Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation. Metod En kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter. En halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor utformades och sammanlagt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att operationen skulle ha ägt rum minst två år före intervjutillfället samt att personen var svensktalande och myndig.Insamlat datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Medicinskt stöd samt skriftlig information upplevdes tillräckligt. Informanterna önskade insatser i form av utökat stöd vid livsstils- och beteendeförändringar, främst preoperativt,samt att få ta del av andras erfarenheter i liknande situationer. Telefonkontakt med hälso- och sjukvård och ett gott socialt stöd medförde trygghet. Tidigare kunskaper och ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvården föredrogs. Slutligen upplevdesuppföljningen bristfällig från primärvården och informanterna poängterade sitt eget ansvar att följa upp och själv kontakta sjukvården vid behov. Slutsats Det finns ett behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården i samband med gastricbypass, främst vad gäller det stöd som krävs vid livsstils- och beteendeförändringar.Informationsbehov föreligger både pre- och postoperativt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Motiverande samtal (MI) i olika former var en stor del i omvårdnadsarbetet till att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar. Det fanns många olika program att följa som sjuksköterska och de flesta utvecklades ifrån den specifika omvårdnadsåtgärden MI. Sjuksköterskor upplevde omvårdnadsarbetet med livsstilsförändringar som något positivt. Dock fanns det hinder i omvårdnadsarbetet både från sjuksköterskan själv, verksamheten och patienterna.  Slutsats: Sjuksköterskan har flera möjligheter att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändring. För att detta ska lyckas krävs det att patienterna har en grundmotivation och att sjuksköterskan har ett intresse för arbetet. Vidare forskning om sjuksköterskans upplevelser i motivationsarbetet är nödvändig. Det behöver satsas mer tid och resurser på utbildning i MI.

Fetma är ett sjukdomstillstånd som ökar i samhället. År 2013 hade 43 miljoner barn i fem års ålder diagnosen fetma. Problem med hormonrubbningar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är konsekvenser barnen kan få på grund av fetma. Förutom de fysiska konsekvenserna kan en ökad psykisk belastning medföra att individen drar sig undan, upplever känslor av skam och skuld som kan leda till en sämre självkänsla. För att utveckla vården utifrån ett patientperspektiv behövs kunskap om hur barn med fetma upplever sitt tillstånd och vad orsaken till detta beror på, med hjälp av motiverande samtal kan barnen få motivation till förändring. Med denna studie ville författarna få en djupare förståelse kring hur motiverande samtal kan hjälpa barn som lider utav fetma och deras föräldrar. Många barn drabbas av fetma på grund av en påverkan från föräldrarna som ofta själva har viktproblem. Tillsammans kan barnen med deras föräldrar åstadkomma livsstilsförändringar när sjuksköterskan ser till att hela familjen inkluderas och vårdar utifrån ett livsvärldsperspektiv. Utifrån en sammanställning av tidigare forskning har detta arbete utformats till en litteraturstudie. De kategorier som resultatet byggts på är: Motivation; ett steg till förändring, beteendeförändringar i vardagslivet samt föräldrarnas delaktighet och inflytande. Motiverande samtal som ett hjälpmedel visade sig ha en god inverkan för att förändra vardagsbeteenden hos barn med viktproblematik. Barnet behöver tillsammans med detta få uppleva känslor av trygghet och delaktighet. För att detta ska kunna ske krävs det kontinuerlig övning och undervisning kring hur motiverande samtal ska tillämpas tillsammans med en vårdvetenskaplig förankring hos sjuksköterskan. Föräldrarnas delaktighet har varit av betydelse för barnen när det har kommit till att förändra sina gamla vanor.

Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes. Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande orsakerna till för tidig död i Sverige. Hjärtinfarkt är till stor del livsstilsrelaterad där vanor som rökning, osunda matvanor och låg aktivitetsnivå är riskfaktorer. Att drabbas av hjärtinfarkt kräver förändring i patientens invanda livsstil. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till bättre hälsa, genom att bidra med personcentrerad vård kan risker identifieras och en individuell plan utformas mot ett tillfrisknande. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 10 kvalitativa artiklar. resultaR: Efter hjärtinfarkten tillkom begräsningar i livet som bestod av fysiska och psykiska påfrestningar. Det framkom att psykiska besvär var svårast att kontrollera och många var oförberedda på det. Att få stöd i livsstilsförändringar, att känna trygghet och våga vara aktiv igen var av vikt. I resultatet framkommer det att stöd från närstående och sjuksköterska var betydande för patienternas tillfrisknande. Konklusion: Efter hjärtinfarkten fick patienten lära sig leva ett nytt liv. Nya vanor och värderingar behövde skapas för att nå ett hållbart friskt liv. Stöd, trygghet, en god strategi och motivation var det väsentliga för att lyckas i sin återhämtning. / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of premature death in Sweden. A myocardial infarction is largely lifestyle-related where habits such as smoking, unhealthy eating habits and low physical activity levels are risk factors. To suffer from a myocardial infarction requires a change in the patient’s invasive lifestyle. The nurse has the task of supporting the patient to a better health, provide person-centered care, identify risks and design an individual plan for recovery. The Aim: of this study was to illuminate patients’ experiences of life after a myocardial infarction. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles. Results: After a myocardial infarction there were restraints in everyday life that consisted of physical and mental strains. It was found that mental health problems were the most difficult to control and of which many were unprepared. Receiving support in lifestyle changes, feeling a sense of security and daring to be active again was of significant importance. The results showed that support from close relatives and nurses was important for the patients’ recovery. Conclusion: After the myocardial infarction, patients got to learn how to live a new life. New habits and values needed to be created to achieve a sustainable and healthy life. Support, security, a good strategy and motivation were essential for a successful recovery.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de stora folksjukdomarna både globalt och i Sverige. Orsakerna bakom en hjärtinfarkt är i många fall livsstilsbetingade - ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är stora riskfaktorer. Hjärtrehabilitering syftar till att hjälpa personer att hitta tillbaka till vardagen som var innan insjuknandet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av stödets betydelse i det nya livet efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 9 originalartiklar mellan 2013-2022 valdes ut samt analyserades. Resultat: Tre teman identifierades och presenterades: Livet efter hjärtinfarkt, Informativt stöd och Emotionellt stöd med tillhörande subteman Att anpassa sig efter kroppsliga förändringar och Att genomföra livsstilsförändringar, Att få emotionellt stöd och Avsaknad av emotionellt stöd, samt Att få informativt stöd och Avsaknad av informativt stöd. Slutsats: Att genomgå en hjärtinfarkt innebär både stora kroppsliga förändringar och förändringar i livsstil som kan vara svåra att hantera och acceptera. Stödet från sjukvården och andra personer i samma situation är väsentligt för att kunna förstå den nya vardagen, och stöd från familjen hjälper personer att ta sig an de utmaningar som uppstår. Framtida forskning om personers erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt behövs för att sjuksköterskor bättre ska kunna förstå och lindra det lidande som uppstår.

Bakgrund: Hypertoni, högt blodtryck, är idag en modern folksjukdom på grund av att det råder en ofullständig behandling av sjukdomstillståndet. Det höga blodtrycket blir dessutom allt svårare att behandla på grund av de levnadsvanor och den livsstil människor har idag. Det är därför viktigt att patienter erbjuds en effektiv behandling, som medför en minskad risk att förvärra tillståndet och utveckla allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja hälsa med livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med databassökningar i CINAHL Complete och PubMed. 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Resultatet redovisades utifrån sex teman: sjuksköterskans kompetensutveckling, patientutbildning, strategier för ökad empowerment hos patienten, motiverande samtal, det multiprofessionella teamet samt avslappningsmetoder. För att främja hälsa visade resultatet att sjuksköterskans kompetens bör utvecklas. Strategier för ökad empowerment och motiverande samtal är viktigt och sjuksköterskans arbetet ska vara personcentrerat. Sjuksköterskan bör samarbeta med andra professioner och lägga vikt på patientutbildning. Avslappningsmetoder kan erbjudas som alternativ till farmakologiska behandlingar. Slutsats: De huvudsakliga fynd som identifierats i studien indikerade att sjuksköterskans arbete bör utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att genom information och att ge rätt verktyg till patienten, främja livsstilsförändringar vid hypertoni. Detta ger ett bättre resultat än enbart medicinering. Det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på de bakomliggande orsakerna till uppkomsten av hypertoni, för att ge patienten rätt verktyg att hantera det höga blodtrycket. Utöver personcentrering belyser resultatet tre andra viktiga verktyg som sjuksköterskan bör arbeta med för att främja hälsa vid hypertoni. Dessa verktyg är kunskap, motivation och att ge patienten makt över sin situation. Resultatet visar att det är dags för förändring.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2 diabetes är en av den vanligaste folksjukdomarna och är utbredd världen över hos personer i alla åldersgrupper. Ökningen av typ 2 diabetes kan kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt samt osund kosthållning. Vid typ 2 diabetes förekommer det svårighet för kroppen att reglera samt hålla blodsockernivåerna låga. Med hjälp av livsstilsförändringar kan patienterna dock förbättra sitt tillstånd. Med hjälp av kunskap om patienters upplevelse av livsstilsförändringar skapas en djupare förståelse och möjliga behandlingsstrategier för tillståndet.  Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes. Metod: Den beskrivande litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier. Varav sex stycken med kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en mixad studie. Resultat: Denna litteraturstudie baseras på resultatet av tio vetenskapliga artiklar, utifrån dessa skapades tre teman. Resultatet från studien påvisar att patienter upplevde livsstilsförändringar som utmanade och hade behov av olika faktorer som stöd, kunskap, information samt motivation. Dessa faktorer kan bidra till att underlätta för patienter vid livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande samt förmåga att vara lyhörda inför patientens behov är av stor vikt. För att kunna utveckla vården och bidra till en mer effektiv egenvård så krävs strategier gällande förmedlingen av kunskap. Kontinuerligt stöd från närstående samt hälso- och sjukvården är väsentligt för att patienten ska lyckas med sina livsstilsförändringar och förhoppningsvis se en förbättring i sin diabetessjukdom.