Sammanfattning Syfte och frågeställningar   Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid.   Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet? Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?   Metod Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter.   Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan. Typvärdet för gymnasieeleverna var 0 dagar medan typvärdet för högstadieeleverna var 5 dagar. 64 % av gymnasie- och 75 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuters måttlig fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever erbjuds tillräcklig måttlig fysisk aktivitet för att uppnå rekommendationerna om måttlig fysisk aktivitet. 69 % av gymnasie- och 56 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuter eller mer mycket ansträngande fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever uppnår rekommendationerna om mycket ansträngande fysisk aktivitet. Majoriteten av eleverna har svarat att de väljer att delta i både måttliga och mycket ansträngande fysiska aktiviteter, slutsatsen dras utifrån den vetskapen att eleverna inte verkar ha brist på motivation. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat angående om de är fysiskt aktiva under raster. 71 % av gymnasie- och 30 % av högstadieeleverna utövar aldrig fysisk aktivitet på raster, detta tyder på att aktivitetsnivån sjunker desto äldre eleverna blir. Det var ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat kring uppmuntran och kunskapsgivande från skolan. Majoriteten av både gymnasie- och högstadieeleverna anser att de uppmuntras och får tillräckligt mycket kunskap om fysisk aktivitet från lärare.   Slutsats Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid. Utbud och vanor vad gäller fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten. Analysen visar att de unga vuxna inget hellre vill än att få ett fast arbete men att de upplever att de på grund av samhälleliga begränsningar och brist på lämpligt nätverk har svårt att finna ett sådant. Framgick gjorde även att de unga vuxna ställer höga krav på sig själva i fråga om att skaffa ett arbete medan de har låga krav på hjälpinsatser från omgivningens sida. / Youth unemployment is a serious social problem and a widely discussed topic in media. The study focuses on the living conditions of four young adults between the ages of 24-26 in their capacity of being unemployed, or living with a risk of being unemployed in a near future, viewed from the life situations of the young adults. The theoretical framework of the study is based on social capital, symbolic capital, cultural capital, habitus, lifestyles and life-planning. The study is based on qualitative interviews with four young adults all having some form of experience of unemployment. In the analysis focus is given to explain how the informants discuss their life situation in relation to unemployment. The analysis shows that the informants want nothing more than to get a permanent job but experience that they due to social limitations and lack of appropriate networks are having trouble finding such. What also appeared was that the informants have high demands on themselves to find a job whilst they have low demands on support from surrounding people.

This study examines the concept of sustainable lifestyles. It is concluded that the concept of sustainable lifestyles is derived from the bigger term sustainable development and that the concept sustainable lifestyles exists as an antipode to unsustainable lifestyles. Sustainable lifestyles are still a new concept within the academic field of urban planning and design and some confusion regarding the definition remains. Three case studies were made investigating urban planning for sustainable lifestyles. The sites were Houthaven in Amsterdam, Netherlands, Royal Seaport in Stockholm Sweden and Western Harbour in Malmö, Sweden. Urban planning for sustainable lifestyles was explicitly carried out in the Royal Seaport, in the other two cases the concept of sustainability was approached more generally but nonetheless the methods used were quite similar in all three cases. How people in the society of today are seen as responsible for e.g. buying ecological food, driving ecological vehicles and living a sustainable lifestyle, are analysed through the approaches of governmentality and biopower. There has been a shift from a centralised governing of sustainability implementations to a decentralised one where the individual responsibility stands in focus. There are different views of what a sustainable behaviour and lifestyle could incorporate. According to the technocentric approach, technical solutions to environmental problems are sufficient, but according to the ecocentric approach, behavioural changes are needed in order to obtain sustainability. This has implications for the planning of sustainable lifestyles. In some cases technical solutions are favoured in front of behavioural ones and the other way around. The two tracks of understanding leads to two different pathways of sustainability and a need to recognize and comprehend the differences are crucial in planning for sustainable lifestyles. Sustainable behaviour and habits relate to actions, which e.g. minimizes the use of natural resources or incorporates the switch from an unsustainable habit to a sustainable one. Sustainable behaviour is often referred to as pro-environmental behaviour and circles around consumption. There are several ways of replacing unsustainable habits with sustainable ones discussed in this study. / <p>email: bratel@kth.se</p>

No description available.