BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Tio distriktssköterskor inom primärvård intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra beskrivningskategorier: få patienten att reflektera, skapa förtroende, öka patientens förståelse och patienten upplever sig må dåligt med 11 uppfattningar. Konklusion: Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra distriktssköterkans möjligheter att vägleda och ge adekvat stöd till patienter med övervikt eller fetma som behöver livsstilsförändring. Detta möjliggörs av att en förtroendefull relation skapas genom att lyssna på patienten och respektera dennes val. Likaså ökar möjligheterna att vägleda och ge stöd när patientens livsstil synliggörs med hjälp av dennes egna reflektioner på detta. / Background: Overweight and obesity is a growing concern that causes health problems. These conditions are often due to unhealthy dietary habits and lack of exercise. A change in lifestyle is needed to stop this negative development. In order for the patient to become motivated for a lifestyle change requires support and guidance from the district nurse. Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses’ perceptions of what motivates patients with overweight or obesity to a change in lifestyle. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used. Ten interviews were performed with district nurses in primary health care. Results: Four description categories emerged from the analysis: have the patient reflect, to build trust, to increase the patient’s understanding and the patient’s experience of not feeling well with 11 perceptions. Conclusion: The results could contribute in developing and improving the district nurse’s possibilities for giving adequate support and guidance to patients with overweight or obesity in need of a lifestyle change. This is enabled by building trust which requires listening to the patient and respecting their choices. Also making the patient’s lifestyle visible through their own reflections of it enhances the possibilities to give support and guidance.

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts. För att svara på studiens syfte har fyra personer intervjuats som alla har tagit hjälp för att göra en livsstilsförändring. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. I resultatet framkommer det att individerna förväntar sig att hälsopedagoger har kunskap och kompetens inom sitt område. En god kommunikation från hälsopedagogen anses också vara viktigt visar resultatet, liksom att denne visar hängivenhet, bekräftar, uppmärksammar och kan få individen att känna tillit. Hälsopedagogens förmåga att vara positiv samt motivera och stötta har betydelse och även hur många hälsopedagoger som hjälper individen kan spela roll. Hälsopedagoger har enligt resultatet framförallt positiv påverkan på individers livsstilsförändringar. Trots hälsopedagogers påverkan ligger ett stort ansvar på individen själv hur livsstilsförändringen går.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet. / Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.

Abstract Background: An unhealthy living and lifestyle contributes to 20 percent of the total illness in Sweden and previous research has shown that it is difficult to change lifestyle on your own. Nurses meet many of these patients in healthcare and it is of value to get an understanding of patients experience of nursled counseling. Aim: The aim of the literature study was to describe patient's experience of nursled counseling in lifestyle changes and to describe the study group in the chosen articles. Method: The design was a descriptive literature study. The result was based on 13 scientific articles that were sought in the Medline through Pubmed database. Result: The main result was divided into two parts; The meeting between the patient and the nurse and Nursled counselings impact on the patient. Patients described the importance of interaction and the feeling of being involved in managing a lifestyle change. The counseling increased patients motivation to make a lifestyle change, ability to implement it as well as maintain it. It also gave them insight that self-care is their own responsibility. The total amount of participants was 3863 people between 20-88 years. Cause of counseling were patients with diagnosed disease in seven studies and preventive health care in five studies. Conclusion: A summary of the results of the present study shows that the patients experienced that interaction and participation was important. They wanted to be individually treated and with respect. Patients experienced that nurses was supportive and had a positive impact on patients' motivation and ability to implement a new lifestyle. A summary of how patients experienced nurseled counseling can be helpful in nursing patients in a lifestyle change. Keywords:, counseling, lifestyle, lifestyle changes, nurseled / Bakgrund: Ett ohälsosamt leverne och livsstil bidrar till 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige och tidigare forskning har visat att det är svårt att ändra livsstil på egen hand. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter inom vård och omsorg och därför betydelsefullt att få förståelse för hur patienter upplever sjuksköterskeledd rådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskeledd rådgivning vid livsstilsförändring samt beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie. Resultatet var baserat på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Medline via Pubmed. Resultat: Huvudresultatet delades in i två delar, Mötet mellan patient och sjuksköterska och Den sjuksköterskeledda rådgivningens inverkat på patienten. Patienterna upplevde sjuksköterskor stödjande och supportande. Patienterna beskrev att det var betydelsefullt med interaktion och känslan av delaktighet. Rådgivningen ökade patienter motivation att göra en livsstilsförändring, förmåga att genomföra den samt bibehålla den. Det gav dem insikt i att egenvård är deras egna ansvar. Det totala antalet deltagare var 3863 personer mellan 20-88 år. Orsak till rådgivning var patienter med diagnostiserad sjukdom i sju studier och förebyggande hälsovård i fem studier. Slutsats: En sammanfattning av resultaten från den föreliggande studien visade att patienter upplevde att interaktion och deltagande var viktigt. Patienterna ville bli individuellt bemötta utifrån sina behov och med respekt. Patienter upplevde sjuksköterskorna stödjande och rådgivningen hade en positiv inverkan på patientens motivation och förmåga att genomföra en livsstilsförändring. En sammanfattning av hur patienter upplever sjukvårdsrådgivning kan vara till hjälp i omvårdnaden vid en livsstilsförändring.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär förhöjd blodsockerkoncentration i kroppen på grund av nedsatt insulinutsöndring i bukspottkörteln. Sjukdomen är vanligast förkommande bland vuxna men unga personer kan också drabbas. Bakomliggande orsaker för sjukdomen är inaktivitet, övervikt, ärftliga faktorer samt ökad stress. Många undersökningar visar att förekomsten av diabetes typ 2 ökar i världen vilket kan innebära ett stort lidande för den enskilde individen och kräva mycket eget ansvar och även öka belastningen på hälso- och sjukvården. Att förändra sin livsstil och följa upp rekommendationer om fysisk aktivitet kan upplevas frustrerande när patienter inte når sina mål. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Detta resulterade i ett huvudtema; upplevelsen av att ta ett stort eget ansvar och sex subtema; upplevelsen av livsförändringar, upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av fysisk aktivitet, upplevelsen av goda kostvanor, upplevelsen av att kämpa för att förändra sin livsstil och upplevelsen av att integrera och växa med sjukdomen. Metoden som användes var litteraturundersökning som bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa studier. Att förändra sin livsstil är en stor process som patienten behöver stöd och hjälp med. Sjuksköterskan viktigaste uppgift i den här processen är att bygga en vårdande relation och visa stöd och medkänsla gentemot patienten i sin sjukdomsprocess som möjliggör upplevelse av välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes är en av de sjukdomar som är mest växande globalt. I Sverige är det över 400 000 människor som lever med diabetes. Diabetessjukdomen finns i olika former och de vanligaste formerna är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Risken att bli drabbad av den sjukdomen ökar vid fetma, tobaks- och alkoholkonsumtion. Därför kan det bli nödvändigt att genomföra livsstilsförändring för att förbättra den mentala och fysiska hälsan hos personer som lever med diabetes typ 2.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen. Syftet var också att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna i resultatet.   Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar.   Huvudresultat: Resultatet för denna litteraturstudie baserades på möjligheter och svårigheter som påverkade upplevelsen av att genomgå livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Utifrån möjligheter har fyra subteman identifierat: Kost och motion som motivationsfaktorer, erhållen kunskap, betydelsen av stöd från omgivningen och att ta personligt ansvar. I huvudteman svårigheter presenterades dessa subteman: Kost- och motions påverkan på det sociala och vardagliga livet, brist på kunskap samt krav och inre kamp.   Slutsats: Flera personer fick blandade känslor utifrån upplevda möjligheter och svårigheter som de har stött på under livsstilsförändringen. Det blir viktigt att sjukvårdspersonal får en bättre helhetsförståelse kring patienters olika upplevelser av att genomgå en livsstilsförändring för att kunna optimera en personcentrerad vård, egenvårdsinsatser och tillgodose patienters egenvårdsbehov.

Background: Prediabetes is strongly related to an unhealthy lifestyle and it is a growing public health problem. It is of great importance to start a lifestyle change at an early stage to prevent type 2 diabetes. The primary care nurse ́s mission is to support patients with prediabetes to a lifestyle change. Objective: The aim of the study was to describe experiences of lifestyle changes on adult patients with prediabetes. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. Adult persons with prediabetes were interviewed. The interviews were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Four main categories and ten subcategories were identified from the analysis. The main categories were consisted of: The importance in personal health in lifestyle change, which described the impact of the physical and mental health in lifestyle change. The importance of self- motivation, the main motivation to implement lifestyle change was the concern of developing type 2 diabetes. To succeed with the lifestyle change, the patients needed to create new routines and habits. The importance of healthcare relationship, emphasising the need for support from the nurse. The relationship with the nurse and the receiving of the patients was of high significance to succeed with the lifestyle changes. The impact of the surrounding, family and friends were described to have booth a positive and a negative impact on the implementation in lifestyle change. Conclusion: The patients with prediabetes had the insight that they needed to make a lifestyle change. Despite reaching the insight, the patients found it difficult to implement and sustain the lifestyle change. The nurses role and supportive functions were of great significance for facilitating a lifestyle change. / Bakgrund: Prediabetes är starkt relaterat till en ohälsosam livsstil och är ett växande folkhälsoproblem. Det är av stor vikt att påbörja livsstilsförändring i ett tidigt stadium för att förhindra utveckling till diabetes typ 2. Distriktssköterskans uppdrag innebär att stödja patienter med prediabetes till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändring vid prediabetes. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Nio vuxna personer med prediabetes intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna bestod av: Den egna hälsans betydelse vid livsstilsförändring, som beskriver den fysiska och psykiska hälsans påverkan vid livsstilsförändring. Den egna motivationens betydelse, den främsta motivationen att genomföra livsstilsförändring var oron att insjukna i diabetes typ 2. För att lyckas med livsstilsförändringar behövde patienterna skapa nya rutiner och vanor. Vårdrelationens betydelse, framhäver behovet av stöd från sjuksköterskan. Relationen med sjuksköterskan och bemötandet var betydelsefullt för att lyckas med livsstilsförändring. Omgivningens påverkan, familj och vänner beskrevs ha både en positiv och negativ inverkan vid genomförande av livsstilsförändring. Slutsats: Insikten fanns hos patienter med prediabetes att de behövde göra en livsstilsförändring. Trots insikten kunde det vara svårt att genomföra samt bibehålla livsstilsförändringen. Sjuksköterskans roll och stödjande funktion var betydelsefull för att främja livsstilsförändringen.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av höga nivåer av socker i blodet. Det är en livslång sjukdom som undanhåller din kropp från att använda insulin som den borde. Sjukdomen är vanligare bland medelålders eller äldre människor. Diabetes typ 2 beror främst på livsstilsfaktorer och genetik. Fysisk inaktivitet, stillasittande livsstil, fetma samt rökning är ett antal livsstilsfaktorer som är kända för att vara viktiga kring utvecklingen av typ 2 diabetes. Om diabetes typ 2 inte behandlas kan den leda till allvarliga hälsoproblem såsom ögonproblem, fot- och hudproblem, sämre blodtryck och kolesterol vilket kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra problem. Nerver i kroppen kan skadas och orsaka smärta, stickningar och domningar. De flesta patienter med diabetes typ 2 ställs inför en utmaning att ändra sin livsstil men livsstilsförändringar kan ofta upplevas som ansträngande och komplicerade. Examensarbetets syfte var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturöversikt som bygger på analys av åtta kvalitativa samt två kvantitativa artiklar. Data har analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Studien resulterade i två huvudteman; Den förändrade levda kroppen och livsstilen och Betydelsen av kunskap om diabetes typ 2. Fem subteman skapades; Erfarenheter av livsstilsförändringar, Erfarenheter runt motivation, Svängningar mellan inre balans och kamp, Positiva aspekter och Negativa aspekter. För att patienten skall kunna anpassa sin livssituation på ett optimalt sätt krävs stöd från sjuksköterskan som genom god kommunikation och information kan underlätta patientens livsstilsförändringar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en folksjukdom. Risken att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder, särskilt efter 40-årsåldern. Livet efter hjärtinfarkt kan medföra depression och ångest som är en vanlig konsekvens av infarkten, kan påverka återhämtningsprocessen samt leder till lidande både för den drabbade och anhöriga. Under 2018 insjuknade i Sverige cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt varav 5800 av dessa avled av sjukdomen. De senaste årtiondena har antalet infarkter och antalet döda per 100 000 invånare i Sverige minskat kraftigt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras sex teman: fysisk och psykisk utmattning, rädsla för ny hjärtinfarkt, betydelse av information och motivation, positiv livsinställning, stöd från närstående samt förstärkt religiös tro. Konklusion: Livet efter hjärtinfarkt upplevs som förändrat. För att hantera förändringen använder patienter sig av olika coping strategier till exempel positiv livsinställning, religion och livsstilsförändring. De flesta visar stor vilja till att komma tillbaka till det gamla livet. / Background: Myocardial infarction is a common disease. The risk of dying from a heart attack increases with increasing age, especially after 40. Life after myocardial infarction can lead to depression and anxiety, which is a common consequence of myocardial infarction. It can affect the recovery process and leads to suffering for both the patients and their relatives. Research shows that patients who have survived a heart attack can easily have depression and anxiety. In 2018, approximately 24,800 people fell ill in Sweden with acute myocardial infarction, of which 5,800 died of the disease. In recent decades, the number of myocardial infarction and the number of death per 100,000 inhabitants in Sweden has fallen sharp Aim: This study aims to describe the patients`experiences of life after myocardial infarction. Method: A literature-based study with 11 qualitative articles. Result: The results present six themes: physical and mental exhaustion, fear of a new heart attack, the importance of information and motivation, positive attitude towards life, support from relatives and strengthened religious faith. Conclusion: Life after myocardial infarction is experienced as changed. To manage the change, patients use different coping strategies such as positive attitude, religion and lifestyle change. Most people show a great desire to return to their old life.