Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från tio kvinnors erfarenheter av stadsrummet analysera hur coronapandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas i den levande erfarenheten av stadsrummet. Detta för att nå kunskap om hur viruset och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas, blir förstådda, hanteras och eventuellt ger upphov till ett delvis nytt meningsskapande i människors livsvärld. Studien visar hur pandemin och rekommendationerna införlivas i erfarenheten som känslor vilka har förmåga att ladda om de vardagliga miljöerna i stadsrummet och såldes påverka hur kvinnorna orienterar sig i och hanterar det.

Patienter med blåstömningsbesvär kan behöva tömma urinblåsan med hjälp av en kateter temporärt eller livet ut. Enligt forskning är ren intermittent katetrisering (RIK) den bästa metoden att tömma sin urinblåsa med, när blåstömningsbesvär uppstår. Uroterapeuten är den specialistsjuksköterska som oftast informerar och instruerar patienten i RIK. Med hjälp av RIK kan patientens självständighet och livskvalitet öka. Bristande följsamhet till egenvårdsråd ökar risken för komplikationer som exempelvis urinvägsinfektion. Ofta beskrivs fördelarna med RIK, mer sällan beskrivs de faktorer som påverkar patientens följsamhet till RIK. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patientens följsamhet till behandling med RIK. Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken bygger på analysen av nio kvantitativa, kvalitativa och mixed-method artiklar. Data som framkom i resultatet delades upp i två huvudteman; Lärandet och Livsvärld med totalt fem tillhörande subteman. Att drabbas av blåstömningsbesvär och vara i behov av RIK innebär för många patienter både en fysisk och en psykisk börda, vilket kan försvåra följsamheten. En viktig faktor som påverkar följsamheten var patientens ofta bristande kunskaper om urinvägarnas funktion, hur RIK fungerar och hur metoden används. Patienterna uttryckte rädsla inför och upplevde det skrämmande att initiera RIK. Patienterna uttryckte även ett stort behov av att få individanpassad information för att öka möjligheten till delaktighet och anpassning av RIK i vardagen. En ökad kunskap hos uroterapeuten om de faktorer som påverkar är en framgångsfaktor i patientens följsamhet till RIK.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är avgörande och betydelsefull för att kunna ge en så god vård som möjligt. Målet med palliativ vård är att kunna främja patientens livskvalité genom att tillgodose patientens behov. Om det inte kan uppnås för att vården brister leder det till ett vårdlidande för patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter. Metoden utfördes som en litteraturöversikt och baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet bygger på kvalitativa och kvantitativa artiklar och utformade två huvudteman som var vårdande samtal och sjuksköterskans utmaningar. Vidare identifierades sex subteman. Resultatet visade samtalets och kommunikationens betydelse för att sjuksköterskan skall kunna skapa en relation med patienten och kunna ge en optimal vård. Samtidigt belyser resultatet de utmaningar sjuksköterskan ställs inför när de vårdar palliativa patienter. Hur sjuksköterskan bevarar patientens värdighet på bästa sätt men även sjuksköterskans känslomässiga utmaningar de ställs inför. Ur resultatet framkom även efterfrågan om mer kunskap och utbildning inom palliativ vård för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med palliativa patienter. I diskussionen diskuteras hur stress påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt att många sjuksköterskor blir känslomässigt engagerade när mötet med palliativa patienter blir påtagligt.

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom som drabbar många människor runt om i världen och bedöms som ett globalt problem. Behandlingen består ofta av en kombination av behandlingsmetoder och många patienter behandlas med cytostatika. Behandling med cytostatika leder vanligen till många biverkningar och dessa kan uppträda från stora delar av kroppen. Varje persons upplevelse av behandlingen är unik och för att kunna bemöta människors olika behov och förbättra samt utöva en god personcentrerad vård behövs upplevelsen förstås utifrån den levda livsvärlden. Syfte: Syftet var att sammanställa kvinnors upplevelser av att genomgå cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier kroppsliga förändringar, emotionella förändringar samt vardagliga förändringar. Kroppsliga förändringar hade två underkategorier kroppen bryts ner och utseendet förändras. Kategorin emotionella förändringar hade två underkategorier måendet försämras och perspektiv förändras. Sista kategorin vardagliga förändringar hade tre underkategorier tillvaron förändras, bemötandet förändras och behovet av stöd ökar. Slutsats: Cytostatikabehandling vid bröstcancer leder till en stor påverkan och förändring på både individen och dennes vardag. Upplevelser av symtom skiljer sig vilket betonar vikten av att tillämpa en personcentrerad vård som ser till det unika hos varje individ. Med hjälp av livsvärldsperspektivet nås dessutom en djupare förståelse för hur cytostatikabehandlingen upplevs från ett inifrånperspektiv.

Substansanvändningen av droger påbörjas i allt yngre ålder där en beroendekarriär blir allt vanligare. En försämring kan då ses både på den psykiska och fysiska hälsan. Det psykosociala stödet som kan ges genom ett gott bemötande är av vikt för att stödinsatser ska tas på allvar och ett ökat välbefinnande hos patienten upplevas. Vidare kan motivation bidra till att mål uppfylls och förändring hos patienten påbörjas. För att ge ökad kunskap om vilket stöd som kan förhindra att patienter hamnar i ett substansberoende är det av vikt att studera patienters upplevelser av stöd, tiden innan påbörjandet av LARO-behandling. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av stöd vid substansberoende tiden från drogdebut till att behandling i LARO-programmet påbörjas. Metoden utgörs av Sundler et al. (2019) tematiska innebördsanalys. Innebördsbeskrivningen styrks med utsagor från intervjuerna. Resultatet visar att stöd kan bestå av flera olika delar och att individer är mer eller mindre mottagliga för dessa. Fem teman beskriver hur fenomenet stöd upplevs; Besvikelser, En nödlösning i stunden, Motivationens betydelse, Människor som förstår och Obekräftad. Kvalitetssäkringen av innebördsanalysen gjordes genom tre validitetsbegrepp, reflexivitet, tillförlitlighet samt överförbarhet. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Antonovskys hälsomodell KASAM och dess tre huvuddelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Fynden är; Begriplighet - Även vid besvikelse, Meningsfullhet – motivationens betydelse samt Hanterbarhet - människor som förstår.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Ungdomar med diabetes typ 1 står inför särskilda utmaningar under sin övergång från barndom till vuxenliv. Sjukdomslidandet innebär fysisk och emotionell påfrestning, vilket varierar individuellt. Livsvärlden och livskraften för dessa ungdomar påverkas, och sjuksköterskans roll är central i att erbjuda personcentrerad vård. Vårdande samtal och patientutbildning hjälper ungdomarna att hantera utmaningar och främja deras hälsa och välbefinnande. Syftet är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Den här studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar har använts från databaser cinahl och pubmed. Resultat visar att identitetsutveckling och självkänsla spelar en central roll i ungdomars liv, särskilt under tonåren och tidig vuxenålder. För ungdomar med diabetes typ 1 blir denna utvecklingsprocess komplex då de måste inkludera sjukdomen i sin självbild. Ungdomar med diabetes typ 1 möter utmaningar kring självhantering, inklusive motstånd mot rutiner och påverkan på kostval. Stöd från omgivningen, särskilt familj och vårdpersonal, är avgörande för att underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Psykiska påfrestningar som rädslor och stigma påverkar också. Studien visar vikten av att förstå och stödja dessa ungdomar genom att främja acceptans av sjukdomen, öka följsamhet till självvårdsrutiner och skapa en trygg och stödjande miljö. Psykosociala interventioner och anpassade vårdprogram kan spela en central roll i att minska stress, oro och depression samt främja välmående hos ungdomar med diabetes typ1.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.

Bakgrund: Bland medfödda sjukdomar är hjärtsjukdom en av de vanligaste i världen. Det finns olika typer av missbildningar och sjukdomar som kan drabba hjärtat. Ett medfött hjärtfel kan ge påverkan i både barnets och närståendes vardag. Vårdpersonal kan möta föräldrar till ett hjärtsjukt barn i olika vårdkontexter och sammanhang. För att förstå och bemöta föräldrarna är det värdefullt att belysa deras upplevelser. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som diagnostiserats med medfött hjärtfel i Sverige. Metod: Analys av narrativa berättelser från Hjärtebarnsfondens hemsida samt fondens Facebook. Berättelserna valdes ut, analyserades och sammanställdes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet granskades därefter med livsvärldsperspektiv som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier: 1. Känslor och upplevelser vid sjukdomsbeskedet, 2. Känslor och upplevelser kring operation, 3. Vikten av omgivningens stöd, 4. Föräldrarollen och relationen till barnet 5. En förändrad livssyn. Resultatet påvisade blandade känslor och upplevelser av att vara förälder till ett barn med medfött hjärtfel.  Upplevelsen väckte tankar om vad som var viktigt i livet, bland annat tankar om tacksamhet gentemot omgivningen men också stöd och gemenskap. De uppvisade dessutom en förändrad livssyn och ett annat sätt att se på världen. Slutsats: Studien belyser det faktum att upplevelser kan ses likartade men ändå vara högst individuella. Det innebär studiens resultat inte är ett facit utan kan användas som en vägledning till främst vårdpersonal. Det kan användas som ett stöd för att bemöta föräldrar till barn med medfött hjärtfel på ett lyhört, öppet och förstående sätt.