Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten? I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen, även i Sverige där ungefär 10% av den vuxna befolkningen räknas som feta. Detta leder till olika hälsoproblem av både fysisk, psykisk och social art. Övervikt och fetma leder ofta till kontakt med sjukvården där sjuksköterskor har en roll i att stödja patienter i arbetet i att ändra sin livsstil i syfte att gå ner i vikt. Undersökningen är en kvantitativ studie i form av en enkät till studenter i sjuksköterske- och pedagogutbildning på Högskolan i Borås. Deltagarna bestod av tre olika grupper, två sjuksköterskeklasser som gick i termin ett (VHB-T1) respektive termin tre (VHB-T3) samt en grupp pedagogikstuderande som gick sin första termin (PED-T1). Syftet med undersökningen var att dels ta reda på om kunskaper och attityder hos sjuksköterskestudenter skiljer sig från andra studenters i frågor om övervikt och fetma, dels se om det fanns skillnader som kunde ha samband med var sjuksköterskestudenterna befann sig i sin utbildning och som då kunde bero på vilka studiemoment med koppling till livsstilsfrågor som hunnit genomföras inom ramen för denna utbildning. Resultatet av undersökningen visade att de sjuksköterskestudenter som kommit längst i sin utbildning också hade mer faktisk mätbar kunskap om övervikt och fetma. De (VHB-T3) såg sig också som mer kunniga och medvetna om livsstilsfrågor än studenter i termin ett, oavsett inriktning (VHB-T1, PED-T1). Studenter i termin tre (VHB-T3) kände sig också bättre rustade att möta patienter med viktproblem i sin kommande profession än studenter inom samma utbildning men som befann sig i termin ett (VHB-T1). / Overweight and obesity is a growing problem in large parts of the world, including Sweden where approximately 10% of the adult population is considered obese. This leads to various health problems of physical, mental and social nature. Overweight and obesity often lead to contact with the health and care services where nurses have a role in supporting patients in changing their lifestyle in order to lose weight. This survey is a quantitative study in the form of a questionnaire directed at students in the nursing and the teacher educations at the University of Borås. The participants consisted of three groups: two nurse student groups - one with semester one students (VHB T1) and one with second year students, in semester three (VHB-T3) and one group of teacher students in their first semester (PED-T1). The primary purpose of the study was to investigate whether knowledge and conceptions of overweight and obesity differed between the nursing students and the teacher students. The seconsary purpose was to find out whether there were differences that could be related to which level the students were in their studies due to study elements related to lifestyle issues. The results of the survey show that the nursing students who had made the most progress in their education had the most measurable knowledge in overweight and obesity. These students (VHB T3) also regarded themselves as more knowledgeable and aware of lifestyle issues than semester one students, regardless of orientation (VHB-T1, PED-T1). The nursing students in semester three (VHB T3) felt better prepared for meeting patients with weight issues in their future profession than semester one students in the same education (VHB-T1).

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Vi lever idag inte hållbart och en stor del av dagens utsläpp utgörs av hur vi lever och våra livsstilar. Detta har uppmärksammats mer i både forskning och i politiken där en omställning mot ett klimatneutralt samhälle har påbörjats. Omställningen kommer kräva en stor förändring i både hur människor lever men också stadens utveckling.  Kandidatuppsatsen har vidare undersökt hur kommuner arbetar med hållbara livsstilar och hur de olika kommunernas arbete skiljer sig från varandra. Utgångspunkten i studien är att kunna skapa en ökad förståelse för hur fysisk planering skapar möjligheter för hållbara livsstilar. Detta har undersökts genom fallstudier av två samtida stadsbyggnadsprojekt, Masthuggskajen i Göteborg och Kvarteret vinghästen i Uppsala. För att undersöka empirin har kvalitativ textanalys använts och begreppet hållbar utveckling som teoretisk utgångspunkt för att studera hur stadsplanering kan ge möjligheter för människor att leva med ett minskat klimatavtryck. Utifrån analysen av empirin har ett par slutsatser kunnat framföras. Båda kommuner arbetar med att skapa fysiska strukturer som understödjer hållbara livsstilar och hållbara val i vardagen.  Fysiska strukturer stöder inte enbart hållbara livsstilar utan kan också styra medborgarna mot mer hållbara levnadssätt. Dessa fysiska strukturer belyses genom energisnåla bostäder, god tillgänglighet till service och en prioritering av hållbara färdsätt.  En annan slutsats är att kommunerna arbetar med att möjliggöra för hållbara sätt att konsumera genom att erbjuda kollaborativa konsumtionssätt som dela, låna och återbruka. Detta tycks ha fått ett större utrymme i planeringen, där planeringen styr markanvändningen mot mer hållbara sätt att konsumera. Detta har vidare diskuterats utifrån vad kunskapsöversikten menar är en ny roll för kommuner, att planera för konsumtion av varor och tjänster. Konsumtionsfrågor har vidare hanterats i en samverkan mellan det offentliga och privata, vilket kan tydas som ytterligare en dimension till den nya potentiella rollen. Således har uppsatsen visat att konsumtion kan anses som en planerings angelägenhet som dessutom påverkar stadens fysiska funktioner och användning.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. / This is a master thesis in the subject urban and regional planning, and it discusses the concept of sustainable lifestyles. The debate on sustainability is becoming more and more urgent, and how we should live our lives for society to become more sustainable is a key issue in today's research. People's behavior, lifestyle choices, is an important factor of how the individual level can influence the way we influence climate. The new neighborhood Royal Seaport will become one of Stockholm's new environmentally profiled areas, with sustainable lifestyles as one of the focus areas of the environmental programs. The purpose of this thesis is to analyze a part of the planning process for the Royal Seaport. I have studied how the concept of sustainable lifestyles is defined, where the ideas about sustainable lifestyles are coming from, and how these have affected the physical planning of the area. I have also examined the concept of sustainable lifestyles from a power perspective. The theoretical background of the thesis is theories on sustainable development, sustainable lifestyles, and Foucault's theories of power and discourses. According to Foucault, discourses create truth in the form of knowledge, and power is exercised with the help of this knowledge.  The results of this thesis are that in planning for the Royal Seaport, there isn’t a single clear definition of the concept of sustainable lifestyles, and this may be because there has not yet been created a sufficiently strong discourse. Regarding where the ideas of sustainable lifestyles are coming from, it is possible to determine that there was one person who worked strongly to get the ideas into the planning. Also, experiences from the neighborhood Hammarby sjöstad have been used. Whether the ideas of sustainable lifestyles have influenced the physical planning, is difficult to answer, because of lack of evidence, but it is doubtful whether they have had a strong impact. The hypothesis that I have at the beginning of the thesis: "the concept of sustainable lifestyles is an exercise of power because the planners exercise power over people, and this power is rooted in the discourse on sustainable lifestyles. This discourse in turn affects the physical structure, which affects how people live their lives ", can be true only if one makes the assumption that the ideas have actually affected or will affect the planning of the Royal Seaport.

Den här uppsatsen presenterar hur hållbara livsstilar och konceptet delad resursanvändning kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling. Idag ligger stort fokus på att bygga den hållbara staden genom nya tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som kan göras för att bidra till den hållbara staden genom boendes engagemang till mer hållbara livsstilar. I arbetet beskrivs först varför hållbarhetstänket behövs, vad hållbara livsstilar är och grundprinciperna bakom konceptet delad resursanvändning. Huvuddelen av arbetet består av en fallstudie av ett pågående stadsutvecklingsprojekt som går ut på att göra stadsdelen Hökarängen mer hållbar. Detta projekt är ett exempel på vad som görs idag för att bidra till den hållbara staden genom att bland annat utföra hållbarhetsinvesteringar i fastigheterna och fokusera på vad de boende samt verksamma i området kan göra för att leva mer hållbart. Det som framkom av arbetet var att de som engagerar folk mest i Hökarängen är odling och återvinningsfrågan. Det går att göra kopplingar mellan konceptet delad resursanvändning och de arbete som görs i Hökarängen. För att utveckla arbetet i Hökarängen kan en viktig faktor vara att skapa en gemenskap för att de boende lättare ska kunna ta till sig både konceptet hållbara livsstilar och delad resursanvändning. Lärdom kan tas från detta projekt till andra stadsutvecklingsprojekt genom att försöka ha ett liknande arbetssätt, där de försöker utgå från de boendes synpunkter och de styrkor som finns i området.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka lärdomar Linköpings kommun och boende i området Hållbara kvarteren i Lambohov, Linköping hade kring projektet som innefattat kommunala beteendeinsatser i form av nudging och aktiviteter. Vi har även ämnat ta reda på hur boende ställer sig till beteendeförändringar. För att besvara våra frågeställningar har nio enskilda intervjuer genomförts, med slumpmässigt utvalda boende i Hållbara kvarteren och en projektledare vid Linköpings kommun. Flera boende har intervjuats oberoende på delaktighet i projektet för att få en bild av projektets effekter genom ett opåverkat urval av boende. Resultatet visade att många av de intervjuade boende inte hade uppfattat syftet med projektet eller varit aktiva i det. Resultatet visade även att majoriteten av intervjupersonerna hade en positiv syn på projekt som ämnar främja en mer hållbar livsstil även om det finns olika engagemang kring hållbarhetsfrågor hos de boende. Det finns skilda åsikter kring vilka tillvägagångssätt som de boende föredrar för att förändra sitt beteende i en mer klimatsmart riktning. Alla boende är dock överens om att smidighet är en nödvändig aspekt för att vilja ta del av en beteendeinsats. / The purpose of this paper was to investigate the experiences among the municipality of Linköping and the residents in the district of “the Sustainable quarters” of Lambohov, Linköping, regarding the project that included municipal behavioural interventions in terms of nudges and activities. We also aimed to investigate how the residents adjust to behavioural changes. Nine individual interviews have been conducted to answer our questions. The interviews have been done with randomly chosen residents of “the Sustainable quarters” as well as with a project leader at the municipality of Linköping. The residents have been interviewed regardless of the extent they have been participating, this was done to create a picture of the effects that the project has led to, by having an unaffected selection of residents. The result showed that many of the interviewees had not perceived the aim of the project or participated in it. The result also showed that most interviewees had a positive attitude towards projects that aims on promoting sustainable lifestyles, even though the extent of engagement differs regarding questions on sustainability. There are different opinions among the residents on what approach that is preferable for them to change their behaviour towards a more climate smart way of living. However, all the interviewees agree on it having to be easy to adjust to, to be interested in taking part of such a change.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.