<p>Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta.</p> / Ett projektarbete utfört i sammarbete med ett mindre rederi.

Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta. / Ett projektarbete utfört i sammarbete med ett mindre rederi.

Konstruktionen av ett sommarhus vid mälarens södra strand åt en trebarnsfamilj från stockholmstrakten i ett karaktäristiskt jordbrukslandskap omgivet av karakteristiska ekonomibyggnader från 1700-talet, ombyggda eller under ombyggnad till permanentbostäder eller fritidshus. Landskapsbildens attraktivitet har senast fastslagits av Strängnäs kommun i den inventering av områdets natur- och kulturintressen som ingår i dess grönplan från 2011. De omgivande byggnadernas tillkomst var under sjuttonhundratalet aldrig föremål för en reflektion över det lantliga byggandets estetik - deras tillblivelse var nyttorelaterad och deras placering rationellt motiverad, materialval och byggnadsmetod avgjordes av tillgång, kostnad, och av det lokala hantverkskunnandet. Projektet valt att förstå och utveckla "landsbygdsgrammatiken" som en underliggande materialistisk princip, och således orienterat sig mot en begränsningens logik i sökandet efter ett samtida uttryck. / The construction of a summerhouse at the south shore of lake Mälaren for a family with three children from the Stockholm area in a typical agricultural landscape surrounded by typical farm buildings from the 1700s, rebuilt or under reconstruction to permanent residences or second homes. The attractiveness of the landscape was last established by the Strängnäs municipality in their inventory of the area's natural and cultural interests as part of its green plan from 2011. The surrounding buildings' origins were in the eighteenth century never subject for a reflection on the rural aesthetics of prevention - their genesis were utility-related and their placement rationally justified, materials and construction methods were based on availability, cost, and local craftsmanship. The project chooses to understand and develop the "rural grammar" as an underlying materialistic principle, thus orienting itself toward a logic of limitation in its search a contemporary expression.

Mälaren är Sveriges tredje största sjö och även den dricksvattentäkt som försörjer flest människor i Sverige med vatten. Ett hot mot Mälarens vattenkvalité är algblomningar då vissa cyanobakterier producerar giftiga cyanotoxiner. Under 60-talet ledde övergödningen i Mälaren till kraftiga algblomningar och för att kunna råda bot på problemet infördes ett övervakningsprogram som nu har följt Mälarens utveckling i snart 60 år. I denna studie undersöktes med hjälp av detta övervakningsprogram vid vilka förhållanden cyanobakterier, framförallt de kvävefixerande Nostocales, frodas i Mälaren. Därefter önskades slutsatser kunna dras om vilka åtgärder som kan vara lämpliga för hålla nere populationen och därmed inte utgöra en risk för dricksvattenkvalitén.  Först genomfördes en långtidsstudie för att analysera vilka parametrar som historiskt har haft den tydligaste kopplingen till biovolymen växtplankton, cyanobakterier och Nostocales med hjälp av en multivariat regressionsmodell (PLS). Från detta framgick att de undersökta parametrarna kunde förklara 29 % av variationen i biovolymen för växtplankton, 41 % för cyanobakterier och 45 % för Nostocales. För växtplankton var pH och siktdjup de parametrar som kunde förklara störst del av variationen i biovolym och för cyanobakterier och Nostocales var istället vattentemperaturen, oorganiskt kväve/totalfosfor samt halten oorganiskt kväve de parametrar som hade tydligast koppling till biovolymen.  Därefter genomfördes en säsongsstudie för att kunna förklara nutida halter och säsongsvariationer för fem av Mälarens mätstationer (Ekoln, Galten, Granfjärden, Görväln och Södra Björkfjärden). Variationen av halten cyanobakterier kopplades närmast till temperaturen eftersom cyanobakterierna till stor del var begränsade till sommar och sensommar. Övriga växtplankton kunde däremot förekomma i höga halter även under våren. Att Ekoln hade betydligt högre halter oorganiskt kväve än Galten skulle kunna förklara skillnaden i andelen Nostocales mellan de två mätstationerna, där Galten hade en stor andel Nostocales och Ekoln en låg andel. Dock kunde kvävehalten inte förklara skillnader i fördelning mellan kvävefixerande och icke kvävefixerande cyanobakterier för de andra mätstationerna. Galtens stora tillrinning, grunda förhållanden och artrikedom skulle även kunna förklara bassängens höga halter av växtplankton under hela året.  Då temperaturen visat sig vara den parameter med tydligast koppling till cyanobakteriernas tillväxt är att begränsa den globala uppvärmningen den viktigaste åtgärden för att förhindra en ökad algblommning i framtiden. Kring resterande parametrar var slutsatser svåra att dra och i och med osäkerheten i frågan är en fortsatt noggrann miljöövervakning och handlingsplan när problemen väl uppstår av stor vikt. / Lake Mälaren is the third largest lake in Sweden and the source of drinking water for two million people. A threat to the water quality of Lake Mälaren is algal blooms since some cyanobacteria produce toxic cyanotoxins. In the 1960s, eutrophication in Lake Mälaren led to heavy algal blooms and in order to handle the problem, a monitoring program was introduced that has now followed Lake Mälaren's development for almost 60 years. In this study, the conditions under which cyanobacteria, especially the nitrogen-fixing Nostocales, thrive in Lake Mälaren was analysed using data from the monitoring program. Thereafter the goal was to draw conclusions regarding which measures may be needed to keep the population down so as not to pose a risk to drinking water quality. To begin with, a long-term study was conducted to analyse which parameters have historically had the clearest connection to the biovolume of phytoplankton, cyanobacteria and Nostocales using a multivariate regression model (PLS). This showed that the examined parameters could explain 29 % of the variation in phytoplankton biovolume, 41 % of the variation in the cyanobacteria biovolume and 45 % of the variation in Nostocales biovolume. For phytoplankton, pH and water transparency were the parameters that could explain most of the variation in biovolume, and for cyanobacteria and Nostocales, water temperature, the ratio between inorganic nitrogen and total phosphorus and the content of inorganic nitrogen were the parameters most clearly linked to the biovolume. Thereafter, a seasonal study was conducted to help explain current levels and seasonal variations for five of Lake Mälaren's measuring stations (Ekoln, Galten, Granfjärden, Görväln and Södra Björkfjärden). The variation of the cyanobacteria level was most closely linked to the temperature, as cyanobacteria was mostly limited to the summer. The ratio between inorganic nitrogen and total phosphorus and the content of inorganic nitrogen seemed to be an explanation for the difference between the high share of Nostocales in Galten where nitrogen was scarce, and the low proportions in Ekoln where nitrogen was abundant, but did not explain the distribution between nitrogen-fixing and non nitrogen-fixing cyanobacteria in the other basins. Galten's large inflow, shallow conditions and species richness could also explain the basin's high levels of phytoplankton throughout the year. With temperature as the parameter most clearly linked to the content of cyanobacteria, limiting global warming is the most important of measures to prevent increased algal blooms in the future. With regard to the remaining parameters, conclusions were difficult to draw and due to the uncertainty in the matter, continued close environmental monitoring and an action plan once the problems arise are of great importance.

Deponeringar under bronsåldern är ett fenomen som uppstod både på land och i olika formerav vattentillstånd som till exempel sjöar, våtmarker, floder och vattenfall. Mycket forskninghar gjorts inom det här området, kring vilka typer av fynd och föremål som har hittats i dessasammanhang och många frågor uppstår när man arbetar med deponeringar som ett fenomen.Vad var anledningarna till deponering, vad var orsaken till varför de har placerats där ochhade omgivningen någon betydelse för människorna som deponerade människor vid dessaplatser. Frågorna som ställs inför den här studien kommer att vara för att se om vattnet hadesin egna aktörskap som spelade roll, om platsen, såsom rinnande eller stillastående vattenhade en påverkan, om det fanns andra faktorer eller krafter bakom valet av plats fördeponering. Denna artikel syftar till att diskutera vatten med sin egna form av akens och hurdetta relaterar till varför deponeringar skedde från första början i Mälardalsområdet. / Bronze age depositions was a phenomenon that occured both on land and in different forms ofwatery places such as lakes, bogs, rivers and waterfalls. A lot of research has been done inthis area, around what kinds of finds and objects have been found in these contexts and manyquestions arise while working with depositions as a phenomena. As to why they have beenput there, what were the reasons behind the depositioning and did the surrounding area matterto the people putting their own and other people down in these watery places. The questionsfor this study will be if the waters had its own agential power that played a part, whether theplace, such as flowing or stationary water had an impact or if there were other factors orpowers behind the choosing of place to deposition. This paper aims to discuss water with itsown form of agency and how this relates to why depositions took place in the first place inMälardalen.

A key question related to climate change projections is how will aquatic systems respond to changes in variables such as temperature and precipitation? This thesis uses GWLF, a simple catchment scale model to explore potential impacts of climate change on water quantity and quality. River discharge and nutrient loads were modelled for several warmer world scenarios. For one catchment in New York, USA changes in annual dissolved phosphorus loads decreased along with annual streamflow, and particulate phosphorus loads increased for a single future climate scenario. For the Galten catchment of Lake Mälaren, Sweden, the spring melt peak observed historically was reduced for six future scenarios. Peak runoff and dissolved phosphorus and nitrogen load maxima occurred in winter rather than early spring. A synthesis of model results for dissolved inorganic nitrogen (DIN) loadings for five European catchments showed changes in the timing and magnitude of peak DIN load for several future scenarios. In northern Europe, changes were largely due to increased winter streamflow and reduced snow pack and spring melt runoff. In western Europe, DIN loads increased in winter or early spring due to increased precipitation. The biological response for a warmer future scenario was modelled for the Galten basin of Lake Mälaren using GWLF coupled to a lake phytoplankton model and a physical lake model. An increase in cyanobacteria biomass accompanied by a decline in diatom biomass resulted from changes in the timing of nutrient export from the catchment. The projected increase in lake temperature favored an overall increase in total phytoplankton biomass. Lastly, a method based on hourly measurements of colored dissolved organic matter (CDOM) fluorescence provides the appropriate data for dissolved organic carbon (DOC) model parameterization and may also be used for surveillance of organic matter inputs to lakes.

<p>A distributed hydrological rainfall-runoff model has been developed using a GIS integrated with a dynamic programming module (PCRaster). The model has been developed within the framework of the EU-project TWINBAS at IVL Swedish Environmental Research Institute, and is intended for use in WATSHMAN – a tool for watershed management developed at IVL. The model simulates runoff from a catchment based on daily mean values of temperature and precipitation. The GIS input data consist of maps with soil type, land-use, lakes, rivers and a digital elevation model. The model is a hybrid between a conceptual and a physical model. The snow routine uses the degree-day method, the evapotranspiration routine uses the Blainey-Criddle equation, the infiltration routine is based on Green-Ampt, groundwater is modelled assuming a linear reservoir and the flow routing is done with the kinematic wave equation combined with Manning’s equation.</p><p>The GIS and the hydrologic model are embedded in one another, allowing calculation of each parameter in each grid cell. The output from the model consists of raster maps for each time step for a pre-defined parameter, or a time series for a parameter at a specified grid cell. The flow network is generated from the digital elevation model and determines the water flow on the grid scale. The smallest possible grid size is thus obtained from the resolution of the digital elevation model. In this implementation the grid size was 50 m x 50 m. The raster structure of the model allows for easy use of data from climate models or remotely sensed data.</p><p>The model was evaluated using the River Kölstaån catchment, a part (110 km2) of the Lake Mälaren catchment, which has its outflow in central Stockholm, Sweden. The integration of the GIS and the hydrologic model worked well, giving significant advantages with respect to taking lakes and land-use into account. The evaluation data consisted of observed run-off for the period 1981 to 1991. The result from the calibration period shows a great variation in Reff (Nash & Sutcliffe) between the years, the three best years having Reff-values of 0.70 – 0.80. The Reff-value for the entire calibration period was 0.55 and 0.48 for the validation period, where again there was great variation between different years. The volume error was 0.1 % for the calibration period and -21 % for the validation period. The evapotranspiration was overestimated during the validation period, which is probably a result of excess rain during the calibration period. The results are promising and the model has many advantages – especially the integrated GIS-system – compared to the present WATSHMAN model. It could be further developed by introducing a second groundwater storage and refining the evapotranspiration and infiltration routine. Given the promising results, the model should be evaluated in other larger and hillier areas and preferably against more distributed data.</p> / <p>En helt distribuerad GIS-baserad hydrologisk modell för modellering i avrinningsområden på lokal/regional skala har byggts upp i PCRaster. Arbetet utfördes på IVL Svenska Miljöinstitutet AB inom ramen för EU-projektet TWINBAS, som har som mål att identifiera kunskapsluckor inför implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten. Modellen är tänkt att användas i WATSHMAN (Watershed Management System), IVLs verktyg för vattenplanering i avrinningsområden där bland annat källfördelningsberäkningar och åtgärdsanalyser ingår. Den uppbyggda modellen är en hybrid mellan en fysikalisk och en konceptuell hydrologisk modell och predikterar vattenföring på pixelnivå i avrinningsområden. Simuleringen drivs av dygnsmedelvärden för temperatur och nederbörd och modellen tar hänsyn till markanvändning, jordart, topografi och sjöar. De modellekvationer som används är grad-dagsmetoden för snö, Blainey-Criddle för evapotranspiration, Green-Ampt för infiltration, linjärt magasin för grundvatten och Mannings ekvation för flödesrouting.</p><p>Det geografiska informationssystemet och den hydrologiska modellen är helt integrerade, vilket gör att alla parametervärden beräknas för varje enskild pixel. Som utdata ger modellen en rasterkarta för varje tidssteg för en i förväg bestämd parameter, eller tidsserier över parametervärden i definierade punkter. Vattnet transporteras i ett utifrån höjdmodellen genererat flödesnätverk och vattnets flödesväg bestäms därmed på pixelnivå. Minsta möjliga pixelstorlek bestäms således utifrån höjdmodellens upplösning, och var vid denna tillämpning 50 m gånger 50 m. Modellens uppbyggnad med raster gör det enkelt att använda data från klimatmodeller eller fjärranalys.</p><p>Avrinningsområdet för Kölstaån, ett biflöde till Köpingsån i Mälardalen, har använts för att utvärdera modellen. Integreringen av GIS och hydrologisk modell fungerade mycket väl och gav stora fördelar t ex vad gäller att ta hänsyn till sjöar och markanvändning. Modellen kalibrerades med data från åren 1981 till 1986 och det erhållna volymfelet var då 0,1 % och Reff-värdet (Nash & Sutcliffe) 0,55. Stora variationer erhölls dock mellan åren; för de tre bästa åren låg Reff-värdet mellan 0,70 och 0,80. Ett mycket kraftigt nederbördstillfälle samt regleringar i huvudfåran av vattendraget ligger troligtvis bakom de mindre väl beskrivna åren. Även under valideringsperioden (1987 till 1991) fungerade modellen väl, så när som på att avdunstningen överskattades på vårarna (antagligen beroende av det stora regnet under kalibreringen), och Reff-värde och volymfel hamnade på 0,48 respektive -21 %, även här med stora variationer mellan åren. Resultaten är lovande och modellen har många fördelar jämfört med den nuvarande WATSHMAN-modellen. Den skulle kunna förbättras ytterligare genom att dela upp grundvattnet i två magasin samt förfina evapotranspirations- och infiltrationsrutinerna. Den höjdmodellsbaserade modellen bör utvärderas även i andra mer kuperade områden samt mot mer distibuerade data.</p>

Organic carbon concentrations are increasing in freshwaters in the northern hemisphere. A significant brownification is observed in Lake Mälaren in south-east Sweden since 1965. This process has an impact on drinking water production, ecological functions and might also increase the loss of greenhouse gases to the atmosphere. Drivers behind the brownification have been attributed to the reduced sulphur deposition, warmer and wetter climate and changing land use. This study aims at examining how growing degree days, water discharge and volume of pine and spruce in Mälaren catchment have contributed to the increased water colour since 1965. Based on that analysis, some predictions are made to what can be expected in the future. Data over climate variables have been collected from SMHI and water colour from SLU and Norrvatten. All variables were found to be correlated to water colour, with the strongest correlations found between water colour and pine and spruce volume. Growing degree days increased 30 days since 1968-1972 and water discharge revealed an overall decline for the period 1981-2018. Climate scenarios predict warmer temperatures and higher yearly precipitation for this region. Overall change in discharge is uncertain since a higher evaporation is also expected. An increase would likely lead to an increase in water colour. This could especially affect the eastern basins where increase in water colour currently is slowed down by higher water retention times. The findings in this study indicate that water colour in Mälaren will increase in the future, mainly due to warmer temperatures and increased volume of pine and spruce.

Båtbottenfärger, eller antifoulingfärger, används för att motverka påväxt i form avexempelvis havstulpaner och alger på båtskrov. Färgerna kan antingen ha en kemisk,biologisk, fysikalisk eller mekanisk verkan på de vattenlevande organismerna. De kemisktverkande biocidfärgerna räknas som bekämpningsmedel och måste godkännas av Kemikalieinspektionen innan de får säljas och användas i Sverige. På grund av den lågasalthalten i Mälaren är problemet med påväxt mindre än på exempelvis Västkusten, och avden anledningen kan behovet av att måla båtar som endast färdas i Mälaren medbiocidfärger ifrågasättas. Initiativtagaren och uppdragsgivaren för examensarbetet är Bo Olsson på IKEM, InnovationsochKemiindustrierna i Sverige. Målet med examensarbetet var att analysera kopparläckagetfrån båtbottnar målade med biocidfärger innehållande koppar, att undersöka om läckagetgår att minska med olika täckningstekniker samt att diskutera för- och nackdelar medblästring av båtbottnar för att avlägsna biocidfärgerna helt. För att kunna svara på hur mycket koppar som läcker ut från biocidfärger och om läckaget går att minska med olika täckningstekniker, målades glasburkar på insidan med olika färgkombinationer och fylldes sedan med vatten från Mälaren. Efter en månad analyserades vattenproverna i en atomabsorptionsspektrometer med flamma. Analysresultaten visade ettläckage på 271 mg/m2 för VC 17 och 24,3 mg/m2 för Antifouling Copper Plus för en månad. Från en medelstor fritidsbåt, med en bottenyta på 24 m2, läcker mellan 580 och 6500 mg koppar ut till Mälarens sötvatten på en månad. Från analysen kunde en tydlig minskning av kopparläckaget för de båda studerade täckningsteknikerna ses med ca 60–80 % för Antifouling Sealer och 94–96 % för lamineringsepoxin. Trots att epoxilagret visade på en god reducering av kopparläckaget, rekommenderas Antifouling Sealer då epoxiplaster innehållerdet hormonstörande ämnet bisfenol A. Kostnaden för den mängd Antifouling Sealer som behövs till en medelstor fritidsbåt beräknades till ca 1700 SEK. Förutom att täcka över biociderna är ett annat tänkbart alternativ att blästra bort gamla biocidfärger för att sedan applicera exempelvis en foulingreleasefärg och därefter spola av båtbotten vid behov. Blästringen tar bort problemet med biociderna på båten för gott, men då avfallet läggs på deponi uppkommer ett nytt miljöproblem. Den ekonomiska kostnaden för blästring blir dock högre än om båten täcks med Antifouling Sealer, ca 16 000 SEK exklusive moms, men skulle kunna minskas för båtägarna med hjälp av LOVA-bidrag som delas ut av länsstyrelsen. En annan intressant lösning vore att använda färger som innehåller specifika enzymer som bryter ned de bindemedel organismerna använder för att kunna fästa. Den slutsats som kan dras av detta examensarbete är att det är svårt att utifrån ett miljöperspektiv bestämma den bäst lämpade metoden för att minska kopparläckaget till Mälaren. Varje metod kan medföra nya problem som också behöver utredas och därför bör försiktighetsprincipen följas för att undvika ökande påfrestningar på miljön. Intresset för att förbättra vattenmiljön är dock stort och utbudet på miljövänliga alternativ ökar ständigt. / Antifouling coats are used to prevent fouling, such as barnacles and algae, on boat hulls. With the use of antifouling coatings, fouling can be prevented chemically (with biocides),biologically, physically or mechanically. Coatings containing biocides are counted as pesticides and have to be approved by the Swedish Chemicals Agency before they can besold or used in Sweden. Due to the low concentration of salt, there are fewer problems withfouling in Lake Mälaren than in the water on the west coast of Sweden. This means that antifouling products containing biocides used on leisure boats in Lake Mälaren should be questioned. Bo Olson at Innovation and Chemical Industries in Sweden created the idea for this thesis. The goal was to analyze the copper leakage from boat hulls covered with antifouling coatings containing copper, to research if using different biocide-free coatings can reduce the leakage and to discuss the pros and cons of blasting as a method for removing the biocides. In order to answer how much copper the antifouling colors release into the freshwater and whether the leakages can be reduced by antifouling sealers, glass jars were painted on the inside with different color combinations and was filled with water from Lake Mälaren. After a month, the water samples were analyzed with a flame atomic absorption spectrometer. The results showed a leakage of 271 mg/m2, month for the color VC 17 and 24,3 mg/m2,month for the color Antifouling Copper Plus. From a medium sized leisure boat, with a wetted surface area of 24 m2, between 580 and 6500 mg copper leaks into the freshwater of lake Malaren in one month. The results from the analysis also showed a significant decrease of the copper leakage for both of the studied covering techniques, with 60–80 % for Antifouling Sealer and 94–96 % for the laminating epoxy. Even though the epoxy greatly reduced the copper leakage, Antifouling Sealer is recommended because of the presence of the endocrine disruptor bisphenol A in epoxy plastics. The cost of the amount of Antifouling Sealer needed for a medium sized leisure boat was estimated at SEK 1700. Another possible alternative to antifouling sealers is to blast the boat free from antifouling coatings, cover the boat with, for example, a fouling release coating and then clean it with a pressure washer when needed. Although blasting eliminates the problem with biocides for good, another environmental issue is created when the hazardous waste has to be deposited. The economical cost that comes with blasting is approximately SEK 16 000 excluding VAT for a 24m2 boat, and is significantly higher than if the Antifouling Sealer is applied instead. With financial aids from the County Administrative Board, the cost for the boat owners could however be lowered. Another interesting solution is to use coatings containing enzymes that break down the adhesives the organisms need when attaching to a surface. The conclusion of this thesis is that it is difficult to determine the most suitable method forreducing the copper leakage to Lake Mälaren from an environmental point of view. Each method may result in new problems that need to be investigated further. Therefore, the precautionary method is vital to avoid the increasing stress on the environment. The interest to improve the marine environment is however big and the range of environmental friendly alternatives are constantly increasing.

Water is the most essential resource for life. In cases where drinking water is processed from surface water it is important to ensure the raw water is of good quality, and is suitable for processing through the water treatment plant. The drinking water for Västerås is sourced from Västeråsfjärden, in the western side of Lake Mälaren. The city itself is home to marinas, ports, a wastewater treatment plant, the Svartån outlet, sewage pumping stations and stormwater outlets. Because of the negative effects these activities have on surface water quality, Mälarenergi AB is interested in relocating the raw water intake point to Granfjärden, 10 km east of Västeråsfjärden. At Granfjärden the intake point would be less exposed to the activities in Västerås, and could be placed at a greater depth, resulting in better water quality. In this Master’s thesis the water quality and the pollution risks at Västeråsfjärden and Granfjärden sites are compared. Existing water quality data were compared, and pollution risks were investigated in two ways. Firstly potential risks in the catchment area were identified through compiling previously reported information and map analysis. Secondly, possible accident scenarios from shipping were identified. Following this, SMHI simulated the accident scenarios and their estimated effects on the two sites were then assessed.   This research shows that the water quality difference between sites is small but key differences exist in the levels of organic matter, color, transparency and temperature, making the Granfjärden location preferable. Potential problems associated with the low oxygen levels found during the end of summer at Granfjärden may be addressed by temporarily raising the intake point. It should be noted however that this temporary solution may increase the exposure to pollution. In conclusion, accident scenario simulations showed the potential concentration of pollutants at both sites is low, with effluents diluted at least 1000 times. Prevailing southwesterly and westerly winds occuring at both intake points generate a clockwise circulation in Västeråsfjärden.  This causes all effluents from urban activities to reach that intake point, which is the most notable risk associated with this site.  In contrast, the two largest risks for the Granfjärden site are shipping effluents and the microbiological load from individual sewage treatment systems and animal waste. / Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. I de fall där råvatten för beredning av dricksvatten tas från ytvatten är det ytterst viktigt att säkerställa en bra vattenkvalitet, lämpat för dricksvattenberedning. Västerås stad tar idag sitt råvatten från Västeråsfjärden, i Mälarens västra delar, 3 km från Västerås stad. I staden finns bl.a. småbåtshamnar, oljehamn, avloppsreningsverk, Svartåns utlopp, nödbräddavlopp, avloppspumpstationer och dagvattenutsläpp. Dessa aktiviteter påverkar vattenkvaliteten i fjärden negativt och därför har Mälarenergi AB valt att undersöka möjligheterna att flytta intaget till Granfjärden, 10 km öster om Västeråsfjärden. Där skulle råvattenintaget inte vara lika utsatt för samhällets direkt negativa vattenpåverkan. Intaget kan läggas på ett större djup och där kan vattenkvaliteten vara bättre och mindre riskutsatt. I detta examensarbete har vattenkvaliteten och föroreningsriskerna jämförts mellan fjärdarna. Analysresultat från provtagningar i Granfjärden jämfördes med prover från Västeråsfjärden. Riskerna behandlades i två delar. I den första delen identifierades föroreningsrisker genom att sammanställa material från tidigare projekt samt genom att studera kartor. I den andra delen togs olycksscenarion inom sjöfarten fram. SMHI simulerade dessa scenarion och en bedömning gjordes sedan över hur riskutsatta de båda råvattenintagen är. Trots det stora avståndet från Västerås stad till Granfjärden var skillnaden i vattenkvalitet mellan fjärdarna förvånansvärt liten, men skillnader påvisades för några av de analyserade parametrarna. Granfjärdens bottenvatten hade signifikant lägre halter organiskt material, lägre färgtal och lägre temperatur än det nuvarande råvattenintaget. Däremot förekom lägre syrgashalter i slutet av sommaren än vid råvattenintaget i Västeråsfjärden. Om problem skulle uppstå i dricksvattenberedningen till följd av låga syrgashalter finns möjlighet att byta till ett grundare intag vid samma punkt. Det grundare intaget är dock mer utsatt för risker än det djupare. Samtliga utsläpp från de simulerade olyckorna späddes ut minst 1000 gånger innan de spred sig till råvattenintagen. Båda råvattenintagen är som mest utsatta vid sydvästlig och västlig vind. I Västeråsfjärden ger dessa vindriktningar en medurs strömningsbild i fjärden, vilket innebär att föroreningsutsläpp från staden förs mot råvattenintaget. De största riskerna för råvattenintaget i Granfjärden är utsläpp i farleden och den mikrobiologiska belastningen från enskilda avlopp och djurhållning. I Västeråsfjärden är den största riskfaktorn utsläpp från stadens aktiviteter och verksamheter längs den östra stranden.