The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.

Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats. Studien visade att det som ger bra förutsättningar för att någon ska klara av att hantera sin livssituation är att personen i fråga använder sig av någon form av copingstrategi. Familj eller vänner som hjälper personen, både fysiskt och psykiskt, fungerade också som en viktig faktor. Med hjälp av dessa faktorer kunde personerna som drabbats av sjukdom, på bästa sätt ta kontroll över sin nya situation och återfå ett så gott liv som möjligt. Författarna fann att hur personen väljer att hantera sin livssituation, beror mycket på den enskilde personen, det vill säga om denne har viljan, motivationen, den psykiska inställningen och förmågan. Fynden som hittades anser författarna går att tillämpa i sjuksköterskans dagliga arbete, för att stötta och hjälpa människor att klara av och hantera sin livssituation på ett bättre sätt.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.

Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.

Bakgrund: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom. Syfte: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv. Lidande kunde yttra sig på olika sätt och i samband med olika upplevelser. Framförallt upplevdes lidandet ihop med maktlöshet över sin situation och tvångsåtgärder som de utsattes för. Och ett kontrollbehov som skapade en negativ trygghet och ett lidande då individen upplevde sig fängslad i rutiner och regler. Det fanns även ljus i mörkret där människan kunde uppleva en trygghet i sin livsvärld med hjälp utav familj och vänner. Slutsats: Människor med anorexi går ständigt igenom ett lidande i kampen emot sjukdomen och en inre röst som begränsar dem i deras livsvärld. Individer med anorexisjukdom har ett stort kontrollbehov och lever i en maktlöshet som genomsyrar deras livsvärld. Relationen till familj och vänner var mycket betydelsefullt för kvinnornas livsvilja. Det var familjens och vännernas kärlek som fick kvinnorna börja känna tro och hoppas att någon dag bli frisk.

Bakgrund: Den vanligaste formen av kvinnomisshandel är att kvinnan blir slagen av en man i sin närhet. Antalet drabbade kvinnor ökar för varje år och år 2010 gjordes i Sverige över 27 000 anmälningar om misshandel av kvinnor över 18 år. Forskning har visat att våld i en nära relation är ett dolt problem och att mörkertalet av antal drabbade kvinnor är stort. Våldet, som kan yttra sig fysiskt, psykiskt eller sexuellt, innebär ett stort lidande för kvinnan. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i mötet med dessa kvinnor i att lindra deras lidande. Syfte: Att belysa kvinnors livsvärld och vad som verkar vara av betydelse för hennes val att stanna kvar i en nära relation präglad av våld. Metod: Litteraturstudien utgår från självbiografier och har analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har en induktiv ansats. Resultat: Kvinnorna beskriver hur våldet förändrade deras livsvärld och att de upplevde både ett lidande och välbefinnande i relationen. Känslor av rädsla, skam, skuld, kärlek och hopp beskrivs som en anledning till att kvinnorna inte lämnade mannen. Slutsats: Genom ökad förståelse för kvinnan och hennes livsvärld kan hälso- och sjukvårdspersonalen i ett vårdande möte stötta kvinnan och lindra hennes lidande samt främja hennes välbefinnande.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon. Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department. Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses. Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand. It also found that nurses' experience of powerlessness, combined with her responsibility for the patient's welfare was a paradox, ie. an absurdity, yet a truth. The work environment was marked by threats of violence but also by the feeling of inadequacy. Conclusion: Overall, a caring suffering emerged. This prevented the nurses to care for as she wished. The result can be viewed as a basis for improvement in emergency department

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

<p>The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.</p>