Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag. Min tanke är att genom lokalhistorien börja skapa en historiemedvetenhet hos eleverna. Få dem att förstå att det som har hänt förr har en mer eller mindre påverkan på oss och att det vi gör nu påverkar framtiden. Kopplar läraren då lokalhistorien med makrohistorien får de en djupare och bredare kunskap. De får alltså kunskaper om hur makro och mikrohistorien hör ihop och kan lättare förstå att de stora förändringarna i världen haft en påverkan på det lilla samhället som de bor i. Därför har jag gjort ett utvecklingsarbete där min analys är en temaplanering. Tanken med detta utvecklingsarbete är att jag skall kunna lämna över det till skolorna i Bjuv och det ska vara färdigt för att börja arbetas med. För att kunna göra detta utvecklingsarbete har jag intervjuat Olle Lundgren på gruvmuseet och Bo Wernberg på föreningen Gamla Bjuf, för att ta reda på vad de har att erbjuda en klass som kommer på besök. Jag har även varit på biblioteket i Bjuv för att låna böcker som handlar om Bjuvs historia. Genom dessa böcker har jag sedan sökt efter Bjuvs lokalhistoria som jag sedan har kontrat mot svenska och världens historia. Jag kommer när jag är färdig med arbetet lämna det till Bjuvs skolor och hoppas de får nytta av min planering. För jag hoppas på förändringar och att lärarna tar tag mer i historien speciellt den som är runt eleverna som är dem så nära. Historien är ett viktigt ämne, för den skapar goda medborgare och stärker elevernas identitet.

Syftet med den här uppsatsen är att se om lokalhistoria är ett bra arbetssätt i skolan när elever ska få ett fördjupat historiemedvetande. För att nå fram till detta har jag konstruerat ett lokalhistoriskt material kring Eslöv under mitten av 1940-talet vilket jag sedan testat i praktiken. Teorier kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas har utvecklats av Per Eliasson och hans tankar är en central utgångspunkt i detta arbete.Mitt resultat pekar i riktning mot att eleverna genom detta arbetssätt utvecklat ett fördjupat historiemedvetande och att de tydligt ser sin egen roll i historian. Det finns olika faktorer som spelar in vid denna typ av undersökning vilket jag också diskuterar i uppsatsen. Det lokalhistoriska arbetssättet får inte speciellt stort utrymme vid de högre årskurserna i dagens skolor, detta är något vi borde ändra på då detta arbetssätt främjar elevers historiemedvetande och får dem att se sig själva i ett större sammanhang. / The purpose of this essay is to find out if local history is a good way of working in the school when you want to deepen pupils historical consciousness. To reach a result I created a material about Eslöv in the mid 1940s which I then tested on a group of pupils. Per Eliasson has developed theories about how historical consciousness can be deepened and they play a central role in my essay. The result of this essay points in the direction that the pupils, thru this way of working with history, have developed a deeper historical consciousness and that they clearly see their own part in our history. In the essay I discuss more details about the different factors in this type of study. The way of working with local history in schools are not widely spread in the higher grades, this is something we should change as this way of working deepens their historical consciousness and make them see their selves in a bigger context.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A. / In this paper I will try to answer the question if it’s possible to integrate local history into the basic coarse of history – History A, without making the coarse to thin, or interrupt its chronology. I want to demonstrate that this may be done with thorough planning about how to use the hours given to me as a teacher in History A. I also want to show the importance that global, national, regional and local history is used in the teaching, how these different areas enhances each other, and that local history is a useful tool to make the history teaching alive for the students. I also want to show the benefits of working along the structure described in this paper when teaching History A.

Denna uppsats har syftat till att kartlägga vilka som drivande aktörer i Folkkampanjen mot Kärnkraft i Örebro och Nora samt vilka målgrupper som mobiliserades, mellan åren 1979 och 1980. Detta har gjorts genom att analysera offentliga föreningshandlingar från Arkivcentrum i Örebro, som innefattat verksamhetsberättelser, mötes- och styrelseprotokoll, kampanj-handledningar, medlemsregister och lokala kampanjplaner. Studien har grundats på en kvalitativ textanalys där den bärande teoretiska utgångspunkten har varit de sociologiska begreppen kulturell utmaning, solidaritet och kognitivt handlande. Resultatet visar att de lokala folkkampanjerna mot kärnkraft har varit en mångfasetterad organisation bestående av aktörer av olika slag. Det har varit både miljöorganisationer, olikartade politiska organisationer, obundna organisationer och privatpersoner. Folkkampanjen mot Kärnkraft har varit en säregen sakfråga som genom solidaritet kunnat förena vitt skilda ideologiska aktörer. Resultatet indikerar även på att Örebro och Nora fattade en del autonoma beslut gällande vilka målgrupper resursmobiliseringen skulle fokusera på. Målgrupperna som Örebroavdelningen fokuserade på var arbetsplatser, invandrare, hyresgäster, pensionärer och handikappade, kvinnor, barnfamiljer, ungdomar, kristna, småföretagare. Målgrupperna som Noraavdelningen riktat in sig på var invandrare, pensionärer, ungdomar, elever, barnfamiljer, villaägare, kristna och bönder. Tillvägagångsättet att nå ut till dessa var målgruppsanpassade handlingsmetoder. Exempelvis användes tolkar och översättare för att övervinna språkbarriärer. Det skedde nära samarbeten med angelägna myndigheter och organisationer. Uppsatsens resultat återspeglar också ett underifrånperspektiv på samtidens opinion i energidebatt som skiljer sig från idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring lokalhistorisk undervisning, hur närområdet kan utnyttjas i sådan undervisning och vad den kan tänkas ge eleverna. Då det finns lite forskning kring lokalhistoria i grundskolans tidiga del är det just dessa årskurser som varit av intresse i studien. Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare om deras tankar och erfarenheter kring lokalhistorisk undervisning. I resultatet från intervjuerna framkommer att lärare lägger upp sin undervisning på olika sätt, beroende på de förutsättningar de har för stunden och den elevgrupp de har. Bristen på läromedel med lokalhistorisk anknytning innebär att lärare får kompensera för detta genom egenproducerat material eller genom att utgå från mer allmänna läromedel. I studien framkommer att lärare främst ser fördelar med lokalhistorisk undervisning, som att närområdet erbjuder möjlighet att besöka platser, att kunna berätta på rätt plats anses viktigt. Att elever har förkunskaper i ämnet är en annan fördel som tas upp. De nackdelar som framkommer är främst att planering av lokalhistorisk undervisning är tidskrävande och mer praktiska problem kopplade till studiebesök. Lokalhistoria genom dess direkta koppling till elevernas närhet anses påverka elevernas motivation och intresse positivt.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare på svenska skolor undervisar lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs ett till tre. Inom ramen för detta syfte undersöktes om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen, vilka årskurser undervisningen sker i, hur ofta detta undervisas och vilka för- och nackdelar lärare kan se med denna undervisning. En nätbaserad enkät skickades ut till 525 rektorer som fick i uppdrag att skicka enkäten vidare till sina anställda. Det ledde till att 262 svar samlades in genom enkäten. Resultatet visar att majoriteten av alla lärare i årskurs ett till tre undervisar lokalhistoria och att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. I undersökningen utgick jag från att det finns tre olika former av närområdesstudier inom lokalhistoria. Dessa är tillfällen där eleverna får ta del av lokalhistoriska fakta genom dokument och berättelser, besök vid historiska miljöer och till sist tillfällen där eleverna får prova äldre sysslor och redskap. Den första formen var den mest vanliga och den sista formen var relativt sällsynt gentemot de andra formerna. Lärarna lyfter fram många fördelar med den lokalhistoriska undervisningen. De främsta fördelarna var att det utgår från det som ligger nära eleverna och på så sätt konkretiseras stoffet. De nackdelar som lyfts fram är att många lärare anser att det är svårt att hitta lokalhistoriskt material, att det kostar för mycket och att det är tidskrävande.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att historieundervisningen präglas av en kronologisk framställning och jag har därför sällan sett lärare i grundskolan använda sig av lokalhistoria och lokalsamhället. Som blivande historielärare i årskurs 4–6 anser jag det betydelsefullt att jag genom denna studie utvecklar kunskap om hur och varför lokalhistoria kan bedrivas i historieundervisning. Syftet med studien är att undersöka vad forskningslitteraturen skriver om grundskolelärares användning och hantering av fenomenet lokalhistoria i historieundervisningen. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Studien metod har inneburit att systematiskt söka och sammanställa tidigare forskningslitteratur relevant till studiens ämnesområde. Studiens resultat visar att lokalhistoria främst används av lärare i historieundervisningen på grund av fyra olika syften. Det mest centrala syftet fyller dock en identitetsskapande funktion eftersom att lokalhistoria kan användas som ett medel och mål för att ge eleverna förutsättning att orientera och identifiera sig i det rådande samhället. Studiens resultat visar att lokalhistorisk undervisning oftast karaktäriseras som ett tematiserande arbete. Lokalhistoria är därför sällan regelbundna inslag i historieundervisningen. Studiens resultat visar att lokalhistoria kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande eftersom att elevernas historiemedvetande kan aktiveras vid mötesplatser där den "lilla" historien förenas med den "stora" historien. Dock är det inte den lokalhistoriska kunskapen i sig som aktiverar elevernas historiemedvetande utan elevernas egna erfarenheter, insikter och förståelse för lokalhistorien. / <p>SO</p>

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering. Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.

Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.

<p>Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering. </p><p>Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.</p>