Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna. Arbetet resulterade i en utarbetad lokalhistoriskt förankrad didaktik, som tydligt underbygger hur lärare kan använda lokalhistoria i sin undervisning, samt ett planeringsupplägg. Upplägget innehåller en rundvandring i det lokala närområdet, och den geografiska avgränsning som gjorts innebär att närområdet begränsades till enbart Staffanstorps stadskärna. De viktigaste slutsatserna som framkommit är att lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del genom att läraren använder perspektivet med ambition om att synliggöra en mer generell utveckling. Lokalhistorian används då som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg för att levandegöra den nationella historien. Lokalhistoria kan bidra med en mer konkretiserad undervisning, ökad inlevelse och motivation, en mer utvecklad tidsuppfattning samt en stärkt identitet. Det lokala perspektivet främjar även demokrati genom att det motverkar generaliseringar och misstolkningar av historien, då det nyanserar den nationella historien. Ett mikrohistoriskt perspektiv kan med fördel vävas in i det lokalhistoriska; genom att fokusera på enskilda människor i lokalsamhället kan helhetsbilder bli tydliga och en djupare förståelse av människors vardagsliv kan nås. Att jobba med lokalhistoria genom att bedriva undervisning ute i det lokala närområdet utvecklar och förbättrar slutligen också elevernas historiemedvetande, vilket är en av de allra viktigaste förtjänsterna som detta perspektiv kan ge. Alla dessa förtjänster visar att det lokalhistoriska perspektivet är viktigt att använda i undervisningen.

The purpose of this essay is to study children born in February 1800 in the two coastal cities Kalmar and Karlskrona in order to see what career choices they make during their lifetime. With career choices, both own careers and spouses careers will be taken into consideration. The question is whether children grow up to stay in the same trade of work and social construction as their parents. The careers found will also be studied in a didactic point of view where those jobs are compared to lines of work presented in the textbooks.   The result of this study is that it was common for the boys to “inherit” their fathers’ line of work as well as for the daughters to marry men in the same line of work as their fathers. The study has also shown that a lot of children died during their first years of life, resulting in a smaller group of children to study than anticipated. The didactic study resulted in the knowledge that the textbooks lack a deeper exploration of fields of work, something that could result in pupils not understanding the “ordinary people” in history.

Syftet med denna uppsats är främst att studera tillgången på lämpliga besöksmål i närområdet, samt lärare och elevers generella attityd och erfarenhet till studiebesök som en del i historieundervisningen. Detta sker genom en lokal fallstudie, där elever och lärare från mellanstadium, högstadium och gymnasiet deltar. Vidare får företrädare för ett lokalt museum ge sin syn på samarbetet med skolan. Undersökningen är tvådelad. Dels genom ett intervjuförande där de tre lärarna samt företrädaren för det lokala museet får komma till tals. Utöver detta tillkommer även en enkätundersökning där fyra stycken skolklasser från olika årskurser deltar. Resultatet visar på att såväl lärare, elever och lokala besöksföreståndare, överlag ser positivt på studiebesök, men att nyttjande av lokala besöksmål är varierande, och att mer nationella besöksmål föredras framför lokala motsvarigheter.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

<p>Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.</p>

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet. Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia – en kritisk process samt historia – möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt. Forskares definitioner på utgångspunkterna är överensstämmande och visar att lokalhistoria inte kan undervisas i skolan om inte begreppen historiemedvetande, identitet, den kritiska processen och ett möte med det mångkulturella berörs. Eleverna i min undersökning får undervisning om landskapet och dess tillgångar och hur landskapet och byar/stadsdelar har förändrats genom tiderna. Eleverna får släktforska, gå på stadsvandringar, ta del av föreläsningar, göra olika studiebesök. Mina teoretiska utgångspunkter kan länkas samman med det pedagogerna förmedlar till eleverna. Dock är historia – möte med det annorlunda – i ett mångkulturellt samhälle något som de behöver utveckla eftersom det är stort fokus på det i den nuvarande kursplanen i historia.

No description available.

<p>The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.</p>