Bakgrund: Stress är ett utbrett fenomen som de senaste åren krupit lägre och lägre ner i åldrarna och gjort att fler barn än någonsin lider av negativ stress. Detta har visat sig genom olika symptom som magsmärtor och huvudvärk. Det har också visat sig genom att barn i förskole- och skolverksamheten blivit allt mer utåtagerande och inåtvända. Forskning som gjorts kring detta område har främst gjorts utifrån vuxnas perspektiv på stress. Vi anser därför att det är mycket angeläget att utveckla forskning om barn och stress utifrån deras eget perspektiv. Syfte: Syfte med vår undersökning är att undersöka stress i förskoleklass utifrån barns perspektiv. Metod: Vi har i vår studie använt oss av semistrukturerade barnintervjuer som metod för att samla in vårt material. Elva barn från två olika förskoleklasser intervjuades. Resultat: Studien visar på att majoritet av barnen som vi intervjuat beskriver hur de i sin vardag i förskoleklassen på olika sätt upplever stress. Den vanligaste förekommande stressoren som barn beskriver handlar om de höga ljudnivåerna. Detta är en stressor som barnen har skapat olika strategier för att lösa. Flera av barnen beskriver också hur olika stressorer medför olika effekter så som huvudvärk, magont och ilska.

Sexuellt våld drabbar en stor del av den kvinnliga befolkningen i världen och ger allvarliga konsekvenser där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och känslor av skuld ofta ses. Livsvärld definieras som den subjektiva värld en människa erfar vid exempelvis förändringar som sker i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors livsvärld efter sexuellt våld. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar granskades, kodades och tematiserades. I Kvinnors förändrade livsvärld framkom att kvinnorna fortfarande var kvar i traumat, att kvinnorna förlorat sin samhörighet när de känt skam över händelsen, att kvinnorna hade känslor av kränkning och hade olika inställning till livet efter det sexuella våldet. I Kvinnors livsvärld vid avslöjande upplevde kvinnorna ett hot mot jaget genom att de inte blivit bekräftade eller förbisedda vid ett avslöjande men också att de kunde få en känsla av tillhörighet när de fick stöd från familjen eller samhället vid ett avslöjande. Sjuksköterskan kan med sin övergripande kunskap om kvinnors livsvärld lindra lidandet samt underlätta tillfrisknandet för de som utsatts för sexuellt våld. För att stötta sjuksköterskor rekommenderas vidareutbildning med mer förståelse för kvinnors livsvärld inom olika vårdinrättningar samt att riktlinjer tydliggörs och nyttjas. / Sexual violence affects a large proportion of the female population and causes serious consequences like post-traumatic stress disorder (PTSD) and depression. The lifeworld is defined as the subjective world the person experiences and can describe feelings after a certain event. The aim of this literature study was to describe the lifeworld of women after sexual violence. A general literature review was conducted where seven scientific articles were analyzed and thematized. In Women's changed lifeworld , women were still in trauma, women lost their affinity when they felt ashamed of the incident, the women had feelings of violation, and had different attitudes to the life after sexual violence. In Women's lifeworld upon disclosure, women experienced a threat to the self, because they were not confirmed or overlooked when disclosing, but also that they could have a sense of belonging when they received support from the family or society when disclosing. The nurse, with overall knowledge of the lifeworld can alleviate suffering and facilitate recovery for women who are victims of sexual violence. To support nurses, further training in understanding women’s lifeworld is recommended in various healthcare establishments and guidelines need clarification and utilization.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.

Denna uppsats handlar om relationen mellan omsorg och lärande i förskolan samtförskollärares syn på och förhållningssätt till de båda begreppen. Insamlandet av data skeddegenom strukturerade observationer samt fokuserade intervjuer med utbildade förskollärare.Observationerna skedde i två förskolors, således fyra avdelningars hallar vid in- ochutgångssituationer och intervjuerna användes som komplement till observationerna ochgenomfördes med fyra stycken förskollärare. Studien grundas i Maurice Merleau-Pontysteorier om intersubjektivitet samt om livsvärldar. Studiens resultat pekade inledningsvis påatt förskollärarna ansåg att omsorgen och lärandet var integrerade med varandra, dockindikerade analysen av resultatet att förskollärarna hade annorlunda omsorgs- samtlärandeinriktat arbetssätt kontra deras egna uppfattning. Förskollärarna hade även skildaåsikter om de båda begreppens prioriteringsgrad samt om deras respektive definitioner.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall runt om i världen. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer kan uppleva såväl fysiologiska, sociala, existentiella som emotionella förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser under första året efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som utgått från åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysprocessen har inspirerats av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysen har utförts manifest. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier som ligger till grund för studien: "Rädsla och oro" där kvinnorna upplevde rädsla och oro för kommande behandlingar, för döden och framtiden. "Chock och skuld", där kvinnorna upplevde tiden efter diagnosen som chockerande och en skuld över att dra in bröstcancer i familjehistorien. "Betydelsen av stöd" där det framkom att stöd av familj och vänner hade stor betydelse för kvinnorna men att de samtidigt också upplevde ett bristande stöd och svårigheter att hantera diagnosen inför andra. "Betydelsen av information" där det framkommer att kvinnors behov av information har en betydelse för hur de hanterar sin sjukdom. "Hotad livskvalitet" upplevdes av kvinnorna som ett resultat av behandlingarna genom biverkningar och kroppsliga förändringar "Personlig utveckling" framkom som slutgiltig kategori där kvinnorna uppgav att de fått en förändrad syn på livet efter diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser första året efter diagnosen bröstcancer kan skilja sig åt beroende på tidigare upplevelser och hur de upplever sin livsvärld. Genom att belysa kvinnors första tid efter diagnosen kan också sjuksköterskan öka sin förståelse för hur de upplever sin livsvärld och ge kvinnorna den information och stöd som de behöver. / <p>Godkännande datum: 2017-03-31</p>

Fetma är en bidragande orsak till flera livsstilssjukdomar och en av de främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Distriktssköterskor möter många patienter med fetma och en del av distriktssköterskans arbete är att stödja dessa patienter till att göra livsstilsförändringar. Många livsstilssjukdomar går att förebygga med förändrade levnadsvanor. Vanligt är att patienter kan göra livsstilsförändringar under en begränsad tid, men de återfaller sedan till gamla vanor. Mycket forskning är skriven utifrån behandlarens perspektiv. Vi har valt att vända på perspektivet och intervjua patienter för att få ta del av deras erfarenheter. Syftet med vår studie är att beskriva faktorer som påverkar förmågan att genomföra livsstilsförändringar hos vuxna patienter med fetma. Studien är kvalitativ med deskriptiv ansats. Tio enskilda intervjuer gjordes som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att klara av en livsstilsförändring verkar det som att individens inre behöver beröras. Det framkom flera faktorer som var försvårande för genomförande av livsstilsförändringar t.ex. känsla av maktlöshet. Stöd önskades utifrån ett helhetsperspektiv, från både vårdpersonal och närstående. Snabba resultat i början ökade motivationen. Patienter med fetma är en grupp som ökar globalt. För att förebygga framtida Livsstilssjukdomar behövs patienternas egenvårdsförmåga stärkas. Då närstående involveras i behandlingen kan förutsättningar öka för ett lyckat resultat. För en hållbar utveckling i primärvården behöver vi ge dessa patienter stöd och god vård utifrån ett helhetsperspektiv, vilket i längden kan minska patientlidande och vara kostnadseffektivt för vården.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en viljestyrd viktnedgång bland kvinnor som upplever sig vara för tjocka och därför vill gå ner i vikt. Yngre kvinnor som insjuknar i AN är i regel mellan 12–25 år och har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och har därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det är inte ovanligt att yngre kvinnor med AN förnekar sin sjukdom trots en utpräglad undervikt. AN är ofta en långdragen sjukdom som kan pågå under 5-15 år. Vid tidig insatt behandling kan tillfrisknandet gå betydligt fortare.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelse av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier utifrån yngre kvinnors upplevelse av att leva med AN har utförts. Data har analyserats med Graneheims och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fem kategorier: förändrad självbild, matens betydelse, känna behov av kontroll, upplevelsen av att bestraffa sig själv och känna rädsla och ensamhet. Slutsats: I resultatet framkom yngre kvinnors upplevelser som var både negativa och positiva känslor som påverkade kvinnorna i vardagen. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta yngre kvinnor med AN krävs förståelse för yngre kvinnors livsvärld samt kunna se individuella behov. I framtiden kan det behövas mer forskning hur yngre kvinnor upplever att leva med AN då det sker en ökning av sjukdomen AN bland yngre kvinnor.

Fetma är ett globalt problem med stora kostnader som följd, men orsakar också stort lidande för den enskilde individen. Komorbiditeten med fetma är omfattande både fysiskt och psykiskt. Eftersom forskning visar att obesitaskirurgi är den behandling som bäst leder till hållbar viktnedgång erbjuds många patienter varje år att göra en obesitaskirurgi. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera patienters upplevelse av kroppen efter obesitaskirurgi ur ett helhetsperspektiv. För detta har modell enligt Friberg (2012, ss.133-143) använts. Tio artiklar analyserades, dessa var både kvalitativa och kvantitativa för att få ett så innehållsrikt resultat som möjligt. Resultatet visar på hopp om framtiden hos patienterna genom upplevelse av ökad fysisk förmåga och hopp om minskad komorbiditet som möjliggör hållbar hälsa. Hoppet om hållbar hälsa motiverar deltagarna till nya hållbara beteendemönster. Den snabba kroppsförändringen gör att deltagarna får svårt att relatera till den nya kroppen både fysiskt och psykiskt. Överskottshuden som är ett resultat av obesitaskirurgin leder till ökat fysiskt och psykiskt lidande. Tolkningar av kroppens nya signaler gör att förändrade kost och matvanor efter obesitaskirurgi är nödvändiga. Med en förändrad upplevelse av den nya kroppen beskriver deltagarna ökad självkänsla, självkännedom och självacceptans. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på nödvändigheten av ökad information, fortsatt stigmatisering men också patienters ökade livskvalitet och självkänsla. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskan i sitt arbete med att förbereda och följa upp patienter som genomgått obesitaskirurgi.