Bakgrund: Diabetes mellitus typ två (DMT2) är en vanligt förekommande sjukdom i flera av världens länder. Prevalensen är ökande och sjukdomen debuterar i allt yngre åldrar. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av DMT2 är övervikt och fetma. Sjukdomen är smygande progressiv med diffusa symtom, vilket leder till att diagnosen ofta upptäckt och fastställs i samband med andra undersökningar. Vid en fastställd diagnos utgör livsstilsförändringar en central del av behandlingen där en hälsosam kost och en ökad fysisk aktivitet är grundläggande. Att genomgå och upprätthålla livsstilsförändringar kan vara en svår och tung process som kräver stöd och vägledning från sjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diagnostiserad diabetes mellitus typ 2.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Att ändra kosten och öka den fysiska aktiviteten upplevdes vara utmanande och genererade i känslor som skam, skuld, press och rädsla. Motivation och stöd från sjuksköterskan samt närstående upplevdes betydelsefullt för att kunna bemästra livsstilsförändringarna och implementera nya rutiner.  Slutsats: En diagnostisering av DMT2 kräver i många fall en livsstilsförändring. Att ändra livslånga vanor upplevdes vara en tung och sår process att genomgå. Olika tankar och känslor uppkom under processen och för att lyckas ändra sin livsstil var motivation väsentligt. Ett anpassat vårdande där sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld visade sig vara av betydelse för en lyckad förändring. Genom att lyckas implementera livsstilsförändringarna till en ny rutin kan hälsa upplevas, trots sjukdom.

Bakgrund: Palliativ vård strävar efter att förbättra livskvaliteten när botande åtgärder inte längre är möjliga. Pediatrisk palliativ vård regleras av lagar som betonar barnets delaktighet i beslutsfattande. Denna inriktning saknar för närvarande specialiststatus inom den svenska sjukvården. Sjuksköterskor spelar en central roll, och utbildning inom ämnet är avgörande för att kunna möta barnets behov. Det finns en brist på kunskap inom pediatrisk palliativ vård som behöver fyllas för att förbättra den palliativa vården, särskilt genom att inkludera barn i forskning. Det råder bristande kunskap kring hur barnet själv upplever att vårdas palliativt. Livsvärld används som teoretisk referensram för att undersöka barnens unika upplevelser av att vårdas palliativt med målet att öka förståelsen och där igenom utforma en bättre vård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur barn upplever att vårdas palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som belyser barns upplevelser av att vårdas palliativt. Artiklarna analyserades och presenterades som en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och 14 subteman. Teman som presenterades var önskan av delaktighet, andlighetens komplexitet, att uppleva lidande, sjukdomens makt och behov av sammanhang. De fem teman belyste olika aspekter i barnens liv. Slutsatser: Barnen i vår litteraturöversikt har såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård. För att förbättra barnens palliativa vård behöver deras delaktighet öka, lidande lindras, sammanhang och andlighet stöttas samt hänsyn tillhur sjukdomens makt påverkar dem tas. Sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård då dessa delar får en central roll i den palliativa vården av barn.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Vårt examensarbete inbegriper förskollärares inställning till riskfylld lek. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv, erfarenheter och upplevelser kring fenomenet riskfylld lek. För att undersöka förskollärarnas inställning till riskfylld lek har vi ställt följande forskningsfrågor:  Vilken förståelse har förskollärare för riskfylld lek i relation till barns utveckling och lärande? Vilket förhållningssätt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Vilken ståndpunkt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Hur förhåller sig förskollärare till riskfylld lek i relation till uppdraget i läroplanen förförskolan? Vårt examensarbete har en kvalitativ utgångspunkt där vi använt oss av fenomenologiska livsvärldsintervjuer som är semistruktuerade och med öppna frågeställningar. Informanterna i denna studie är utbildade förskollärare och är verksamma i tre olika kommuner. Teorin vi utgått från i denna studie är ett fenomenologiskt perspektiv, där begreppet livsvärld är framträdande och utgör grunden i studien. Resultatet för studien visar att förskollärares inställning till riskfylld lek generellt är positiv, och att förskollärarna visar förståelse för vikten av riskfylld lek. Dessutom visar resultaten även förskollärarnas olika förhållningssätt och ståndpunkt i relation till den riskfyllda leken, som visar en variation av perspektiv. Studiens resultat visar också hur förskollärarna förhåller sig till uppdraget i relation till den riskfyllda leken. I resultatet framgår även flera hinder för den riskfyllda leken då förskollärarna förklarar att riskfylld lek inte lyfts fram i förskollärarutbildningen. Därtill att förskollärarna anser att de inte har tid till att uppdatera sig kring ny forskning inom flera områden. Utan den nya forskning förskollärarna tar del av är kopplad till läsårets fokusområde. Därmed är kunskap, tidsbrist, prioriteringar och fokusområden bidragande faktorer till att förskollärarna i studien anser att de inte kan förhålla sig till den riskfyllda leken i relation till uppdraget.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Konflikter mellan barn är en naturlig del av vardagen i förskolans utbildning. Meningsskiljaktigheter kan visas genom skilda tankar och viljor. Föreliggande studie handlar om konflikter i förskolan. Syftet med studien var att undersöka utifrån fenomenologisk ansatshur förskollärare upplever konflikter mellan barn i förskolans utbildning. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Hur erfar och upplever förskollärare konflikter mellan barn i den egeninitierade leken? Hur erfar och uppleverförskollärare att konflikter mellan barn uppstår i den egeninitierade leken? Hur erfar och upplever förskollärare kommunikationen vid konflikthantering mellan barn i förskolan?Studien belyser fyra förskollärares upplevelser av konflikter i förskolan, vanligaste orsaken, vad som är svårast och kommunikationens betydelse. Studien bygger på relevant forskning och litteratur inom ämnet konflikt. Metodvalet för studien är intervjuer med fyra förskollärare som vi analyserat utifrån en kvalitativ tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs inte hur respondenterna säger det. Studiens resultat visar att konflikter är komplexa och att kommunikation är viktigt. Resultatet visade även att förskollärarna upplever att en vardag med planering och struktur minimerar konflikter mellan barn.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper myelinet kring nervcellernas axon i centrala nervsystemet, vilket försämrar fortledningen av nervsignalerna. Den försämrade fortledningen kan påverka flera av kroppens funktioner och de vanligaste symtomen är gångsvårigheter, muskelstelhet, balanssvårigheter och fatigue. Sjukdomen är progressiv och yttrar sig vanligtvis i skov som förändrar livet. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med multipel skleros. Studien utgår från en litteraturstudie med 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och presenteras i ett resultat utifrån tre teman; en förändrad kropp, ett förändrat socialt liv samt en oviss framtid. Det framkom att sjukdomens symtom, som kan vara synliga eller osynliga, inverkar på hela patienten och bidrar till känslor av begränsning, oro, stigma samt en förändrad självbild och förändrade nära relationer. Slutsatsen är att kunskap om variationer i patienters upplevelser av MS är ytterst betydelsefullt i sjuksköterskans arbete mot en patientcentrerad vård i syfte att främja hälsa hos patienten.

Diabetes typ 1 är en av de mest förekommande långvariga sjukdomarna bland barn och ungdomar och antalet drabbade fortsätter att stiga. Sjukdomen är behandlingsbar och innefattar kontinuerlig bedömning och hantering av sin egenvård dygnet runt. Otillräcklig hantering av sjukdomen ökar risken för långsiktiga och akuta komplikationer vilket riskerar fatala konsekvenser. Under ungdomsåren sker en livsomställning där en identitet och självständighet successivt skapas. I takt med den sker en övergång till mer självständigt egenansvar kring sjukdomen. Statistik visar att under ungdomsåren försämras egen-vården och därmed den metabola kontrollen. Syftet med studien var att få en inblick i ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där författarna har utgått från Bettany-Saltikov och McSherrys datainsamlings- och analysmetod. I resultatet som består av 13 artiklar framkommer det att ungdomarna upplevde fluktuerande känslor i relation till sin sjukdom vilket mestadels påverkade dem negativt. Kraven och ansvaret som de beskrev bidrog till en sjukdomsbörda och rädsla för komplikationer. I resultatet identifierade ungdomarna svårigheter i övergången till självständighet i egenvården av sjukdomen. Studiens resultat kan bidra till en möjlighet för barnsjuksköterskan att förbättra vården för ungdomen ge-nom att bidra med kunskap, ge ett individanpassat stöd och eftersträva insikt i ungdomens livsvärld bortom sjukdomen. Med individualiserad vård och adekvat stöd kan ungdomens tidiga egenansvar ge goda förutsättningar att bibehålla en bra metabol kontroll i vuxen ålder och därmed öka möjligheten till en hållbar utveckling på individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Hypotyreos är i första hand en autoimmun sjukdom, där kroppens försvar angriper sköldkörteln. Sjukdomen drabbar cirka en kvinna på 50 och en man på 300. Sjukdomen orsakar mycket lidande med olika symptom som exempelvis onormal trötthet och depression vilket begränsar och förhindrar sociala aktiviteter och möten. Syfte: Belysa kvinnors erfarenheter av att leva med hypotyreos i Sverige. Metod: Kvalitativ narrativ analys användes som metod. Data insamlades genom 15 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier såsom; Blir inte tagen på allvar, Symptomen styr vardagen, Kan inte lita på läkarna, Möter förståelse från omgivningen och Abnorm viktökning med tretton underkategorier. Slutsats.  Kvinnornas upplevda erfarenheter av att inte bli förstådd och tagna på allvar när de söker vård var tydlig. Sjukdomens symptom styr vardagen med smärta, bristande energin och koncentrationsförmåga. Brist på tillit till läkarnas kunskap och ansvar framkom. Bloggandet var för många kvinnor ett sätt att hålla kontakt med sin omgivning / Keywords:                          Blog, experience, hypothyreosis, life world, treatment Background: Hypothyroidism is primarily an autoimmune disease where the body's defenses attack the thyroid gland. The disease affects about one woman of 50 and one in 300 men. The disease causes much suffering with various symptoms such as unusual tiredness and depression which limits and prevents social activities and meetings. Aim: Highlight women’s experience of living with hypothyroidism in Sweden. Method: The data was analyzed through a qualitative narrative analysis. Data were collected from 15 blogs. Results: Five categories emerged from the analysis; Will not be taken seriously, symptoms control everyday life, Cannot trust doctors, Meets understanding from the environment and Abnormal weight gain and thirteen subcategories. Conclusion: The women perceived the experience of not being understood and taken seriously when they seek care was evident. Symptoms of the disease control everyday life with pain, lack of energy and concentration. Lack of trust in physicians' knowledge and responsibility emerged. Blogging was for many women a way to keep in touch with their surroundings.

Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.