Endometrios är en sjukdom som drabbar en av tio livmoderbärare i fertil ålder. Trots detta är okunskapen om sjukdomen stor och vården brister i både bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Endometriosrelaterade besvär normaliseras och de drabbade lämnas med en känsla av att inte bli tagna på allvar. Syftet med examensarbetet var att undersöka endometriosdrabbades upplevelse av sjukvårdspersonalens bemötande och omhändertagande och hur det kan ha påverkat deras livsvärld. Författarna valde att göra en kvalitativ studie där datan utgörs av sex intervjuer som utförts med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna är: När sjukdomslidande blir vårdlidande, när vården inte möter- att inte bli sedd och patienten som expert på sig själv. Resultatet visar att sjukvårdspersonalens bemötande brister på flera punkter. Informanternas berättelser är samstämmiga vad gäller en normalisering av smärta och besvär som bortförklaras med att vara naturligt knutna till den kvinnligt kodade kroppen. Diskussionen fokuserar på de drabbades förminskade livsvärld, något som grundar sig i att inte bli tagen på allvar i sitt lidande. Genus har av studiens författare använts som ett verktyg för att undersöka normer och strukturer som påverkar vårdmötet.

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

Syftet med denna studie är att få kunskap om förskollärares synsätt på barns fria lek i förskolan och hur de ser på delaktighet i den fria leken. För att få svar på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Vi intervjuade sex förskollärare på sex olika förskolor i tre olika orter inom Västerbottens län. Intervjuerna spelades in på ljudfiler som sedan transkriberades. Efteråt sammanställdes resultatet och jämfördes med forskning och litteratur inom studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att förskollärarna hade två olika uppfattningar om delaktighet. Dessa var tillgänglig och stöttande respektive aktiv och delaktig. Förskollärarnas definition på den fria leken var liknande till skillnad från litteraturen. Förskollärarna gav i samstämmighet med tidigare studier uttryck åt att leken är en viktig del i barns liv, lärande och utveckling. Trots detta så finns en osäkerhet bland de intervjuade förskollärarna, om vilken roll de ska ta sig an under barns fria lek.

Sjuksköterskor har en viktig och betydelsefull roll för patienter i palliativt skede. Målet för palliativ vård är att främja patienternas livskvalitet och minska lidande samt stödja patienten i att få en värdig död. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. I analysen har 10 artiklar inkluderats. Det framkom fyra teman: Mötet med patienten Reflektion Vikten av samarbete samt Patientlidande Resultatet visade att sjuksköterskor upplever tidsbrist som främsta förbättringspunkt, “att inte räcka till” hos patienter i palliativt skede. Flertalet förbättringspunkter lyfts fram som kan tas vidare för att utveckla sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskor bör ges möjlighet att reflektera över situationer som uppstått i relation till palliativ vård och studera forskning inom området. Man måste se över hur organisationen bör planeras och struktureras för att sjuksköterskor inte ska behöva prioritera bort den psykosociala delen i mötet med patienten.

Hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att vara en av de främsta dödsorsakerna i världen. Akut koronart syndrom (AKS) drabbar såväl yngre som äldre, kvinnor som män och personer ur alla samhällsgrupper. Att drabbas av sjukdom är en individuell och personlig upplevelse vilket vården bör ta hänsyn till i mötet med varje enskild patient. Syftet var att beskriva patienters symtom vid insjuknande i akut koronart syndrom. Metoden som valdes var litteraturöversikt. En litteraturöversikt ger möjligheten att belysa och beskriva redan existerande forskning. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrativ analys. Resultatet påvisade stor variation i insjuknandet i AKS men också flertalet likheter. Det vanligaste symtomet var bröstsmärta eller obehag i bröstet för samtliga patientgrupper. Majoriteten av patienter upplevde minst ett prodromalsymtom. Den genomsnittliga symtombördan för samtliga AKS-diagnoser var mellan fem till sex symtom. Likheter framkom också vid flertalet analyser av symtomkluster, såväl vid analys av en bred population som inom specifika samhällsgrupper. Samtidigt fanns tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper me avseende på kön, ålder, komorbiditet, socioekonomisk status samt etnisk och kulturell tillhörighet. Tydliga skillnader kunde också observeras vid jämförelse av insjuknande i IAP, NSTEMI och STEMI. Slutsats: Tydliga skillnader såväl som stora likheter förekommer vid insjuknande i AKS mellan olika samhällsgrupper. För att förbättra möjligheten att göra liknande jämförelse och öka generaliserbarheten behöver standardisering ske gällande datainsamlingen av symtom. En standardisering av datainsamlingen skulle ge förbättrade förutsättningar att dra slutsatser kring insjuknandet i AKS för att kunna erbjuda personer en personcentrerad vård.

Utmattningssyndrom är vanligt förekommande i dagens samhälle. Litteraturöversikten syftar till att belysa upplevelsen av förändrad livsvärld hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Analysen av litteraturen visade tydliga budskap kring upplevelser av utmattning. Teman som visade sig vara framträdande var den förändrade livsvärlden relaterat till lidandet och olika somatiska och psykologiska symtom, vilka framträdde vid utmattningssyndrom. Litteraturöversikten visar brister angående de drabbade individernas delaktighet i sin egen vård. Litteraturen visar även uteslutande negativa data för de drabbade individerna. Önskvärt vore forskning som belyser positiva möten mellan drabbade individer och vården, finns dessa inte är det en stor brist i vården som behöver reflekteras över.

Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.

No description available.

Isoleringsvård är en vårdform som används i syfte att antingen begränsa smittspridning av allmänfarlig sjukdom eller som preventiv åtgärd om patienten är immunsupprimerad. Tidigare forskning har visat att isoleringsvård för med sig ett brett spektrum av känslor och förändrar patientens känsla av sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av isoleringsvård ur ett patientperspektiv. För att undersöka detta gjordes en litteraturöversikt. Nio artiklar, varav sex kvalitativa och tre kvantitativa, utgjorde underlaget för resultatet. Utifrån dessa artiklar identifierades olika nyanser i upplevelsen av isoleringsvård, vilka presenteras i fem kategorier; rummets och tidens påverkan, isoleringens känslomässiga påverkan, anhörigas påverkan, patientens påverkan och vårdpersonalens påverkan. Att rummet hade ett fönster, att det fanns förströelser att distrahera sig med, att få stöd från anhöriga, att tänka positivt samt att ha en god kommunikation med vårdpersonal framstod som viktiga komponenter för en positiv upplevelse av isoleringsvård. Dock visar resultatet att vad som upplevs positivt av en patient kan upplevas negativt av en annan, vilket gör isoleringsvård till en för varje patient unik upplevelse. Genom att vårda isolerade patienter utifrån livsvärldsteorin med en medvetenhet för sammanhangets betydelse, skapar sjuksköterskan möjligheter för att se och tillfredsställa den enskilda patientens behov.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.