<p>Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats. Studien visade att det som ger bra förutsättningar för att någon ska klara av att hantera sin livssituation är att personen i fråga använder sig av någon form av copingstrategi. Familj eller vänner som hjälper personen, både fysiskt och psykiskt, fungerade också som en viktig faktor. Med hjälp av dessa faktorer kunde personerna som drabbats av sjukdom, på bästa sätt ta kontroll över sin nya situation och återfå ett så gott liv som möjligt. Författarna fann att hur personen väljer att hantera sin livssituation, beror mycket på den enskilde personen, det vill säga om denne har viljan, motivationen, den psykiska inställningen och förmågan. Fynden som hittades anser författarna går att tillämpa i sjuksköterskans dagliga arbete, för att stötta och hjälpa människor att klara av och hantera sin livssituation på ett bättre sätt.</p>

<p>Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.</p>

<p>Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.</p>

Bakgrund: Hiv/aids är en kronisk infektionssjukdom som drabbar immunförsvaret. Viruset smittar via blod, sädesvätska, slidsekret och via förlossning eller amning. Det är vanligt att hiv/aids smittade utsätts för stigmatisering. Stigmatisering innebär diskriminering och nedvärdering av redan utsatta grupper.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hiv/aids smittade personers upplevelser av stigmatisering.   Metod: En litteraturstudie av kvalitativ ansats gjordes och den grundades på fem självbiografier. Innehållsanalysen var baserad på en metod gjord av Dahlborg-Lyckhage (2012).   Resultat: I resultatet fann författarna tre huvudkategorier: Hur drabbade stigmatiserar sig själva, Hur hiv/aids drabbade upplevde allmänhetens stigmatisering och Bristande förståelse från omgivningen. Det finns många olika typer av rädslor hos de som lever med hiv/aids, vilket bidrar till självstigmatisering och självvald isolering. Det framkom även att de drabbade utsätts för stigmatisering från allmänheten, t.ex. genom särbehandling, utanförskap och genom andra åtgärder som de drabbade upplevde som kränkande. Detta kunde ofta härledas till bristande förståelse för sjukdomen eller okunskap.   Slutsats: Studien visar att självstigmatisering och stigmatisering från allmänheten är vanligt förekommande. Dock krävs det vidare forskning för att kunna styrka studiens resultat och överförbarhet. / Background: HIV/AIDS is a chronic infectious disease of the immune system. The virus is transmitted through blood, semen, vaginal secretions and through childbirth or breastfeeding. It is common that persons living with HIV/AIDS are exposed to stigma. Stigma is defined as discrimination and denigration of already vulnerable groups.  Objective: The aim of this study was to examine the HIV/AIDS infected people's experiences of stigma.  Method: A literature study of qualitative approach was made and it was based on five autobiographies. The content analysis was based on a methodology made of Dahlborg-Lyckhage (2012).  Results: In the results, the authors found three main categories: How persons living with HIV/AIDS stigmatize themselves, how HIV/AIDS infected people sufferers as a result of experienced public stigma and lack of understanding from the environment. There are many different types of fears from those living with HIV/AIDS, which contributes to self-stigma and self-imposed isolation. It also emerged that the victims are subjected to stigmatization by the public, such as special treatment, exclusion and by other measures that the victims experienced as insulting. This could often be traced to a lack of understanding of the disease or ignorance.  Conclusion: The study shows that self-stigma and stigma from the public is common. However, it requires further research to justify the study's results and transferability.

Bakgrund: Aromaterapi kan användas i olika syften, exempelvis för avslappning, stimulering och för att lugna individer. Denna Komplementära- och Alternativa Metod (KAM) används väldigt begränsat i Sverige idag, men används som ett komplement inom hälso- och sjukvården i andra länder. Vårdens ansvar är att ge en god vård i samråd med patienten genom att ta hänsyn till individens livsvärld. I denna studie definieras livsvärld som en helhetssyn på människan och utgår från begreppet livskvalitet ur ett subjektivt och objektivt perspektiv. Den teoretiska förankringen utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv knuten till Dahlberg och Segestens definition av livsvärldsperspektiv. Syfte: Att undersöka om Aromaterapi via luktsinnet kan påverka faktorer som kan vara av betydelse för livskvaliteten. Metod: En systematisk litteraturstudie av nio artiklar publicerade 2010-2015 och två artiklar publicerade 2000 och 2005 som kom till genom sekundärsökning. Samtliga artiklar granskades genom författartriangulering och analyserades sedan med ett induktivt arbetssätt. Resultat: I studien framkom skillnader i den upplevda effekten av aromaterapi och de objektiva värdena som mättes. Vår studie visade olika effekter av aromaterapi, beroende på i vilket syfte doftstimuleringen användes. Aromaterapi via luktsinnet med hjälp av eteriska oljor kan öka välbefinnandet hos människor, men fungerar inte på alla indikationer. Slutsats: Aromaterapi kan ha effekt beroende på indikation och har en större verkan på individens subjektiva upplevelser jämfört med de objektiva mätta värdena. Vidare forskning både ur ett vårdvetenskapligt och medicinskt perspektiv föreslås.

Patienter som söker obokad vård har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav på vården gör att det är en utmaning för distriktssköterskan att arbeta på vårdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta på vårdcentral är väsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vårdcentralen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i sex generiska kategorier: patientkomplexitet, organisationströghet, distriktssköterskans utsatthet, disharmoni i vårdrelationen, yrkeserfarenhet och omvärld och distriktssköterskans vårdande hållning. Distriktssköterskan vill gärna ge en god vård till de obokade patienterna men förutsättningarna för att göra detta varierar. Det är patienter med många olika tillstånd som kommer. Det påvisas också att kommunikationssvårigheter kan ha påverkan på vårdandet. Det framkommer att organisationen på vårdcentralen har betydelse för distriktssköterskans arbete. Även distriktssköterskornas stöd och samarbete med kollegor är viktigt. Studiens huvudkategori är: resultatet kan förstås som att distriktssköterskans möte med patienter på obokade tider är en svårlöst vårdekvation som kännetecknas av att patientkomplexitet möter en organisationströghet. Trots distriktssköterskans strävan att upprätthålla en vårdande hållning och en vilja att ge god vård samt de specifika resurser som finns, uppkommer disharmoni i vårdrelationen och distriktsköterskans

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor både i Sverige och internationellt. Kirurgi är en vanlig behandlingsmetod som innebär att man avlägsnar del av bröstet eller hela bröstet, så kallad mastektomi. Mastektomerade kvinnor rapporterar att de upplever ett sämre välbefinnande. Författarna vill uppmärksamma mastektomerade kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som var relevanta för syftet. Artiklarnas resultat granskades och likheter samt skillnader kunde urskiljas. Dessa analyserades och sammanställdes i teman. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och fem underteman. De fyra huvudtemana är: En förändrad kropp, Ett förändrat jag, Intima relationen med partnern och Acceptera den nya kroppen. Kvinnorna upplevde inte bara att kroppen förändrats men även de själva som personer. Kroppen upplevdes stympad och asymmetrisk. De var obekväma inför sin partner vilket medförde en negativ påverkan på sexlivet. De upplevde att människor tittade på dem vilket gjorde att de drog sig undan från det sociala livet. Vissa kvinnor upplevde skuldkänslor över att de inte var tacksamma över att ha överlevt utan istället fokuserade på hur fula de kände sig. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteori som teoretisk utgångspunkt då syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade. Kroppen är livsvärldens mittpunkt och med vilken vi upplever allt med. När kroppen förändras så påverkas vår livsvärld. De anhöriga ingår i vår livsvärld och stödet från dem var viktigt för att hjälpa kvinnorna att acceptera sin förändrade livsvärld. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer for women both in Sweden and international. The most common treatment is surgery and in many cases it implies mastectomy which means that the whole breast/breasts is being removed. The mastectomized women experience a deteriorated well-being. The authors wanted to emphasize the experiences of mastectomized women. Aim: The aim was to describe women’s experiences of being mastectomized. Method: A literature review based on ten qualitative articles which were relevant for the aim. The result of the articles were viewed and similarities and differences could be distinguished. These were analyzed and compiled into themes. Results: The result is presented in four main themes and five sub themes. The four main themes are: A changed body, A changed self, Intimate relationship with the partner and Accepting the new body. The women did not only experience that the body had changed but also that they changed as a person. The body felt mutilated and asymmetrical. They felt uncomfortable with their partner which induced a negative impact on the sex life. They felt that people looked at them which made them withdraw from the social life. Some women experienced feelings of guilt because they were not thankful over the fact that they survived but instead focused on how ugly they felt. Discussion: Life-world theory was used as a theoretical framework in the discussion of the result because the aim was to describe women´s experiences of being mastectomized. The body is the center of the life-world and with which we experience everything. Our life-world is affected when the body changes. The relatives is a part of our life-world and the support from them is important in helping the women accept their changed life-world.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering. Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden.