Denna uppsats syftar till att undersöka platsens betydelse för arbete med kvinnors deltagande i offentliga rum i stadsdelen Vårberg; vilka strategier som studiens urval av verksamheter använ-der samt vilka värden som verksamheterna arbetar utifrån. Urvalet består av totalt åtta stycken respondenter: en privatperson samt sju stycken representerar från sex stycken olika verksam-heter. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som forskningsmetod. Empirin har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys.Studiens resultat har analyserats genom tidigare forskning kring trygghetsskapande arbete istorstäder, samt genom teorier om social exkludering, intersektionalitet samt förtroende ochtillit. Resultatet visar att fördomar om platsen bidrar till social exkludering, samt att kvinnor haren särskilt utsatt position i Vårberg. Kvinnor är både en målgrupp och verktyg för såväl socialinkludering som trygghetsskapande arbete i stadsdelen. Den sociala inkluderingen syftar delstill kvinnors deltagande i offentliga rum, dels till kunskapshöjande och sociala aktiviteter fördeltagande i en mer abstrakt samhällsgemenskap, exempelvis arbetsliv och sociala nätverk. / The aim for this study is to investigate the significance of location as well as which strategies and values the organizations used in the study strive for in relation to women’s participation inpublic spaces in the district of Vårberg. The sample consists of a total of eight respondents: one individual and seven representatives from six different organizations. The study has a qualitative approach with case study as a research method. The empirical data has been collected through semi-structured one-on-one interviews and analyzed using a thematic analysis. The study's results have been analyzed through previous research on safer cities as well as sociological theories of social exclusion, intersectionality and trust. The results show that prejudices surrounding the place contribute to social exclusion, and that women have a particularly vulnerable position in Vårberg. Women are both a target group and a tool for both increasing general social inclusion as well as safety-work in the district. The work of social inclusion seeks to affect women’s participation in public spaces and to broaden their participation in a more ab-stract social community.

In today’s consumption landscape the market hall is a place of luxury and authenticity. However, the idea of the market hall has changed several times during the nineteenth and twentieth centuries. When the first market hall was constructed in Stockholm, in 1875, the objective was to provide the consumers with safe food in a neatly organized environment that would foster civic pride and propel Stockholm into modernity. By the 1930s, the market halls in Stockholm were rundown and outmoded. These rundown retail spaces had been replaced by neighborhood stores at a convenient distance from the consumer. The market halls seemed like old dinosaurs, waiting to be swept away by the river of time. But the market halls remained, and in due course experienced a renaissance as sumptuous food temples, more genuine and inviting than the bland standardization and cold rationality of mainstream food retail. To address the long time-period, the dissertation is divided into three separate parts, with different methods and materials. The first part is a historical exposé based primarily on archival material. The second part relies more on secondary sources, but draws on contemporary documents as well. For the third part ethnographic fieldwork was the chosen method. This dissertation examines the role of the market hall in Stockholm and how the links between production, distribution and consumption of food have been organized in time and space during the past hundred and fifty years. How was the market hall recoded during this period? The relevance of this question lies in what this can tell us about urban food retail and the cultures of consumption linked to it. It also allows us to reflect upon the effects of the choices we make for the future of food production, distribution and consumption. / I dagens konsumtionslandskap är saluhallen en plats för lyx och autenticitet. Men saluhallens betydelse har ändrats flera gånger under 1900- och 2000-talen. När den första saluhallen byggdes i Stockholm år 1875, var målet att ge konsumenterna säkra livsmedel i en hygienisk och välordnad miljö som både skulle kännas elegant och göra Stockholm till en modern världsstad. Vid 1930-talet var saluhallarna i Stockholm både nedslitna och omoderna. De hade ersatts av kvartersbutiker som låg på bekvämt avstånd från konsumenten. Saluhallarna verkade vara gamla dinosaurier, som bara väntade på att svepas bort av tidens gång. Men saluhallarna blev kvar, och i sinom tid upplevde de en renässans som överdådiga mattempel, som var mer genuina och inbjudande än den vanliga dagligvaruhandelns standardiserade och hyperrationella konsumtionsmiljöer. För att hantera den långa tidsperioden, är avhandlingen indelad i tre delar, med olika metoder och material. Den första delen är en klassisk historieskrivning baserad på arkivmaterial. Den andra delen förlitar sig mer på sekundärlitteratur, men gör även ett utsnitt av samtidens källor. Den tredje delen består av ett etnografiskt fältarbete. Denna avhandling undersöker den roll saluhallen har spelat i Stockholms konsumtionslandskap och hur sambanden mellan produktion, distribution och konsumtion av livsmedel har set ut i tid och rum under de senaste hundrafemtio åren. Hur har saluhallen kodats och omkodats under denna period? Denna frågas relevans ligger i vad den kan berätta om stadens dagligvaruhandel och de konsumtionskulturer som är knutna till denna. Vad är effekterna av de val vi gör för framtida livsmedelsproduktion, distribution och konsumtion?

I Sverige används det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jämföra med under 0,5% år 2000. Av de ickefossila drivmedlen är el något som ofta benämns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ”Stockholm – Elbilsstad 2030” drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersätta den fossilbränsleslukande fordonsflottan. I den här studien undersöks de tekniska förutsättningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering där parametrar som elbilens prestanda, elpris, bilens inköpspris och totala utsläpp använts. Resultatet skall presentera ett mikro- och ett makroresultat. Vinsterna beräknas dels för den enskilde individen, men också för samhället i stort. Vinsterna beräknas med en känslighetsanalys baserad på reella framtida scenarier. Resultaten visar tydligt att för den genomsnittlige Stockholmaren är elbilen det mest ekonomiskt lönsamma valet på sikt. På tio års sikt beräknas bensinbilen kosta individen 65,93% mer än elbilen om bensinpriset fortsätter med samma utveckling. En känslighetsanalys visar att även om bensinpriset skulle sjunka med 5% årligen in i framtiden skulle bensinbilen ändå vara 31,3% dyrare på tio års sikt. Resultaten visar också att samhällets kostnader för bilflottans utsläpp förväntas sjunka med 98% eller 92% beroende på om den svenska elproduktionen är tillräcklig eller om man måste importera el från övriga Norden. Samtidigt som kostnaderna för utsläppen sjunker för samhället, sjunker även skatteintäkterna till följd av minskad bensinanvändning. Om elpriset på sikt skulle stiga till följd av en ökad användning skulle detta dock kunna leda till att förlusten reduceras. Klart är att storskaligt införande av elbilar kräver ett engagemang från staten där den ekonomiska förlusten får ses som en investering i miljön och framtiden. / In Sweden there are currently about 5.4% renewable fuel vehicles within the transport sector, compared to less than 0.5% in 2000. Amongst the non-fossil fuel alternatives electricity is something which has often been referred to as a permanent and realistic future solution. The vision “Stockholm – A City of Electric Cars in 2030" is run by the City of Stockholm in cooperation with Fortum AB in order to replace the fossil-fuel-guzzling fleet. This report examines the technical conditions and possible gains of a large scale introduction of electric cars. The study was conducted through a modelling in which parameters such as electric car performance, tariff and total emissions are used. The conclusion will reveal a micro- and macro result. Economic gains are calculated both for the individual, but also for society at large. The profits are calculated by a sensitivity analysis based on realistic future scenarios. The results clearly show that for the average Stockholm resident, the electric car is the most economical choice. In ten years time the gasoline car is expected to cost the individual 65.93% more than the electrical car based on that the price of gasoline continues its current growth. A sensitivity analysis shows that even if gasoline prices were to drop by 5% annually into the future, gasoline car would still be 31.3% more expensive than the electric car in ten years time. The results also show that the societal costs of the car fleet’s emissions are expected to fall by 98% or 92% depending on whether the Swedish electricity production is sufficient, or whether imported electricity from other Nordic countries is necessary. While the cost of emissions decreases for the society, so are tax revenues due to reduced gasoline use. However, if the electricity price in the long run would rise due to increased use, this could however lead to a reduction of the loss. It is clear that for a large-scale introduction of electric cars to be successful it requires a committed government which will have to see the economic loss as a means to investment in the future and the environment.

Den ökade urbaniseringen och klimatförändringarna utgör några av de största utmaningarna vid utvecklingen av hållbara städer. Ekosystemtjänster som vatten- och temperaturreglering samt estetiska tjänster från träd kan bidra till att tackla utmaningar som extremväder och psykisk ohälsa. Gävle kommun har ett gediget hållbarhetsarbete men har inte genomfört någon egen undersökning över hur invånarna upplever de estetiska ekosystemtjänsterna från träd eller undersökt ekosystemtjänster från de vanligaste trädsläktena i staden. Med anledning av detta var syftet att sammanställa befintlig forskning rörande ekosystemtjänster från lind och tall i centrala Gävle samt ta fram egna data kring hur invånarna upplever stadsträd. Målet med studien var även att undersöka hur ekosystemtjänster från träd kan användas för att främja utvecklingen av mer hållbara städer. I denna fallstudie användes en blandad metod bestående av en litteraturöversikt och en webbaserad enkätstudie för att besvara forskningsfrågans olika delar. Litteraturstudien syftade till att undersöka hur lind respektive tall påverkar vattenreglering, temperaturreglering samt estetiska ekosystemtjänster och enkätstudien syftade till att undersöka hur invånarna i centrala Gävle upplever de estetiska värdena av stadsträd. Denna blandning av metoder valdes då de kompletterar varandra och ger en mer nyanserad bild av trädens roll i den hållbara staden. Litteraturöversikten visade att lindar har god förmåga att bidra till temperaturreglering samt gav en indikation att även tallar kan bidra till denna ekosystemtjänst men genom vissa andra egenskaper. Det fanns dock en avsaknad av forskning som fokuserar på lind och tall i relation till vattenreglering och estetiska tjänster i urbana miljöer. Överlag saknas mycket forskning om tall som stadsträd i relation till de valda ekosystemtjänsterna. Resultatet av enkätstudien visade att lövträd föredras framför barrträd i stadsmiljöer samt att blommor, bred trädkrona, färgstarka blad/barr och hög höjd är viktiga attribut för att ett träd ska upplevas som attraktivt. Utöver detta upplever många att träd är viktiga komponenter för välbefinnandet. Generellt sett bedöms det behövas mer artspecifik forskning gällande urbana träds ekosystemtjänster i de mer kalltempererade områdena där exempelvis tallar oftare förekommer som stadsträd. Vidare bör fler lokala undersökningar göras för att ta reda på hur invånarna upplever stadsträd och grönområden för att säkerställa att planeringen av dessa sker i enlighet med lokalbefolkningen preferenser. Slutligen bör nämnas att om utvecklingen av mer hållbara städer är ett mål som makthavarna avser uppnå måste mer fokus läggas på ekosystemtjänster från träd då de främjar mänskligt välbefinnande och långsiktigt resilienta samhällen. / Increased urbanization and climate change constitute some of the biggest challenges in the development of sustainable cities. Ecosystem services such as water and temperature regulation as well as aesthetic services from trees can help tackle challenges such as extreme weather and mental wellbeing. The municipality of Gävle has worked substantially with sustainability issues but has not conducted any survey of how residents experience the aesthetic ecosystem services from trees or examined ecosystem services from the most common trees in the city. Due to this, the purpose was to compile existing research concerning ecosystem services from linden and pine in central Gävle and research how the inhabitants experience urban trees. The aim of the study was also to investigate how ecosystem services from trees can be used to promote the development of more sustainable cities. In this case study, a mixed method consisting of a literature review and a web-based questionnaire was used. The literature review aimed to investigate how linden and pine affect water regulation, temperature regulation and aesthetic ecosystem services, and the survey study aimed to investigate how the inhabitants of central Gävle experience the aesthetic values of urban trees. This mix of methods was chosen as they complement each other and give a more nuanced picture of the role of trees in a sustainable city. The literature review showed that lindens can effectively contribute to temperature regulation and indicated that pines also have the ability to contribute to this ecosystem service, but through certain other properties. However, there was a lack of research focusing on linden and pine in relation to water regulation and aesthetic services in urban environments. In general, there is a lack of research on pine as an urban tree in relation to the selected ecosystem services. The results of the survey showed that deciduous trees are preferred over conifers in urban environments and that flowers, a broad tree crown, colorful leaves/conifers and height are important attributes for a tree to be perceived as attractive. In addition to this, many feel that trees are important components for their well-being. In conclusion more species-specific research is needed regarding ecosystem services of urban trees in the cold-tempered areas where, for example, pines more often occur as urban trees. Furthermore, more local surveys should be conducted to find out how residents experience urban trees and green areas to ensure planning of these spaces are in accordance with the preferences of the local population. Finally, it should be mentioned that if the development of more sustainable cities is going to be achieved, more focus must be placed on ecosystem services from trees as they promote human well-being and long-term resilient communities.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC ökar de globala utsläppen av växthusgaser till följd av samhällets ohållbara energianvändning, markanvändning, livsstilar, konsumtion och produktion. Utvinning och bearbetning av naturresurser orsakar cirka 50 procent av växthusgasutsläppen och mer än 90 procent av vattenstressen och förlusten av biologisk mångfald i världen. Europeiska kommissionen (2020, s. 14) rapporterar att den byggda miljön står för ungefär hälften av allt utvunnet material och mer än 35 procent av avfallsgenereringen i EU. Konceptet cirkulära städer har fått ett stort uppsving i forskningslitteraturen för att det sätter cirkulär ekonomi i en ekologisk, social och rumslig kontext. Fysisk planering framhålls av flera forskare som ett nödvändigt verktyg för att förverkliga cirkulära städer. Dels är den fysiska planeringen tvärvetenskaplig och involverar många olika skalor och aktörer (Verga & Khan 2022, s. 22), dels skapar planeringen de rumsliga förutsättningarna för cirkulära processer att ta plats i staden. Detta kandidatarbete undersöker hur svenska kommuner i sin fysiska planering möjliggör cirkulära städer. Det undersöker även hur systematisk planeringen för cirkulära städer är från strategisk nivå till detaljplanenivå. Undersökningen genomfördes i form av en flerfallsstudie av Eskilstuna kommun och Malmö stad. Utifrån en kunskapsöversikt om planering för cirkulära städer utarbetades ett analytiskt ramverk innehållande sex verktyg för cirkularitet, vilka agerade indikatorer för hur kommunerna planerar för cirkulära städer. Empirin bestod av respektive kommuns aktuella översiktsplan samt vars en detaljplan, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen visar att kommuner kan möjliggöra cirkulära städer genom en fysisk planering som bidrar till såväl kretslopp som ekologisk regeneration och anpassning. Planeringen för ekologisk regeneration är systematisk från strategisk nivå till detaljplanenivå, men vissa luckor uppfattades i implementeringen av planeringen för kretslopp och anpassning. Studien bedöms därmed bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur svenska kommuner i sin fysiska planering anknyter till ekologiska, sociala och rumsliga aspekter av cirkularitet.

Sverige står inför demografiska utmaningar där den äldre befolkningen ökar drastiskt och behovet av välfärdstjänster förväntas att öka. Därmed kan samhällsplaneringen genom att ta hänsyn till den sociala omgivningen anses vara en betydande faktor till att kunna ge förutsättningar för hälsa och välmående. Studiens syfte var att beskriva upplevelsen hos 65+ medborgare hur den sociala omgivningen, vilket inkluderar trygghet, tillgänglighet och sociala sammanhang, kunde stödja dess hälsa. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 65+ medborgare i en svensk kommun. Resultatet visade att den sociala omgivningen kunde stödja respondenternas hälsa genom att skapa förutsättningar för fysisk hälsa, självständighet, samhörighet samt känsla av trygghet. Effekten av studiens resultat tenderade påvisa att det är av stor vikt att stötta den äldre målgruppen i samhället genom att skapa förutsättningar till så god livskvalitet och självständighet så länge som möjligt. Detta minskar ojämlikheten i folkhälsan och på sikt skapar en hållbarhet inför samhällets framtida utmaningar kopplat till demografi och välfärdstjänster. / <p>Betyg i Ladok 220613.</p>

Befolkningsökningen och klimatförändringarna är två mycket aktuella frågor i dagens stads- och samhällsplanering. Jordens yta utgörs av cirka 71 % vatten, vilket idag är områden som i mycket låg utsträckning utnyttjas för bebyggelseändamål. I dagsläget existerar bebyggelse som helt och hållet flyter på vatten, men den förekommer i mycket låg omfattning. Frågan är huruvida viktiga planeringsfrågor skulle kunna lösas genom att utnyttja vattenområden och utvidga den flytande bebyggelsen.   Syftet var att med hjälp av nationella och internationella exempel presentera begreppet flytande städer samt att diskutera huruvida det skulle kunna vara ett alternativ inom framtida planering samt urbanisering i Sverige.    Genom en litteraturstudie samt en fallstudie som bägge kompletteras med hjälp av intervjuer erhålls information som slutligen blir utgångspunkten för en analys och diskussion där slutsats dras. Historia kring byggande på vatten behandlas tillsammans med tekniker och förutsättningar som möjliggör flytande konstruktioner. Även relevant lagstiftning tas upp, inte minst kring strandskydd som spelar en stor roll när det kommer till att exploatera vattenområden. Fallen som studeras är både svenska samt internationella exempel på projekt som involverar en flytande bebyggelse. Störst fokus läggs på Marinstaden i Nacka och på Ijburg i Amsterdam. Studien kompletteras genom intervjuer med Alexander Erixson, planarkitekt på Nacka kommun, samt med Richard Bergström, VD på AquaVilla AB.   Slutsatserna som kan dras är att det är möjligt att öka exploateringen av vattenområden med flytande stadsdelar i Sverige. Stads- och samhällsutvecklingen skulle påverkas positivt då möjligheter skapas och kan bidra till att lösa problem som hjälp mot bostadsbrist samt. Det är även förebyggande för aktuella problem kring miljö- och klimatfrågor. Ett problem som en flytande bebyggelse skulle kunna bidra till är segregation, men med hjälp av en genomtänkt stadsplanering samt stöd från regelverket menar förespråkare att man i framtiden förhoppningsvis kommer kunna exploatera på vatten utan att problemet uppstår. Utmaningen är att övertyga om att fördelarna överväger nackdelarna för att fler ska få en positiv bild. Då skapas en större acceptans kring konceptet vilket är en förutsättning för utvecklingen av flytande bebyggelse i Sverige. / The population growth and climate change are two main factors in today’s urban planning. Approximately 71 % of the Earth’s surface is consisting of water and a large part of that is not being utilized to the fullest extent. Today’s buildings that entirely floats on water is something that we have already begun to see, however there is a low quantity of them. The following question is whether important issues connected to urban planning could be solved by expanding the amount of floating constructions, and thereby begin to use water as a place for cities and city districts to take form.   The purpose of this study is to present the concept of floating cities and to discuss whether it could be an alternative for future planning and urbanization in Sweden.    By doing a literature study and a case study that are both supplemented by interviews, information will be obtained to use as a foundation for an analysis and discussion where conclusions will be made. The history of floating construction is described together with existing techniques and prerequisites that enable floating structures. Laws relevant to the subject is also described, for example the law of shoreline protection, which plays a major role when it comes to exploiting water areas. The cases in the study consist of both Swedish and international examples of projects that involve floating constructions. Main focus will be on Marinstaden in Nacka and Ijburg in Amsterdam. To complete the study and get a better overview, interviews are held with Alexander Erixson, planning architect at Nacka Municipality, and with Richard Bergström, CEO of AquaVilla AB.   The conclusion is that it is possible to expand the number of floating districts in Sweden. Urban development would be positively influenced when opportunities are created, and issues as housing shortage could be solved. It could as well work as a prevention for environmental issues. The main problem that could occur is that floating districts might create segregation, although advocates states that well planned urbanization and support from laws and legalizations could make it possible to exploit water areas with floating buildings without the problem of segregation emerging. The challenge is to convince the society that the advantages outweigh the disadvantages. By that we achieve acceptance from more people which is a presumption when it comes to trying to accomplish a development and expansion of floating constructions in Sweden.

Uppsatsen beskriver urbanisering med fokus på när yngre flyttar från landsbygden. Som ett bakgrundsmaterial har statistik inhämtats och presenteras i studiens teoridel. Uppgifterna består företrädesvis av befolkningsstatistik som presenteras i diagramform. Data har analyserats och bearbetats med hjälp av Excel och dataprogrammet Tableau. Studien undersöker specifikt om det finns särskilda orsaker till att unga människor flyttat från Bollnäs i Hälsingland. För att skaffa kunskap kring varför unga flyttar från Bollnäs har 10 ungdomar, som lämnat Bollnäs till förmån för en större stad, intervjuats genom semi strukturerade intervjuer. Vid analysen av studiens resultat har push and pull teori tillämpats. Teorin utgår från att ungdomarna utsätts för såväl skjutande som dragande faktorer. Resultatet av studien visar att gemensam anledning till varför intervjupersonerna har flyttat var möjligheten till högre studier, pullfaktor. Flera har också gett uttryck för en uttalad vilja att lämna hemstaden Bollnäs som de upplevt som liten och utan framtidsutsikter, pushfaktor. Inom ramen för studien har också intervjuer gjorts med styrande inom Bollnäs kommun. Dessa är medvetna om kommunens demografiska utmaningar, men har inga tydliga gemensamma strategier för att motverka att ungdomar flyttar från Bollnäs. / The essay describes the process of urbanization, focusing on the younger population that moves away from the countryside. As a background material, statistics has been gathered and is presented in the theory section of this study. The main part of this data constitutes of demographic statistics and is presented in diagrams. The data has been analysed using Excel and the computer program Tableau. The study specifically investigates whether there are any particular reasons why young people have moved from Bollnäs, in the province of Hälsingland. Hence, 10 young persons who have left Bollnäs in favour of a larger city have been asked questions in semi-structured interviews. In the study analysis, push and pull theory has been applied. This theory assumes that the young people are exposed to both pulling and pushing factors. The result of the study shows that a common reason why these young persons moved away was the prospect of higher studies, a pulling factor. Several participants also expressed a want to leave their hometown Bollnäs that they considered to be small and without prospects, a pushing factor. Moreover, some interviews with the governing politicians in the municipality of Bollnäs were carried out within this study. These politicians are aware of the demographical challenges that face the community. However, they do not have any clearly defined common strategies that prevent young people to move away from Bollnäs.

This thesis research investigates and contributes to increased knowledge on municipalities’ approaches to climate adaptation and associated challenges that slow down or hinder climate adaptation approaches in cities. The Stockholm region has experienced climate change and impacts of severe floods, heat waves, storms, sea level rise, forest-fire outbreaks, erosion and landslides. To control the frequency and magnitude of these impacts, local authorities and administrations need to integrate mitigation and adaptation management strategies into physical plans of towns and cities. Surveys carried out in 2016 and 2017 consecutively, evaluate municipalities’ efforts in climate adaptation in different counties in Sweden. The survey report in 2017 reveals that not all municipalities are equally implementing climate adaptation in Stockholm county; and yet the impacts of climate change are to affect all municipalities regardless of size and geographical location. Therefore, to understand the state of climate change adaptation in the municipalities, the author interviewed municipal planners, engineers, environmental investigators, and climate group in Botkyrka, to collect qualitative data for analysis. Data was also gathered through qualitative document analysis to compare drivers of municipality approaches to climate adaptation in Botkyrka and Ekerö municipality. The study results show that there is a gap between Botkyrka and Ekerö municipalities’ climate adaptation work. However, much as these two municipalities are sustainably eveloping, they face a number of challenges that hamper their ability to integrate climate adaptation measure in urban physical plans in order to reduce urban vulnerabilities, and thus build sustainable and climate-resilient cities. / Denna uppsatsforskning undersöker och bidrar till ökad kunskap om kommunernas strategier för klimatanpassning och associerade utmaningar som bromsar eller hindrar klimatanpassningsmetoder i städer. Stockholmsregionen har upplevt klimatförändringar och konsekvenser av allvarliga översvämningar, värmeböljor, stormar, havsnivåer, skogsbränder utbrott, erosion och jordskred. För att styra frekvensen och omfattningen av dessa effekter, behöver kommuner och förvaltningar integrera klimatanpassnings strategier för hantering av begränsnings- och anpassningsåtgärder i fysiska planer av städer. Undersökningar som genomförts under 2016 och 2017 efter varandra, utvärdera kommunernas insatser i klimatanpassning i olika län i Sverige. Undersökningsrapporten i 2017 avslöjar att inte alla kommuner genomför lika klimatanpassning i Stockholms län; och ändå effekterna av klimatförändringarna påverkar alla kommuner oberoende av storlek och geografiska läge. För att förstå tillståndet för klimatanpassning i kommunerna, intervjuade jag kommunala planerare, ingenjörer, miljömässiga utredare och klimat gruppen i Botkyrka kommun, med syftet att samla in kvalitativa data för analys. Jag samlade också data genom kvalitativ dokumentanalys för att jämföra faktorer som driver kommunernas klimatanpassningsarbete. Resultaten från studien visar att det finns en lucka mellan Botkyrka och Ekerö kommunernas klimatanpassnings arbete. Dock, även om dessa två kommuner utvecklar hållbart, står de inför ett antal utmaningar som hämmar deras förmåga att integrera klimatanpassningsåtgärder i urbana fysiska planer för att minska urbana sårbarheter, och därmed bygga hållbara och klimattåliga städer.

Enligt (Regeringskansliet, 2017a) ska nettoutsläppen från Sveriges växthusgaser år 2045 inte påverka atmosfären vartefter Sveriges utsläpp ska bli negativa, vilket innebär att det används mer koldioxid än vad som släpps ut. För att uppnå klimatmålen kommer det krävas många nya lösningar i samhället. En allt mer drivande transportsektor med mer bilar på vägarna och fler parkeringsplatser är inte hållbart för framtida svensk trafik och arbetet mot klimatmålen. Att avlägsna oljedrivna fordon från transportsektorn skulle bidra till ett renare och mer attraktivt stadsklimat.   Studien syftar till att ta reda på hur en implementering av elektrisk-, även självkörande kollektivtrafik i Varberg ser ut, energimässigt, miljömässigt och ekonomiskt för tre stycken upplagda scenarier. I studien ingår även att undersöka ifall övertoner kan komma att inverka på elnätet. Projektet som är ett samarbete med Varberg Energi har uppkommit i samband med planeringen av det nya stadsområdet Västerport. I scenarierna finns tre olika bussar: en dieselbuss som återfinns i Varberg idag, en generell elbuss samt en självkörande elbuss som kallas Navya.   Den mängd passagerare som ska transporteras och vilken miljöpåverkan bussarna ger har stor inverkan på slutsatsen i rapporten. Med en svensk fossilfri bussflotta år 2020 visar denna rapport att Navyan är primärt rekommenderad upp till 15 personer och därefter är elbussen sekundärt rekommenderad. Implementering av elbussar är fullt möjlig och gör ingen betydande inverkan på det befintliga elnätet idag. / According to (Regeringskansliet, 2017a) Sweden’s greenhouse gas emissions shall not affect the atmosphere by the year 2045, which then becomes negative, this means that more carbon dioxide will be consumed rather than released into the atmosphere. In order to reach the climate goals, many new solutions to the society are required. A bigger transport sector with more cars and parking spaces is not sustainable for neither the future transport sector, nor the progressive work toward the climate goals. By removing oil-operated vehicles from the streets, a significant contribution to a cleaner city climate would be achieved.   The study aims to find out if an implementation of electric buses is possible in Varberg. A couple of key questions are raised: how much energy is required to support the buses? What are the costs of the various scenarios proposed? Will there be any problems with supporting many buses, in terms of harmonics and the electric power grid? The project, which is a cooperation with Varberg Energi, is proposing a realization of a new city area called Västerport, which would start construction 2020. The report constitutes three scenarios with a diesel bus, which is used in Varberg today, an electric bus and an autonomous electric minibus called Navya.   The number of passengers to be transported and the environmental effect of the buses has a big impact on the conclusion of the report. With a fossil free bus fleet by 2020, this report shows that the Navya is primarily recommended up to 15 passengers, and the electric bus for more passengers. The report concludes that the implementation of electric buses is possible. It will not have a considerable impact on the existing power grid and will contribute to a cleaner and more attractive city.