<p>Att vara närstående och närvara vid återupplivning av </p><p>de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.</p>

Att vara närstående och närvara vid återupplivning av de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige inträffar ca 10 000 hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Ett hjärtstopp är ofta oväntat och många gånger finns det anhöriga i närheten. För att kunna rädda liv krävs en snabb insats med hjärt-och lungräddning. Sjukvårdspersonal arbetar under stress med stort fokus på uppgiften och ser därför inte att det finns en anhörig i närheten. Syftet var att belysa hur anhöriga upplevde att vara närvarande vid pågående hjärt-och lungräddning av nära anhörig inom akutsjukvården. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie på 11 vetenskapliga artiklar framsökta i databaser och referenslistor. Resultatet grundades på tre kategorier, delaktighet-att få vara närvarande, information och tidigare kunskap samt psykisk påverkan. Resultatet visade att anhöriga som varit med vid hjärt- och lungräddning klarade av att hantera sin sorg bättre och hade mindre psykosocialpåverkan jämfört med de som inte varit närvarande. De anhöriga önskade information och kände trygghet i att ha en stödperson vid sin sida. Slutsats: Sjukvårdpersonalen måste få ökad trygghet i att våga se och bjuda in de anhöriga vid en akut händelse. Sjukvården kan med relativt enkla medel göra en vinst i att anhöriga känner sig bekräftade och välinformerade och klarar av att hantera sin sorg.

Bakgrund: Sjuksköterskan är ofta först på plats när en patient drabbas av hjärtstopp. I dessa fall är det viktigt att agera skyndsamt. Hjärt-lungräddning är både fysiskt och psykiskt ansträngande och tidigare erfarenheter tenderar att färga kommande upplevelser. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen Cinahl samt manuella sökningar. Under analysprocessen identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. Resultat: Fem kategorier vilka påverkade sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning identifierades; sjuksköterskans kompetens, känslomässiga reaktioner, omgivningens påverkan, relationen till patienten samt stress och dess påverkan. Ur resultatet framkom att upplevelser av negativ karaktär var dominerande dock förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning är individuella och varierande. Yttre faktorer bidrar till att förvärra eller förbättra upplevelsen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta för att förstå sina egna och andras reaktioner i detta sammanhang.

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

<p>Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett</p><p>relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda</p><p>inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt</p><p>genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa</p><p>och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för</p><p>de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal</p><p>är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan</p><p>upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och</p><p>lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med</p><p>fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och</p><p>analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch</p><p>lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det</p><p>samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål.</p><p>Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i</p><p>hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande</p><p>anhöriga.</p>

No description available.

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

No description available.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.