Äldreperspektivet i stadsplaneringen är ett nästintill outforskat område i Sverige. Samtidigt står vi i Sverige, precis som i många andra länder, inför stora demografiska utmaningar kopplade till den snabbt åldrande befolkningen. Där stadsplanering med ett äldreperspektiv identifierats som en i raden av insatser som krävs för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning för med sig. I den här studien har äldrevänlig stadsplanering undersökts utifrån en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Ulleråker i Uppsala kommun. En kommun som sommaren 2016 gick med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, och därmed precis påbörjat sin resa mot att bli en mer äldrevänlig stad. Då äldreperspektivet är ett nytt fenomen i svensk stadsplanering, saknas kunskapen om vad kommunen bör göra för att tillgodose ett sådant perspektiv, vilket utgjort utgångspunkten för denna studie. Studiens syfte har på så sätt varit att bidra med ökade kunskaper om innebörden av äldrevänlig planering, och hur Uppsala kommun skulle kunna utveckla sitt arbete för att på ett bättre sätt tillgodose ett äldreperspektiv. Materialet som legat till grund för fallstudien baseras på dokumentstudier av styrdokument och planhandlingar, samt intervjuer med aktörer som är involverade i stadsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv i Uppsala. I studien identifieras en rad faktorer som inom forskningsvärlden framhävts som betydelsefulla vid planeringen av en äldrevänlig stad. Och resultatet från fallstudien tyder på att kommunen, trots att de inte uttalat arbetar med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen idag, indirekt tillgodoser vissa delar av äldreperspektivet i sin planering. Samtidigt identifieras i studien en rad förbättringsområden. Bland annat att synen på äldreperspektivet bör tydliggöras och breddas, samt att kommunen bör anta en gemensam målsättning för äldreperspektivet. Likaså föreslås att hanteringen av äldreperspektivet bör ses över, för att förtydliga vilka delar av den kommunala organisationen som ska vara ansvarig för att uppfylla vilka delar av äldreperspektivet. Fallstudien pekar även på att frågan om äldres boende bör lyftas tidigare i planeringsprocessen än vad som görs idag. Slutresultatet från studien, indikerar att ökad kunskap om äldreperspektivet bidrar till att öka medvetenheten om vilka vi planerar för och hur äldre påverkas av olika beslut gällande stadsmiljön, vilket kan ses som en förutsättning för ett medvetet och hållbart samhällsbyggande. / The elderly perspective is currently missing in urban planning in Sweden. At the same time, Sweden and many other countries are facing demographic challenges in terms of an ageing population. However, the integration of an elderly perspective into the planning process of cities can be considered as one of a number of efforts to meet these challenges. In this study, an elderly-friendly planning approach has been investigated through a case study of the urban development project Ulleråker in Uppsala, Sweden. In 2016, Uppsala municipality became a member of the WHO global network for age-friendly cities and communities. Hence, the municipality of Uppsala has just begun its journey towards becoming an elderly-friendly city. Since the elderly perspective is a comparatively new phenomenon in the planning agenda in Sweden, the municipality lacks the knowledge needed to cater for such a perspective. With this as a starting point, the purpose of this study is to advance knowledge of elderly-friendly planning, as well as identify ways in which Uppsala municipality could improve their planning procedures to better meet the needs of the elderly in the urban environment. The case study is based on document reviews of regulatory and planning documents linked to the development project of Ulleråker. In addition, five in-depth interviews have been carried out with actors involved in the planning process from an elderly perspective in Uppsala. The study identifies a number of factors of importance in creating an elderly-friendly urban environment. On the one hand, the result of the case study indicates that the municipality does not explicitly consider an elderly perspective in the municipal planning process. On the other hand, the same case study reveals that an elderly perspective is considered indirectly to some extent. Furthermore, the study highlights a number of areas of improvement in order to strengthen the elderly perspective in Uppsala. For instance, it is suggested that the municipality should broaden its view of the needs of older people in urban environments. In addition, the municipality’s handling of the issue should be reviewed to determine the extent to which different parts of the municipal organisation should be responsible for ensuring different factors in creating an elderly-friendly urban environment. Moreover, the case study also suggests that the dwelling issue of elderly people should be considered at an earlier stage in the planning process compared to what is done today. The conclusion indicates that increased knowledge about the elderly perspective in urban planning may raise the awareness of who we plan for, and how older people are affected by different decisions concerning the urban environment. Which can be understood as a precondition for sustainable development.

The aim of this essay is to investigate the theories of city planning that existed during Greek, Hellenistic and Roman period. Vitruvius, Aristoteles and Hippodamos had thoughts about the placement of the city, the street networks organization and individual buildings proportion, function and neighbors. Aristoteles angle of incidence is pragmatic and social aspects. Vitruvius emphasizes health aspects and the individual buildings with regard to durability, expediency and beauty. Hippodamos view on how health aspects should be regarded aligns with Aristoteles and stresses an equal distribution of the urban land. Gerasa is investigated in relation to these template city qualities and results show that it does not consistently overlap or deviate. To add a further perspective it is put in relation to Pompeji and they are compared with the theories.  Questions: 1. What is laid out by Aristoteles, Vitruvius and Hippodamos about a city's ideal placement and internal structure and design? 2. How does the remains from the excavated cities Gerasa and Pompeji relate to these theories?  Method: The Theories on city planning were searched and assembled from literary sources. Then a comparison was made between all the three parts of Gerasa, Pompeji and the ideal cities.

The rapid growth of E-commerce around the world has prompted related stakeholders to place a greater emphasis on automation. Catastrophes like pandemics are boosting the public demand for quick and efficient transportation, among others. Automated vehicle technologies are associated with the last-mile delivery operations that lead to improving sustainability and Smart Cities. In this context, Autonomous Vehicles are being explored as a viable urban logistics solution.This empirical thesis conducts a feasibility study to investigate the feasibility of incorporating an Autonomous Vehicle into E-commerce operations in Stockholm, Sweden. A case study is analyzed by foodora AB, a German company that operates as a distributor of food and goods in the Swedish market. The study provides a framework that depicts the issues faced by Q- commerce, Operational Planning, and Stakeholders, respectively when introducing Autonomous Vehicles. The results of the study’s qualitative and quantitative approach show that Stockholm's infrastructure is in line with the sustainability plans and is considered ready for droid operations. According to the findings, the utilization rate that is defined as the number of orders delivered per hour can be as high as 2.4 resulting in a high degree of customer satisfaction. However, regulations, classifications, weather conditions, and internet connectivity continue to be major challenges. Autonomous Vehicles must be included in legislative consideration as a mode of transportation in the future to facilitate operations and safety measures. / Den snabba tillväxten av e-handel runtom i världen har fått närstående intressenter att lägga större vikt vid automatisering. Katastrofer som pandemier ökar allmänhetens krav på bland annat snabba och effektiva transporter. Autonoma fordon är förknippade med ”last-mile” transporter av gods som leder till förbättrad hållbarhet och smarta städer. I detta sammanhang utforskas autonoma fordon som en livskraftig citylogistik-lösning.Denna empiriska avhandling genomför en genomförbarhetsstudie för att undersöka möjligheten att integrera ett autonomt fordon i e-handelsverksamheten i Stockholm, Sverige. I synnerhet analyseras en fallstudie av foodora AB, ett tyskt företag som är verksamma som distributör av matvaror på den svenska marknaden. Studien ger ett ramverk som visar de frågor som Q-handel, operativ planering respektive intressenter står inför vid ett införande av autonoma fordon. Resultaten av studiens kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt visar att Stockholms infrastruktur är i linje med hållbarhetsplanerna och till synes redo för droid leveranser. Enligt resultaten kan utnyttjandegraden, definierad som antal utförda orderleveranser inom en timme, vara så hög som 2,4, vilket resulterar i en hög grad av kundtillfredsställelse. Regler, klassificeringar, väderförhållanden och internetanslutning är dock fortfarande stora utmaningar. Autonoma fordon måste tas med i lagstiftningen som ett transportmedel i framtiden för att underlätta drift och säkerhetsåtgärder.

This thesis evaluates the environmental, economic, and social impacts of implementing secondary wood from recycling centers into wood crafts in Stockholm schools. The thesis is conducted in a case study setting as a part of the "Climate Neutral Stockholm 2030" sub-project 3.2, which focuses on promoting reuse and waste reduction through circularity. A comparative consequential life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) within a cradle-to-gate system boundary was conducted in a scenario setting, which compared and quantified the use of virgin wood and secondary wood both environmentally and economically. The environmental profile was quantified for four impact categories: global warming potential (GWP), water use, land use, and cumulative energy demand (CED). Additionally, the social implications of incorporating secondary wood were examined through a survey and interviews with the wood craft teacher and students. Furthermore, the LCA and LCC were conducted with a functional unit (FU) of 0,00106 m3 of wood demand per student. The impacts were aggregated to understand the combined effect of all schools in Stockholm, from grades 3 to 9. The study's results verify that secondary wood is more environmentally and economically beneficial while also being positively perceived by the teacher and students. The environmental findings indicate a total yearly reduction in GWP by 78%, water use by 82%, land use by 99%, and CED by 90% for all schools in Stockholm. From an economic perspective, implementing secondary wood in craft classes leads to a significant cost saving of 81%. From a social aspect, results revealed an overall positive perception from the teacher and students. However, the quality and quantity of wood must be sufficient without excessive additional time or labor requirements. Furthermore, a sensitivity analysis was performed for both LCA and LCC results. It was observed that a percentage change in transportation distance does not significantly change the GWP results. In addition, secondary wooden boxes can become more expensive than virgin wooden boxes if transportation costs are increased by more than 54%. To support the "Climate Neutral Stockholm 2030" project, the study contributes to the city's pursuit of sustainability by showing decision makers the magnitude of impacts that can be reduced through circularity and waste reduction, therefore facilitating and motivating the implementation of a sustainable system in Stockholm. / Detta examensarbete syftar till att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av att implementera sekundärt trä, från återvinningscentraler, till träslöjden i Stockholms skolor. Examensarbetet genomförs som en fallstudie inom ramen för delprojektet 3.2 i "Klimatneutrala Stockholm 2030", som fokuserar på främjande av återanvändning och avfallshantering genom cirkularitet. En jämförande konsekvensbaserad livscykelanalys (LCA) och analys av livscykelkostnader (LCC) inom en “vagga-till-port" systemavgränsning genomfördes. Där användningen av nytt trä och sekundärträ jämfördes och kvantifierades både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Den miljömässiga profilen kvantifierades för fyra effektkategorier: global uppvärmningspotential, vattenanvändning, markanvändning och kumulativ energiförbrukning. Dessutom undersöktes de sociala uppfattningarna av att införa sekundärt trä i skolorna genom en enkät och intervjuer med både eleverna och träslöjdsläraren. En LCA och LCC genomfördes med en funktionell enhet på 0,00106 m3 virkesbehov per elev. Effekterna sammanställdes för att förstå den kombinerade effekten av alla skolor i Stockholm, från årskurs 3 till 9. Resultaten av studien bekräftar att sekundärt trä är mer fördelaktigt både ur miljö- och ekonomisk synvinkel, samtidigt som det uppfattas positivt av läraren och eleverna. De miljömässiga resultaten visar en total årlig minskning av GWP med 78%, vattenanvändning med 82%, markanvändning med 99% och CED med 90% för alla skolor i Stockholm. Ur ett ekonomiskt perspektiv leder implementeringen av sekundärträ i träslöjden till betydande kostnadsbesparingar på 81%. Från en social aspekt visade resultaten en övergripande positiv uppfattning från både läraren och eleverna. Det är dock avgörande att kvaliteten och mängden trä är tillräcklig utan extra tid eller arbetsinsatser. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för både LCA- och LCC-resultaten. Det observerades att en procentuell förändring i transportavståndet inte har en betydande effekt på GWP-resultaten. Däremot, kan en trälåda av sekundärt trä bli dyrare än en med nytt trä, om transportkostnaderna ökar med mer än 54%. För att stödja projektet "Klimatneutralt Stockholm 2030" bidrar denna studie till stadens strävan ett uppnå hållbarhet genom att visa beslutsfattare hur stor påverkan som kan uppnås genom cirkularitet och avfallsminskning. Den grunden kan underlätta och motivera implementeringen av ett hållbart system i Stockholm.

This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.

The rapid urbanization of populations from rural areas to cities calls for more sustainable focused urban planning to combat the negative effects of urban sprawl. The United Nations’ Agenda 2030 includes the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and 169 targets that aim to unite both developed and developing countries in transforming humanity and the planet for a more sustainable future. One of these goals is SDG 11, making cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable. A large part in achieving the targets of SDG 11 is measuring the current access urban residents have to things such as public green-blue spaces as well as public transportation. This thesis will aim to study Stockholm’s achievement of SDG 11 sub-targets 11.2 and 11.7 of Agenda 2030. In order to meet this aim, the following objectives will be pursued. The first objective is to study the degree to which Stockholm County currently has universal access to green-blue areas and public transportation by conducting a GIS-based analysis. The second objective is to improve our understanding of the socio-economic status of residents who have and do not have accessibility to green-blue areas and public transportation by statistically analyzing correlations between environmental and socio-economic indicators. The methodology included qualitative methodologies such as a literature review, interviews and collaborative focus group meetings with Södertörnsanalysen as well as quantitative methodologies such as spatial analysis and statistical analysis. The results show that while Stockholm has impressively high accessibility for its residents, it has yet to meet Agenda 2030 SDG 11targets 11.2 and 11.7 because the accessibility was not universal. The results also found that people with lower income, people who own their flats/homes and people with children have higher accessibility to green areas. It was also shown that people with higher income, people who rent their flats/homes and have no children have higher access to public transportation.This result can be expected as the bulk of people with higher incomes are living in the innercity where they have high access to urban services and rail stops, but not necessarily green areas. It is important to state that at 300 m from residencies, both access to green areas and access to public transportation is almost 100%. At 500 m from residencies, access to blueareas is close to 35 %, which is not almost complete, but still a high percentage since access to blue areas is a bit of a luxury. This thesis ultimately demonstrates the importance of understanding environmental and socio-economic indicators in urban planning especially if the goals of Agenda 2030 are to be met. This thesis also took steps towards building a methodology for quantifying accessibility and it is recognized that further studies can be conducted to further contribute to sustainable urban planning and development. / Den snabba urbaniseringen där människor flyttar från landsbygden till städer kräver en mer hållbar stadsplanering för att bekämpa de negativa effekterna av stadsutbredningen. FN:sAgenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) och 169 delmål som syftar till att förena både utvecklade och utvecklingsländer i att omvandla mänskligheten och planeten för en mer hållbar framtid. Ett av dessa mål är SDG 11, vilket ska göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, resilient och hållbara. En stor del i att uppnå målen med SDG 11 handlar om den nuvarande tillgången stadsborna har till bland annat offentliga gröna och blå ytor samt kollektivtrafik. Arbetet syftar till att studera Stockholms måluppfyllelse när det gäller SDG 11 delmål 11.2 och 11.7 i Agenda 2030. Föratt mäta uppfyllelsen av dessa delmål har studien följande mål. Det första målet är att studera i vilken grad Stockholms län idag har allmän tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att genomföra en GIS-baserad analys. Det andra målet är att förbättra vår förståelse för den socioekonomiska statusen hos boende som har respektive inte har tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att statistiskt analysera sambandet mellan miljöinriktade och socioekonomiska indikatorer. Metoden innefattade kvalitativa metoder som litteraturöversikt, intervjuer och samverkande fokusgruppsmöten med Södertörnsanalysen samt kvantitativa metoder som rumslig analys och statistisk analys. Resultaten visar att medan Stockholm har imponerande hög tillgänglighet för sina invånare, har det ännu inte uppfyllt Agenda 2030 SDG 11 mål 11.2 och 11.7 eftersom det visades att tillgängligheten inte var universell. Resultaten visar också att personer med lägre inkomst, personer som äger sina lägenheter/hem och personer med barn har högre tillgänglighet till grönområden. Det visades också att personer med högre inkomst, personer som hyr sina lägenheter/hem och inte har barn har högre tillgång till kollektivtrafik. Detta resultat kan förväntas eftersom en stor andel personer med högre inkomster bor i innerstaden där de har hög tillgång till kollektivtrafik och urban service, men inte nödvändigtvis grönområden. På ett avstånd av 300 m från bostäder, är både tillgång till grönområden och tillgång tillkollektivtrafik nästan 100 %. Vid ett avstånd av 500 m från bostäder är tillgången till blåområden nära 35 % vilket är långt ifrån alla, men fortfarande en hög andel eftersom tillgång till vattenområden och stränder kan ses som lite av en lyx. Denna studie visar dessutom vikten av att förstå miljö- och socioekonomiska indikatorer i stadsplaneringen, särskilt om målen i Agenda 2030 ska uppfyllas. Denna studie tog också initiativ till att bygga en metod för att kvantifiera tillgängligheten, medan vidare studier behöver genomföras för att ytterligare bidra till stadsplanerings- och utvecklingssektorn.

Urban rail transport systems play a vital role in providing efficient and sustainable mobility solutions for growing metropolitan areas. This thesis focuses on the case of Stockholm's urban rail transport, managed by Region Stockholm, which serves nearly 900,000 daily passengers amid rapid population growth. However, the aging power supply system poses challenges to the system's efficiency and capacity expansion. To address these issues, this study develops cost modeling and decision-making tools aimed at evaluating future energy-saving business cases within the urban rail transport system. These tools, though preliminary, provide decision-makers with a techno-economic perspective to compare the cost-effectiveness of various measures and inform future interventions. The research methodology involves a system engineering approach, with continuous collaboration between the academic institution (KTH), transport authority (TF), and industrial partner (MTR). Weekly meetings facilitated the understanding of the urban rail transport system and the development of a decision-making algorithm. The study identifies stakeholders, primarily TF and passengers, and outlines a decision-making framework to assess proposed business cases. The tools generated undergo validation through expert feedback, laying the foundation for future empirical testing. Key findings highlight two main methods for energy-saving measures: technological modifications (e.g., Energy Storage Systems - ESS) and operational adjustments. Both On board and Wayside ESS installations demonstrate significant energy-saving potential, while operational adjustments such as HVAC modifications present challenges in automation. Qualitative reviews were made on these measures. The thesis proposes a preliminary Decision Making Tool to quantify Key Performance Indicators (KPIs) and facilitate informed decision making. Future work includes expanding stakeholder inclusion, refining cost models, and integrating additional business cases into the decision-making framework. In conclusion, this thesis contributes to the understanding of cost-effective measures for enhancing energy efficiency within urban rail transport systems. The developed tools offer an initial approach for decision-makers to navigate complex trade-offs and prioritize interventions, ultimately contributing to the sustainability and resilience of urban mobility infrastructure. / Järnvägstransportsystem i städerna spelar en viktig roll för att tillhandahålla effektiva och hållbara mobilitetslösningar för växande storstadsområden. Detta examensarbete fokuserar på fallet med Stockholms stadstrafik, som drivs av Region Stockholm, som servar nästan 900 000 dagliga passagerare i en snabb befolkningstillväxt. De åldrande strömförsörjningssystemen innebär dock utmaningar för systemets effektivitet och kapacitetsutbyggnad. För att ta itu med dessa frågor, utvecklar denna studiekostnadsmodellering och beslutsfattande verktyg som syftar till att utvärdera framtida energibesparande affärscases inom det urbana järnvägstransportsystemet. Dessa verktyg, även om de är preliminära, ger beslutsfattare ett tekniskt-ekonomiskt perspektiv för att jämföra kostnadseffektiviteten för olika åtgärder och informera framtida insatser. Forskningsmetodiken innebär ett systemtekniskt tillvägagångssätt, med kontinuerligt samarbete mellan den akademiska institutionen (KTH), transportmyndigheten (TF) och industriell partner (MTR). Veckomöten underlättade förståelsen av det urbana järnvägstransportsystemet och utvecklingen av en beslutsalgoritm. Studien identifierar intressenter, främst TF och passagerare, och skisserar en ram för beslutsfattande för att bedöma föreslagna affärsfall. Verktygen som genereras genomgår validering genom expertfeedback, vilket lägger grunden för framtida empiriska tester. Nyckelresultat belyser två huvudmetoder för energibesparande åtgärder: tekniska modifieringar (t.ex. Energy Storage Systems - ESS) och driftsanpassningar. Både ESS-installationer ombord och längs vägen uppvisar betydande energibesparingspotential, medan operativa justeringar som HVAC-modifieringar innebär utmaningar inom automatisering. Kvalitativa granskningar gjordes av dessa åtgärder. Avhandlingen föreslår ett preliminärt beslutsfattande verktyg för att kvantifiera Key Performance Indicators (KPI:er) och underlätta välgrundat beslutsfattande. Framtida arbete inkluderar att utöka inkluderingen av intressenter, förfina kostnadsmodeller och integrera ytterligare affärscase i beslutsfattandet. Sammanfattningsvis bidrar detta examensarbete till förståelsen av kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra energieffektiviteten inom stadstrafiksystem. De utvecklade verktygen erbjuder ett första tillvägagångssätt för beslutsfattare att navigera i komplexa avvägningar och prioritera insatser, vilket i slutändan bidrar till hållbarheten och motståndskraften hos mobilitetsinfrastrukturen i städerna.

Solid waste management is a global issue that affects everyone. The management of waste collection routes is a critical challenge in urban environments, primarily due to inefficient routing. This thesis investigates the use of real-time virtual replicas, namely Digital Twins to optimize waste collection routes. By leveraging the capabilities of digital twins, this study intends to improve the effectiveness and efficiency of waste collection operations. The ‘gap’ that the study aims to uncover is hence at the intersection of smart cities, Digital Twins, and waste collection routing. The research methodology comprises of three key components. First, an exploration of five widely used metaheuristic algorithms provides a qualitative understanding of their applicability in vehicle routing, and consecutively waste collection route optimization. Building on this foundation, a simple smart routing scenario for waste collection is presented, highlighting the limitations of a purely Internet of Things (IoT)-based approach. Next, the findings from this demonstration motivate the need for a more data-driven and intelligent solution, leading to the introduction of the Digital Twin concept. Subsequently, a twin framework is developed, which encompasses the technical anatomy and methodology required to create and utilize Digital Twins to optimize waste collection, considering factors such as real-time data integration, predictive analytics, and optimization algorithms. The outcome of this research contributes to the growing concept of smart cities and paves the way toward practical implementations in revolutionizing waste management and creating a sustainable future. / Sophantering är ett globalt problem som påverkar alla, och hantering av sophämtningsrutter är en kritisk utmaning i stadsmiljöer. Den här avhandlingen undersöker användningen av virtuella kopior i realtid, nämligen digitala tvillingar, för att optimera sophämtningsrutter. Genom att utnyttja digitala tvillingars förmågor, avser den här studien att förbättra effektiviteten av sophämtning. Forskningsmetoden består av tre nyckeldelar. Först, en undersökning av fem välanvända Metaheuristika algoritmer som ger en kvalitativ förståelse av deras applicerbarhet i fordonsdirigering och således i optimeringen av sophämtningsrutter. Baserat på detta presenteras ett enkelt smart ruttscenario för sophämtning som understryker bristerna av att bara använda Internet of Things (IoT). Sedan motiverar resultaten av demonstrationen nödvändigheten för en mer datadriven och intelligent lösning, vilket leder till introduktionen av konceptet med digitala tvillingar. Därefter utvecklas ett ramverk för digitala tvillingar som omfattar den tekniska anatomin och metod som krävs för att skapa och använda digitala tvillingar för att optimera sophämtningsrutter. Dessa tar i beaktning faktorer såsom realtidsdataintegrering, prediktiv analys och optimeringsalgoritmer. Slutsatserna av studien bidrar till det växande konceptet av smarta städer och banar väg för praktisk implementation i revolutionerande sophantering och för skapandet för en hållbar framtid.