No description available.

Städer runt om i världen genomgår just nu en urbanisering som leder till ett antal nya utmaningar. Smarta städer som utnyttjar ICT (Informationsteknik) presenteras som en lösning för att möta problemen som har uppstått. En viktig del i den smarta staden är avfallshanteringen i den urbana miljön. Smart avfallshantering utgår från tekniska lösningar för att förbättra övervakning, insamling och transport av avfall, huvudsakligen genom att hantera data. Syftet med denna text är att undersöka hur nya tekniska lösningar påverkar avfallshanteringen i städer. Denna avhandling inleds med en litteraturstudie där tre huvudsakliga teman av smart avfallshantering identifieras: (1) generering av data; (2) delning av data och; (3) analys av data. Studien fortsätter med att utifrån dessa tre teman analysera tolv Europeiska projekt som jobbat med smart avfallshantering i urban miljö med syftet att undersöka vilka förändringar de nya tekniska lösningarna har inneburit för städernas avfallshantering. Analysen visar att projekten använder tekniska lösningar för en rad olika syften, ofta anpassade till de lokala förutsättningarna. Införandet av ett smart avfallshanteringssystem har i projekten lett till bland annat ökat medborgardeltagande, ökad möjlighet till anpassning till klimatförändringar, ekonomiska och miljömässiga vinster till följd av minskade transporter, ökad renlighet samt bättre underlag för långsiktig planering. Avhandlingen avslutas med en diskussion där resultaten värderas och sätts i ett bredare kontext. / Cities around the world are currently experiencing a rapid urbanization which leads to a number of different challenges. Smart cities, which utilize ICT (Information Technology) are suggested as a solution so solve the problems that have risen. A key element of the smart city is the solid waste management in urban areas. Smart solid waste management is based on technical solutions to improve the monitoring, collection and transport of solid waste. The goal of this thesis is to investigate the impact new technical solutions have on solid waste management systems currently existing in cities. The thesis starts with a literature review where three key themes of smart solid waste management can be identified: (1) data generation; (2) data sharing and; (3) data analysis. Based on that, twelve projects in Europe that have implemented smart solid waste management systems are chosen and analyzed with the aim of investigating how the new technical solutions have affected the solid waste management in the cities. The analysis shows that the projects use the new technical solutions for different reasons, depending on the local existing preconditions. Furthermore, the analysis shows that the implementation of new smart waste management systems have led to increased citizen participation, increased capabilites to adapt to climate change, economical and environmental benefits as a result of a reduction of transport needed, increased cleanliness and improved long term planning support. The thesis ends with a discussion where the results of the analysis are evaluated and put in a wider context.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both  tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society.  Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

De flesta städer står idag inför en ökad urbanisering, där allt fler människorflyttar in till städerna. Den ökade mängden människors negativa effekter påmiljön gör att städerna måste utvecklas för att stävja de negativa effekter denökade urbaniseringen har på miljön. För att städerna ska kunna lyckas meddetta krävs det nya teknologiska lösningar som gör det möjligt för städer attväxa och expandera, utan att det skadar miljön. Smarta städer och IoTlösningarhar tagits fram som möjliga svar på problemet kring den ökadenegativa miljöpåverkan. Genom att bli en smart stad och använda sig av IoTlösningarkan städerna ta sitt ansvar och bidra till en hållbar utveckling.Problemet som uppstår är att beslutsprocessen är lång och kostsam för att väljade IoT-lösningar som krävs för att stävja miljöpåverkan. Delvis beror detta påden ökade mängd lösningar som finns och den ökade mängd information somfinns tillgänglig kring dem. Det finns därför ett behov hos städer som vill arbetaför en minskad miljöpåverkan att kunna ha tillgång till beslutsstödsmodellersom är snabba och som inte kräver så mycket resurser. Genom denna studiehar vi skapat en modell, testat den och utvärderat funktionen av modellen.Modellen arbetar utifrån tre områden: Systemet, Staden och Miljön. Modellenvisade sig delvis fungera och en anpassad modell presenteras i slutsatserna, därde justeringar som behövts göras utifrån det ursprungliga förslaget förklaras. / Most cities today are met by an increasing amount of urbanization, where moreand more people move into the cities. The increased amount of people have anegative impact on the environment, which forces the cities to develop ways tohinder the negative impact the urbanization has on the environment. To be ableto succeed in this endeavour cities need new technological solutions to make itpossible for them to grow and expand, without harming the environment in theprocess. A solution to this has been presented in the form of Smart cities andIoT solutions. By becoming a Smart city through the use of IoT solutions, citiescan take their responsibilities and contribute to a sustainable development. Theproblem that remains however is that the decision making process is both slowand costly when it comes to choosing a solution. Cities who want to minimizetheir environmental impact therefore need a decision support model that is fastand that doesn’t cost much. Through this study we’ve proposed a possiblemodel, we’ve tried it and evaluated its function. The model contains three focusareas: The System, The City and The Environment. The model has shown topartly work and an adapted version has been presented in the conclusions,along with and explanation regarding the adjustments that were made to thefirst proposal.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.

Då världens äldrebefolkning ökar är det viktigt att skapa förståelse för hur äldre påverkas av sin omgivning och vilka effekter det kan ha på deras liv. Detta är en kvalitativ studie med fokus på hur fysisk planering kan påverka äldres rätt till staden i Örebro kommun. Det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer samt en mindre dokumentanalys. Respondenterna var tre pensionärer samt en stadsplaneringsstrateg. Intervjuerna gav en inblick i hur Örebro planerar för den äldre befolkningen samt några äldres aktuella åsikter gällande staden. Dokumenten som analyserades gav en djupare förståelse hur politiker och tjänstemän arbetar. Huvudteorierna för detta har varit ’kritisk urbanteori’ samt Henri Lefebvres begrepp ‘Rätt till staden’. För att få djupare förståelse för vad äldres rätt till staden kan vara användes diverse litteratur inom ämnen som till exempel ’exkluderande design’, offentliga platser och åldersvänliga städer. Resultatet av denna studie visar på att det finns brister i äldres rätt till staden Örebro. Örebro har inget specifikt åldersfokus i sin planering utan försöker snarare skapa en rättvis stad för alla i allmänhet. De äldre personerna upplever att vissa aspekter i planeringen inte inkluderar dem. Kollektivtrafik, kommersiell handel och kvarboende var några av de aspekter som framför allt nämndes i intervjuerna. Örebro kommun försöker inte medvetet förminska äldres rätt till staden utan det blir en konsekvens av planeringsprioriteringar.

Samhället behöver snabbt ställa om för att minimera den globala uppvärmningen. Därtill har allt fler kommuner börjat ansluta sig till målet om att bli klimatneutral som nu i vår samtid blivit ett populärt åtagande. Men det finns ett glapp mellan detta åtagande och kommunens konkreta och faktiska åtgärder för att hitta nya tillvägagångssätt i mån om att omdirigera ohållbara beteenden och aktiviteter. Forskningen påvisar kommunens centrala roll i detta arbete. Men omställningsprocesser är komplexa företeelser, särskilt i förhållande till den strategiska fysiska planeringen. Parallellt med detta är avståndet långt mellan forskningens normativa beskrivningar av hur en klimatneutral omställningsprocess ska gå till och den faktiska verkligheten. I den faktiska verkligheten är den strategiska fysiska planeringen en bestridd process, där olika strävansmål kan ge upphov till målkonflikter. Syftet med uppsatsen är därför att överbrygga detta glapp, genom att undersöka kommunala tillvägagångssätt för att införliva en klimatneutral omställning. Detta med särskilt fokus på de målkonflikter som kan uppstå i en sådan process. Undersökningen genomförs utifrån en fallstudie, där en djupdykning görs inom de interna processer som omgärdar kommunens arbete i att uppnå klimatneutralitet. Studien görs med syfte att bidra med kunskap till klimatneutrala omställningsprocesser utifrån en praktisk kontext. Empiri har samlats in genom en kombinerad dokument- och intervjustudie. Materialet har vidare analyserats utefter Grandin och Sareen tre processteg: katalysera, förnya och rutinisera, som behandlar hur transformativa metoder kan få fäste och skapa långvarig förändring. Med hjälp av Grandin och Sareens processteg kan vi förstå omställningsprocesser utifrån ett nytt perspektiv. Resultatet och analysen visar på i likhet med tidigare forskning att kommuner i hög utsträckning förlitar sig på teknologiska och energimässiga lösningar. Varvid naturens värde tenderar att bli nedprioriterat. Men analysen indikerar också vikten av drivna tjänstepersoner att demonstrera mer hållbara alternativ för att starta i gång en omställningsprocess. Avslutningsvis fördjupar studien en nyanserad förståelse för hur kommunala organisationer kan driva fram en omställningsprocess.

Climate change has been recognised as one of the biggest challenges of our time. To prevent further climate change impacts, nations at COP21 further stressed the need to mitigate their greenhouse gas emissions enough to prevent dangerous temperature rise and to adapt societies to become more resilient. Municipals have been found important actors in this transition due to their power to inflict change on a local level. However, there is a lack of methods to assess how transition is made due to the fact that transition is a fairly new approach to managing climate change combined with a lack of completed transitions in municipalities. The purpose of this study is to explore the use of indicators as a method to assess municipal transition processes. Focusing on two Swedish municipalities that have been deemed vulnerable but at the same time apt to combat climate change, this study uses a triangulation of methods that are divided into two phases. The first phase uses a literature review in order to create a scientifically based list of transition indicators. The second phase uses document analyses and interviews in order to test the indicators and analyse transition process on a local level. The study revealed that there are multiple barriers and triggers for transition such as conflicting interests, economic factors, political steering, knowledge building- and awareness and long term perspectives, but that there also exist important tools for municipal transition in the form of networks through multi-level collaborations and plans/objectives. The findings in this study also suggests that the use of indicators as a method to assess transition could be viable, but that it is limited due to its contextual nature and lack of successful transitions to compare with. / Klimatförändringar har ansetts vara en av de viktigaste utmaningarna i vår tid. För att förhindra att vidare skador av klimatförändringarna kom nationer som deltog i COP21 överens om att minska sina växthusgaser tillräckligt mycket för att förhindra farliga temperaturförhöjningar och att anpassa sina samhällen till resilienta enheter. Kommuner anses vara viktiga aktörer i denna omställning då de har makt att påverka förändringar på en lokal nivå. Dock saknas metoder för att bedöma hur omställning utförs då omställning är ett nytt angreppssätt kombinerat med en brist på genomförda omställningar. Syftet med denna uppsats är att utforska användningen av indikatorer som metod för att bedöma omställningsprocesser. Genom att använda en triangulering av metoder som delats upp i två faser fokuserar studien på två svenska kommuner som har fastställts som känsliga inför klimatförändringarna men även att ha förmågan att hantera dem. Den första fasen består av en litteraturstudie som skapade en vetenskaplig grund som berörde en global och nationell nivå. Den andra fasen bestod av en dokumentsanalys och intervjuer för att utforska omställningsprocesser på en lokal nivå. Studien visar på att det finns flera barriärer och drivkrafter för omställning som konkurrerande intressen, ekonomiska faktorer, politisk styrning, kunskaps byggande- och medvetenhet och långsiktighet men även att det fanns verktyg som var viktiga för kommunal omställning som nätverk genom samarbeten på olika nivåer och planer/mål. Slutligen visar även studien på att användningen av indikatorer som metod för att bedömma omställning skulle kunna vara möjligt men att begränsningar finns då metoden dels är kontextberoende men även att det är svårt att göra jämförelser då ingen fullförd omställning har skett.

With an increasing urban population, urban areas around the world face great challenges in sustaining its inhabitants without losing its natural values. Fragmentation of the urban green areas is inevitable, causing the biodiversity to decline and the ecosystem services to weaken. In Stockholm, ten large green areas stretch from the inner parts of the city outwards to the more rural parts of the county -these are called the green wedges of Stockholm. The green wedges bring nature closer to the urban dwellers and strengthen the urban ecosystems, which provides the citizens with vital ecosystem services. The population of Stockholm is growing rapidly and is expected to increase with almost 50% by 2050, putting a massive pressure on the development of new dwellings. Suitable and vacant areas for exploitation are rare and so the green areas around and within the city are often encroached or destroyed. The green wedge area is decreasing due to exploitation and there is no real means of protection for a majority of the wedges. The comprehensive plans [översiktsplaner] and regional plans [regional planer] are not legally binding, hence the continuous infringing of the green wedge area. The aim of this study is to provide a comprehensive picture of the green wedges of Stockholm, its past, present and future challenges as well as possible solutions. By using methods such as GIS analysis, a decrease of green wedge area in the new regional development plan RUFS 2050 compared to the old regional development plan RUFS 2010 was found. The green wedges are diminishing and only a small part, 24 %, is protected. New ways of protecting the green wedge area could be relevant to enable a suitable inclusion within urban planning. A sustainable urban region with a healthy and sound population is dependent on green areas close to residential areas. When encroaching parts of the green wedges it will have an impact on the green infrastructure within the whole of Stockholm County, which, inevitably, will affect the urban ecosystems that provide essential ecosystem services to the city dwellers. There is a need for a clear political vision, proper legally binding guidelines as well as improved and extensive inter-municipal collaborations to make the future of the green wedges prosperous.