Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ”en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje”, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang. Slutligen gjordes en enkätundersökning av nöjesverksamheterna som ligger i Faluns stadskärna, denna ligger till grund för kartläggningen och undersökningen av nöjesverksamheternas profilering. Resultaten av vår enkätundersökning visar att många av de tillfrågade respondenterna varken marknadsför sin nöjesverksamhet och inte heller har någon tydlig marknadsprofilering.

<p>Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta.</p> / Ett projektarbete utfört i sammarbete med ett mindre rederi.

Studien bygger på två 24 timmars ljudinspelningar utförda från två olika städer iSverige. Syftet med undersökningen var att se om det gick att urskilja akustiskaskillnader mellan två olika städer i Sverige. Studien har tagit mycket inspiration av R.Murray Schafer arbeten inom soundscaping, samt Pijanowskij, et al., (2011) ramverkför att kunna kategorisera ljuden utifrån dess ursprung och funktion. Olikaundersökningar har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, samtfrekvensanalyser av det inspelade materialet. Båda metoderna användes tillsammansvid utvärderandet av ljudmaterialet för att se hur vida informanternas svaröverrensstämde med den frekvensanalys som genomförts. Undersökningen visade attdet finns tydliga skillnader städerna emellan när det kommer till akustisk aktivitetoch intensitet. Däremot har båda städerna många likheter med varandra när detkommer till ljudinnehåll och ljudkällor. Studien skulle i framtiden kunna användasvid formandet av historiska ljudbibliotek för svenska städer.

Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta. / Ett projektarbete utfört i sammarbete med ett mindre rederi.

Under det senaste århundradet har det dykt upp många miljöproblem som har lett till att vi idag måste fokusera mer på en hållbar utveckling av våra städer. Allt fler människor väljer att bo i städer och därför är det viktigt för vår framtid att stadsplaneringen blir så hållbar som möjligt. Denna rapport beskriver och värderar 6 olika hållbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och värderats utifrån 6 hållbarhetsaspekter som anses vara viktiga. Studierna har begränsats till hållbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ”En jämförelse av 6 aktuella bo- stadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande” är; Transport, Social Hållbarhet, Grönskande Utomhusmiljö, Hållbara Transporter, Hållbart Energisystem, Miljöanpassade Bostäder &amp; Lokaler, Hållbart Vatten &amp; Avlopp och Hållbar Återvinning.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning. Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet. Storstadsbor använder e-handel för att hitta billigare priser medan småstadsbor och boende på landsbygden i första hand är ute efter ett större utbud och bekvämlighet. Ett ytterligare resultat är att respondenterna känner sig i huvudsak säkra eller ganska säkra på internet och riskerna med att till exempel bli lurad eller att få hem fel vara upplevs inte olika beroende på geografisk plats. De teorier som har legat till grund för studien är word of mouth, köpbeslutsprocessen, varumärkesteori, den regionala skolan samt studier och teorier kring förtroende på internet. De vetenskapliga artiklar som studien refererar till handlar i huvudsak om distanshandel och e-handel. Urvalet för enkätstudien gjordes via bekvämlighetsurval och snöbollseffekten då enkäten lades ut på Facebook med en uppmaning om att skicka vidare enkäten. Även konsumentintervjuerna gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Författarna tror att studien hade blivit mer framgångsrik och fått ett annat resultat om tidpunkten för studien varit en annan då den hektiska julhandeln inföll samtidigt.

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp. I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen. Denna anmärkning skall följa direktiven i ISA 570. I denna studie har vi valt att definiera revisorns oberoende som förmågan att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift enligt ISA 570. Det har även utförts tester utifrån en bredare proxyvariabel för revisorns oberoende nämligen anmärkning om ekonomisk svårighet. Då intressenterna är en grupp vilket felaktigheter från revisorn slår hård mot har denna studie valt att undersöka revisorernas oberoende ur intressenternas perspektiv. För att kunna mäta revisorernas oberoende genom att studera samma information vilket intressenterna får (årsredovisningarna), utfördes en kvantitativ undersökning av företag vilket avslutat konkursen under de sista fyra månaderna av år 2010. Studien grundades på en deduktiv forskningsansats och använde 943 observationer av företag vilket avslutat konkursen år 2010. Studien undersökte revisorernas oberoende med undersökningsvariablerna revisionsarvode, konsultarvode och storleken på staden där revisorn var verksam i. Städerna delades upp i liten, mellanstor och stor stad. Dessa undersöktes genom användandet av binära logistiska regressioner med anmärkning om fortsatt drift, samt anmärkning om ekonomisk svårighet som beroende variabel. I studien inkluderade vi kontrollavariabler vilka visats påverka revisorns oberoende utifrån tidigare studier. Då tidigare studier mest undersökt revisionsbolagen på antingen koncernnivå eller kontorsnivå valdes att undersöka revisionsbolagen på en stadsnivå. Att välja ett stadsperspektiv ledde till en djupare insikt om det skiljer i oberoendet mellan olika storlekar på städer. Resultatet av denna studie uppvisar ej något signifikant samband mellan städernas storlek och revisorns oberoende. Även revisionsarvodet och konsultarvodet uppvisade ej ett signifikant samband med revisorns förmåga att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift eller förmåga att anmärka om ekonomiska svårigheter. Det leder till att revisorns oberoende enligt denna studies resultat ej kan antas påverkas av dessa faktorer.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper, däribland barnfamiljer, företag och naturligtvis boråsarna själva. Många organisationer marknadsför staden och vår studie undersöker hur organisationerna BoråsBorås, Fritids- och turistkontoret, informationsavdelningen på Borås Stad samt Mitt i Borås arbetar med marknadsföring av staden.Studiens deskriptiva karaktär avser att beskriva hur Borås marknadsförs till allmänheten och stadens invånare. Det förekommer även explorativa inslag som möjliggör en övergripande bild av problemområdet. Eftersom studien även åsyftar till att ge förslag på hur marknadsföringen av Borås kan förbättras, präglas studien också av ett normativt syfte. Studien, som är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att djupgående undersöka ett fåtal fall, kännetecknas av en induktiv ansats och fallstudien som undersökningsmetod. Förståelsen är central i uppsatsen och framhävs utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien är främst uppbyggd utifrån insamlingen av empirisk primärdata som insamlats enligt ett icke-sannolikhetsval.Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden, vilken målgrupp de riktar sig till samt vilka karakteristiska drag som är viktiga att lyfta fram när Borås marknadsförs. Representanterna för de olika organisationerna har bidragit med insikter i sin del av marknadsföringen av Borås som tillsammans skapat en helhet kring stadens marknadsföring. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns ett antal förbättringsförslag som uppkom vid analysen av den empiriska undersökningen och som bland annat betonar ett större samarbete mellan stadens organisationer, enhetlig marknadsföring samt en gemensam profil och gemensamma kärnvärden som framhävs vid profileringen av staden. / Uppsatsnivå: D

No description available.

Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner. Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är: - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser? - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner? Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser. Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt. Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner.