loneliness and feelings of hope despite limitations in life. Conclusion: The feeling of the disease created anxiety, frustration, hopelessness and fear in the patient. Life with COPD was described as fighting a war without weapons, in an ever-shrinking world and with loss of freedom. COPD contributed to suffering for the patients and gave them a reduced quality of life. The nurse is responsible for seeing these patients as a whole and conveying hope to make the patient experience health and well-being as well as reduce suffering in their illness.

The thesis is based on eight vocational teachers’ life stories with the aim to provide knowledge about vocational teachers and their work with pupils in teaching in the industrial-technology programme, in the context of both a working life and a vocational education which is continuously changing. The thesis answers two research questions: 1) the themes that recur in vocational teachers’ life stories about how they meet and teach their pupils and 2) the teaching goals and strategies which emerge from vocational teachers’ life stories. All in all fifteen interviews were conducted from which life stories and teacher profiles were constructed. Results show five recurring themes in the teacher profiles.  The themes are; to be a caring adult for vocational pupils, to teach them basic knowledge considered important for the education, to teach them respect and discipline, to teach them the value of fighting and not giving up, and to show them the possibility of international employment. Moreover, the teacher goals and strategies emerging from the life stories show that the teachers can be said to educate different types of industrial workers. In line with these results, vocational education can be seen as more than a preparation for working life. Vocational teachers with different life experiences create different relationships with their pupils in order to create opportunities for them to manage school and to succeed in a life after school. In an industrial-technical education and in a working life which is constantly changing, vocational teachers have received various educations and worked in various industries during different time periods. They both educate their pupils and prepare them for a future working life based on these experiences. / Avhandlingen bygger på åtta yrkeslärares livsberättelser och syftar till att bidra med kunskap om yrkeslärare och yrkeslärares arbete med elever i undervisning på industritekniska programmet. Avhandlingen fokuserar återkommande teman i yrkeslärarnas livsberättelser med avseende på hur de möter och undervisar sina elever, samt olika undervisningsstrategier och mål som kommer till uttryck i det lärarna berättar om sin undervisning. Resultaten visar att yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter har betydelse för hur de möter och undervisar eleverna på industritekniska programmet. Detta blir tydligt genom de fem teman som återkommer i deras livsberättelser. Dessa teman handlar om att vara en omtänksam vuxen för yrkeseleverna, att undervisa i viktiga grundkunskaper, att lära eleverna respekt och disciplin, att lära dem värdet av att kämpa och inte ge upp samt att visa på möjligheten arbete i andra länder än Sverige. Vidare visar de olika undervisningsmål och -strategier som framträder ur yrkeslärarnas livsberättelser att industriteknisk utbildning handlar om mycket mer än att förbereda eleverna för en framtida anställning. Förutom detta uppenbara mål visar resultatet att yrkeslärarna, utifrån sina olika livserfarenheter, också använder sig av olika strategier för att hjälpa eleverna att klara studierna, att visa på möjligheterna att läsa vidare samt att utveckla en yrkesstolthet.