<p>Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.</p>

Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.

Det finns en risk för att producenter av audiovisuellt material förringar betydelsen av den audiella delen till förmån för den visuella. Sonnenheim och Pauletto (2014) menar att det audiella materialet är av minst lika stor vikt som det visuella när det kommer till hur bra det audiovisuella materialet blir. De hävdar att det finns fyra ljudelement som måste vara i balans, det vill säga förekomma i ungefär samma utsträckning, för att materialet skall bli framgångsrikt. Dessa ljudelement är det logiska, abstrakta, temporala och spatiala. Syftet med denna uppsats är att utifrån en, hos den lyssnande åhörarens identifierade och väckta känsla, undersöka vilka ljud som väckte känslorna och vilka olika ljudelement som existerar i två scener av Netflixserien Dark. Vidare är syftet också att kartlägga om dessa var i balans. Sonneheim och Paulettos teori låg till grund för metoden och analysen av resultatet. Resultatet visade att specifika känslor väcktes och att ljudelementen i de två scenerna var i balans vilket delvis kan förklara varför serien blivit så populär hos Netflix-publiken. / There is a risk that producers of audiovisual material may neglect the importance of audial components in favor of the visual. Sonnenheim and Pauletto (2014) argue that the audial material is at least as important as the visual when it comes to how succesful the audiovisual material becomes. They claim that there are four sound elements that must be in balance for success to happen. These audio elements are the logical, abstract, temporal and spatial. The purpose of this paper was to investigate the sounds that evoked the emotions and the different sound elements that existed in two scenes of the Netflix series Dark, based on the experience of the listening viewer. Furthermore, the purpose was to determine whether these sound elements were in balance (in this case, occurring to the same extent in the scenes). Hillman and Pauletto's theory formed the basis of the method and the analysis of the results. The results showed that specific emotions were evoked and that the sound areas in the two scenes were in balance, which could partly explain why the series has become so popular with the Netflix-audience.

På senare tid har andraspråksforskning visat att användningen av ett främmande språk reducerar tendenser till intuitivt resonerande och beslutsfattande. En sådan främmandespråkseffekt – en s.k. foreign language effect (FLE) – innebär med andra ord en förminskad tendens till resonerande utifrån magkänsla till fördel för ett mer analytiskt resonerande. FLE har dock främst varit förknippad med beslutsfattande som är knutet till känslor, och lite uppmärksamhet har ägnats logiskt resonerande, trots att det finns anledning att tro att FLE är verksam även inom detta område. Logiskt resonerande med transitiva relationer antas ofta underlättas av hur lätt det är att framkalla en inre mental bild av relationerna i fråga, men bl.a. Knauff &amp; May (2006) har visat att visuella detaljer i sådana bilder kan störa slutledningsförmågan. Det tycks nämligen möjligt att relationella termer som är lätta att föreställa sig visuellt, som t.ex. renare och smutsigare, är kognitivt belastande. Nyligen har emellertid Hayakawa och Keysar (2018) visat på en reduktion av detaljer i visuella representationer hos användare av ett främmande språk, vilket torde innebära att användningen av ett främmande språk reducerar den negativa effekten av att resonera med s.k. visuella termer. Denna främmandespråkseffekt undersöks här i ett experiment med användare av ett L1 (svenska) och ett L2 (engelska). Experimentets första del – formuppgiften – testar huruvida en reduktion av detaljer i visuella representationer föreligger hos L2-användare. Den andra – slutledningsuppgiften – prövar huruvida visuella termer hindrar resonerande med transitiva slutledningar, med fokus på skillnader mellan L1 och L2. Resultaten från formuppgiften visar inget signifikant stöd för reduktion av detaljer i visuella representationer hos L2-användare. Dock uppvisade deltagarna i föreliggande undersökning sådana svarstendenser. I resultaten från slutledningsuppgiften finns däremot ett stöd för en främmandespråkseffekt. Det tog längre tid på L1 att lösa de slutledningar som innehöll visuella termer, jämfört med slutledningar som inte innehöll sådana termer. Denna trend var, enligt utökade resultat från en variansanalys, signifikant på L1 men inte på L2, där typ av slutledning inte hade någon signifikant effekt på responstid. Dessutom visade sig en signifikant effekt för språk i motsatt riktning än den förväntade, sådan att det överlag tog längre tid att lösa slutledningsproblemen på L1 än på L2. Dessa fynd indikerar tillsammans en främmandespråkseffekt för logiskt resonerande med transitiva slutledningar. Särskilt fanns ett visst stöd för att detaljer i visuella representationer utgör ett hinder på L1 men inte på L2. Dock är detta sistnämnda påstående i behov av vidare prövning då stödet för det endast visade sig signifikant utan avvikande svar, och den förmodade orsaken – reducerad livlighet i visuella föreställningar på L2 – inte var tillräckligt tydligt framträdande.

This essay will address the introduction of programming as an element in the compulsory school curriculum and examine the extent to which teachers have been affected by the introduction of programming in curriculaand syllabi. The essay is based on two questions: "What difficulties and opportunities have arisen in the teaching after programming was implemented in the syllabus?" and "What forms of pedagogy can teachers use to best support the development of logical thinking, problem solving, creativity and a structured approach through programming skills?". The questions are answered using scientific literature and analysis of previous scientific research. The results of the study are, among other things, that there is a great deal of uncertainty in how programming should be implemented in the students' syllabi, but also how the teachers should feel comfortable in teaching such a new subject when there is a lack of proper training for the teachers. Another conclusion is that the biggest reason for the introduction of programming in schools is to strengthen students' digital skills as society becomes increasingly digital.

Despite the tremendous development in the autonomous vehicle industry, the tools for systematic testing are still lacking. Real-world testing is time-consuming and above all, dangerous. There is also a lack of a framework to automatically generate critical scenarios to test autonomous vehicles. This thesis develops a general framework for end- to- end testing of an autonomous vehicle in a simulated environment. The framework provides the capability to generate and execute a large number of traffic scenarios in a reliable manner. Two methods are proposed to compute the criticality of a traffic scenario. A so-called critical value is used to learn the probability distribution of the critical scenario iteratively. The obtained probability distribution can be used to sample critical scenarios for testing and for benchmarking a different autonomous vehicle. To describe the static and dynamic participants of urban traffic scenario executed by the simulator, OpenDrive and OpenScenario standards are used. / Trots den enorma utvecklingen inom den autonoma fordonsindustrin saknas fortfarande verktygen för systematisk testning. Verklig testning är tidskrävande och framför allt farlig. Det saknas också ett ramverk för att automatiskt generera kritiska scenarier för att testa autonoma fordon. Denna avhandling utvecklar en allmän ram för end-to-end- test av ett autonomt fordon i en simulerad miljö. Ramverket ger möjlighet att generera och utföra ett stort antal trafikscenarier på ett tillförlitligt sätt. Två metoder föreslås för att beräkna kritiken i ett trafikscenario. Ett så kallat kritiskt värde används för att lära sig sannolikhetsfördelningen för det kritiska scenariot iterativt. Den erhållna sannolikhetsfördelningen kan användas för att prova kritiska scenarier för testning och för benchmarking av ett annat autonomt fordon. För att beskriva de statiska och dynamiska deltagarna i stadstrafikscenariot som körs av simulatorn används OpenDrive och OpenScenario-standarder.