Sjuksköterskornas upplevelser och hälsa i sitt dagliga arbete är ett område man inte alltid lägger fokus på. Det är ju helt rätt, att patienten är i fokus och det viktigaste i vårdandet, men helheten i det hela är också viktig. Att sjuksköterskorna mår bra i sitt arbete och får det stöd som han/hon behöver är troligen en garanti för bättre kvalité att utföra arbetsuppgifterna i det dagliga arbetet som intensivvårdssjuksköterska. Idag känns det som det finns en bristande kunskap kring föreställningar om sjuksköterskors hälsa och upplevelser. Syftet med den planerade studien är att belysa upplevelserna hos intensivvårdssjuksköterskorna i det dagliga vårdarbetet kring arbetsföra patienters sjukdomar och svåra skador. Med arbetsföra individer menar vi människor i åldern 18 – 65, alltså människor som är aktiva i arbetslivet. Metoden har en fenomenologisk ansats och undersökningarna skall genomföras med semistrukturerade livsvärldsintervjuer grundat till narrativ ansats.

Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar. Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

I Sverige drabbas mellan 100-150 personer varje år av en ryggmärgsskada i samband med ett trauma. För de drabbade innebär det en förlorad kroppsfunktion av varierande grad samt en ny livssituation att förhålla sig till. Syftet är att beskriva hur livsvärlden påverkas hos män i arbetsför ålder 18-65 år som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada. För att beskriva detta gjordes en litteraturstudie på kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades. Resultatet visade på två huvudteman, lidandets dimensioner och lindrat lidande. I lidandets dimensioner beskrevs aktuella problem som uppstod i samband med skadan. Vid lindrat lidande beskrevs olika sätt att hantera och bearbeta den traumatiska händelsen samt vad den nya livssituationen med en ryggmärgsskada innebar för individen. Resultatet visade på vikten av att vården utformas utifrån målet att individen blir så självständig som möjligt. Genom självständighet hos individen blev upplevelsen av beroende och skammen över att vara en börda på andra minskad. Resultatet visade även att patienter kände otrygghet då de upplevde okunskap hos personalen. I diskussionen läggs vikten på sjuksköterskans kunskap om ryggmärgsskador samt att sjuksköterskan kontinuerligt ger information och stöd till individen och de anhöriga. Ett gott stöd från sjuksköterskan visade sig vara en viktig faktor i krishanteringen. Det framkom att de anhöriga behöver stöd i form av samtal och delaktighet. Till sist diskuteras det hur detta kan impliceras i vården.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella. Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser. Artiklarna har lästs igenom noga och analyserats där meningsenheter togs ut och kondenserades ner och olika koder skapades som ledde till kategorier och underkategorierna. Resultat: Sjuksköterskan har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell person. Religiösa har svårast att bemöta homosexuella och tror det är en sjukdom som går att bota. Patienternas anhöriga blir inte involverade i vården och många av patienterna väljer att hemlighålla sin homosexualitet för att bli vårdade med respekt. Slutsats: Homosexuella patienter upplever att sjuksköterskorna har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell patient. Det finns väldigt lite forskning inom området idag och det skulle behövas mer forskning inom området för att öka kunskapen hos sjuksköterskor.

Abstrakt   Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre.  I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom. Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens. Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer. Resultatet visade att musikterapi har en påverkan hos personer med demens och de flesta visade sig vara positiva. Musikterapin gav minskad agitation, förbättrad kommunikation samt ökad välbefinnande. Slutsats: Av resultatet från författarnas systematiska litteraturstudie rekommenderas musikterapi som ett alternativ eller kompletterande omvårdnadsåtgärd för personer med demens. Det är viktigt som sjuksköterska att utgå från ett livsvärldsperspektiv vid omvårdnad av personer med demens, eftersom det är via livsvärlden som sjuksköterskan kan främja hälsa och genomföra personcentrerad vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en obotlig motorneuronsjukdom som leder till att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen dör. Nedbrytningen av nervcellerna är en process som pågår allt från månader upp till år. Årligen insjuknar cirka 220-250 personer i Sverige i sjukdomen ALS. Sjukdomen ALS är en progressiv sjukdom och leder ofta till en tidigare död. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inom vården arbeta personcentrerat utifrån personerna med sjukdomen ALS egna livsvärld och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades manifest enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat omfattar personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. I studiens resultat framkom fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna är Förlust av fysiska funktioner, Självständighetens betydelse, Olika sätt att hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av hopp och mening med livet i kampen mot sjukdomen och Tankar och känslor om döden. I kategorin Olika sätt att hantera en förändrad livssituation framkom underkategorierna Leva i förnekelse och finna det svårt att acceptera sjukdomen och Betydelsen av kontroll. Slutsats: I samband med sjukdomen ALS förlorade personerna fysiska funktioner vilket kunde leda till upplevelse av bristande självständighet och personerna kunde finna det svårt att acceptera sjukdomen. Hopp och att finna mening med livet ansågs viktigt för personerna med sjukdomen ALS då de var medvetna om att sjukdomen skulle leda till en tidigare död. I studien framkom vikten av att ha ett aktivt liv då det kunde öka personernas självständighet och välbefinnande. Dock kunde sjukdomen ALS medföra begränsningar för personerna till att leva mer aktivt. Följaktligen skulle vidare forskning kunna utföras med fokus på hur personer med sjukdomen ALS kan leva ett mer aktivt liv för att personerna som lever med sjukdomen ska kunna bibehålla sin självständighet och upplevelse av välbefinnande.

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogiskt arbete med ekologisk hållbar utveckling. Detta görs genom att intervjua förskollärare som arbetar med ekologisk hållbar utveckling tillsammans med barn i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna berör förskollärarnas upplevelser av barns delaktighet, svårigheter och framgångsfaktorer förskollärarna beskriver av arbetet samt deras erfarenheter av konkreta upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling, med en fenomenologisk livsvärldsansats som vill synliggöra människors upplevelser och tankar. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna upplever att barn blir delaktiga i arbetet med ekologisk hållbar utveckling genom konkreta upplevelser så som att vistas i naturen. Ett annat resultat är att förskolechefen upplevs viktig för förskollärarnas arbete. Resultatet visar även att barns ålder spelar roll i arbetet med hållbar utveckling. Vår förhoppning med studien är att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får större förståelse för hur ett arbete med hållbar utveckling kan implementeras i verksamheten.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.   Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.   Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.