Groin hernia is common, and each year 200 repairs per 100 000 adult inhabitants are performed in Sweden. Groin hernias are either inguinal or femoral (2-4%). Elective repair is not associated with an excess mortality, but adverse outcomes include recurrence and long-term pain. Emergency procedures have a 4% mortality rate with an increased risk for bowel resection and postoperative complications. The aim of this thesis was to identify risk factors for adverse outcomes and to propose measures to improve groin hernia treatment. Twenty-three per cent of female hernias were femoral. Thirty-six per cent of femoral hernias, and 5% of inguinal hernias, have emergency procedures. Females (OR 1.47) and patients above 65 years-of-age (OR 2.24) were at higher risk for emergency repair. Bowel resection was performed in 23% of emergency femoral repairs, and the 30-day mortality was 10 times that of an age- and gender-matched population. The majority of emergency patients were unaware of their hernia, and one third had previously had no groin symptoms. Femoral repairs were at larger risk for recurrence than inguinal repairs. The surgical techniques with least risk for recurrence were preperitoneal mesh repairs (open HR 0.28, and laparoscopic HR 0.31). Long-term pain was present in 24% of femoral hernia patients, of whom 5.5% described pain interfering with daily activities. The only factor predicting the risk for long-term pain was pain preoperatively. Pain decreased with time. In a randomized study on inguinal hernia, TEP resulted in less pain six weeks after surgery than Lichtenstein repair performed under local anesthesia (LLA). TEP patients were to a larger extent able to perform sporting activities. No difference was seen in intra-operative complications. Femoral hernias should be given high priority for repair and preperitoneal techniques should be used. Earlier diagnosis, in the elective setting, is probably difficult to attain. Heightened awareness in the emergency department is required. TEP is safe, and results in less pain than LLA six weeks after surgery. A widening of indications for TEP in primary inguinal hernia repair is justifiable.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker hjälp inom primärvården. Patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården får inte alltid den vård de behöver. Långvarig smärtproblematik kan av sjuksköterskor upplevas som ett svårt och komplicerat tillstånd att hantera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården. Metod: Litteraturstudien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats med utgångspunkt i sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes ett flertal gånger, färgkodades och utmynnade i trekategorier. Resultat: Tre kategorier identifierades (i) Bristande kunskap kring långvarig smärta och behandling (ii) Vikten av att arbeta personcentrerat och ge stöd i mötet med patienter med långvarig smärta (iii) Otillräcklig vård på grund av resursbrist och bristande samarbete. Smärta ska ses ur ett biopsykosocialt perspektiv, där både biologiska, psykologiska och sociala faktorer påverkar upplevelsen av smärta. Personcentrerad vård är en nyckel för framgångsrik vård av smärtpatienter. En väl fungerande primärvård spelar en avgörande roll för patienters vidare vård och behandling. Konklusion: Förbättringsområden som har identifierats är behov av ökad kunskap kring långvarig smärta, ett förstärkt personcentrerat arbetssätt och stöd till patienter med långvarig smärta samt utökade resurser och bättre samarbete. / Background: Pain is one of the most common reasons why people seek help in primary care. Patients with long-term pain problems in primary care do not always receive the care they need. Long-term pain problems can be perceived by nurses as a difficult and complicated condition to deal with. Purpose: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of meeting patients with long-term pain problems in primary care. Method: The literature review was designed as a general literature review with an inductive approach based on seven scientific articles. The articles were read several times, color-coded and resulted in three categories. Results: Three categories were identified (i) Lack of knowledge about long-term pain and treatment (ii) The importance of working person-centered and providing support in the meeting with patients with long-term pain (iii) Inadequate care due to lack of resources and lack of cooperation. Pain should be seen from a biopsychosocial perspective, where both biological, psychological and social factors influence the experience of pain. Person-centred care is a key to successful care of pain patients. Well-functioning primary care plays a crucial role in patients' further care and treatment. Conclusion:Areas for improvement that have been identified are the need for increased knowledge about long-term pain, a strengthened person-centered approach and support for patients with long-term pain, as well as increased resources and better collaboration.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Sjuksköterskor har lång erfarenhet av att möta och vårda multisjuka äldre som lever och lider av långvarig smärta. Smärtan kan visas som symtom orsakad av otillräckligt eller ej adekvat behandling. Det resulterar i en gradvis funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt hos multisjuka äldre. Därför är det av stor vikt att undersöka samt få mer kunskap om hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Åtta sjuksköterskor deltog och bidrog med sin kunskap och erfarenhet. Materialet som insamlades analyserades med induktiv innehållsanalys. Analysen av sjuksköterskors upplevelse resulterade i tre kategorier; Se hela människan, Lindra smärtan samt Kunskap och kompetens. Kategorierna var i sin tur uppbyggda av totalt sju subkategorier. I diskussionen diskuteras vikten av att ha kunskap om vad individuell anpassning innebär samt en strukturerad smärtlindring som bidrar till att minska patientens lidande. Det är av största vikt är att uppnå en ökning av patientens livskvalité genom förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Som blivande specialistsjuksköteror med inriktning Vård av Äldre kan denna kunskap bidra till ett vårdande förhållningssätt, vilket innebär att stötta och hjälpa patienten med att öka sin livskvalitet. / Background: Nurses have for many years cared for multi-sick elderly people whom are suffering from long-term pain. The pain may appear as symptoms caused by inadequate treatment. This results in a gradual impairment of both physical and mental health of the multi-ill elderly. Therefore, it is of great importance to investigate and gain more knowledge about how nurses perceive caring for multi-ill elderly people with long-term pain. Aim: The purpose is to describe how nurses experience caring for multi-sick elderly people with long-term pain. Method: The study has a qualitative inductive approach to elucidate nurses' experience, knowledge and attitude. Data was collected using three phases, eight nurses participated and contributed with their knowledge and experience. The data collected was analyzed by means of qualitative content analysis. Results: The analysis of nurses' experiences resulted in three categories; see the entire person, pain relief, knowledge and competence. The categories were made up by seven subcategories. Conclusion: The importance of having knowledge of what individual adaptation means and having a structured adequate pain relief that helps to reduce the patient's suffering. It is important to achieve an increase in the patient's quality of life through improvement of physical and mental health. As future specialist nurses with a focus on Care for the Elderly, this knowledge can contribute to a way of working that is based on an attitude which means to support and help the patient to increase their quality of life.

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.