Global ETD Search

1	Paris, den trojanska prinsen : Jämförelse av Paris utifrån verket Iliaden och filmen Troy / Paris, prince of Troy : A comparison between the Iliad and the movie Troy Rajala Johansson, Desireé January 2015 (has links) The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted. The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen. Because of his passion for Helen he started a war and sacrificed thousands of men of Troy for her sake. The study showed that Paris was described in both the Iliad and the movie Troy as a coward, although some of his actions were brave. One reason why there are differences between the Iliad and the movie Troy is Wolfgang Petersen’s decision to remove the interference of the gods but other reasons are also discussed in the essay. Paris trojanska kriget Iliaden Homeros Troy Wolfgang Petersen kärlek tapperhet antika Grekland antik grekisk kultur antik grekisk religion och mytologi.
2	Vem är jaget i Rom 7:7-25? : En exegetisk undersökning utifrån en språklig och retorisk analys Reinholdson, Amanda January 2018 (has links) No description available. Paulus Romarbrevet Rom 7 Rom retorik grekiska antik retorik Stowers Origenes Religious Studies Religionsvetenskap
3	Tuning the grave : Early auloi as grave goods / Att stämma graven : Tidiga auloi som gravgåvor Appelgren, Karl January 2023 (has links) The aulos was the most important wind instrument in the ancient Greek world. In this thesis, the eight pre-Hellenistic graves in which auloi have been found are investigated with the aim of understanding auloi as grave goods. To achieve this aim, the eight burial assemblages are analysed and compared to each other, but also to the burial assemblages of other graves with musical instruments. In the ensuing discussion, the move from empirical analysis to explanatory reasoning is made, and it is concluded that the auloi found in graves reflect the musical activities of the deceased. Given the composition of the burial assemblages, it is suggested that these activities should be considered as a part of the well-educated background of the deceased, rather than as an indication of professional musicianship. / Musikinstrumentet aulos var det viktigaste blåsinstrumentet i den antika grekiska världen. I den här uppsatsen undersöks de åtta förhellenistiska gravar där auloi har påträffats. Syftet med undersökningen är att förstå auloi i egenskap av gravgåvor. För att uppnå detta syfte analyseras och jämförs de åtta gravarnas sammansättningar av gravgåvor med varandra, men även med sammansättningar från andra samtida gravar med musikinstrument. I den diskussion som följer övergår uppsatsen från empirisk analys till ett förklarande resonemang, vilket leder fram till slutsatsen att de auloi som påträffats i gravar återspeglar de avlidnas musikaliska verksamhet. Med tanke på gravarnas sammansättning föreslås det att denna verksamhet bör betraktas som en del av de avlidnas välutbildade bakgrund, snarare än som en indikation på yrkesverksamhet inom musik. Ancient music auloi music archaeology archaeology of death and burial Antik musik auloi musikarkeologi begravningsarkeologi Archaeology Arkeologi
4	Gerasa i relation till antik stadsplansteori : Av Aristoteles, Vitruvius och Hippodamos Hopstadius, Anna January 2023 (has links) The aim of this essay is to investigate the theories of city planning that existed during Greek, Hellenistic and Roman period. Vitruvius, Aristoteles and Hippodamos had thoughts about the placement of the city, the street networks organization and individual buildings proportion, function and neighbors. Aristoteles angle of incidence is pragmatic and social aspects. Vitruvius emphasizes health aspects and the individual buildings with regard to durability, expediency and beauty. Hippodamos view on how health aspects should be regarded aligns with Aristoteles and stresses an equal distribution of the urban land. Gerasa is investigated in relation to these template city qualities and results show that it does not consistently overlap or deviate. To add a further perspective it is put in relation to Pompeji and they are compared with the theories. Questions: 1. What is laid out by Aristoteles, Vitruvius and Hippodamos about a city's ideal placement and internal structure and design? 2. How does the remains from the excavated cities Gerasa and Pompeji relate to these theories? Method: The Theories on city planning were searched and assembled from literary sources. Then a comparison was made between all the three parts of Gerasa, Pompeji and the ideal cities. Art history City planning Stadsplanering Aristoteles Hippodamos Vitruvius Gerasa Jerash Pompeji Antique Orthogonal grid plan Konsthistoria Hippodamus Antik Antiken Stadsplansteori Stadsplan Stad Städer Ortogonal stadsplan rutnätsplan Art History Konstvetenskap
5	Ekon av det förflutna : En undersökning av den antika erotikens roll och tematisering i romanen och filmen Call Me by Your Name / Echoes of the Past : A Study of the Role and Thematization of Ancient Greek Eros in the Novel and Film Call Me by Your Name Hall, Nina January 2019 (has links) I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna uppfattningar om sexualitet, begär och relationsformer leder nyttjandet parallellt till att andra diskriminerande och begränsande uppfattningar om kön, genusidentitet och könsmaktsordning snarare bekräftas inom berättelsens ramar mer än vad de utmanas. Call Me by Your Name Aciman Guadagnino Plato Symposium sexuality heteronormativity homosexuality same-sex attraction gender roles Ancient Greece eros eromenos erastes ideal gender studies queer theory Call Me by Your Name Aciman Guadagnino Platon Symposion Gästabudet sexualitet heteronormativitet homosexualitet samkönat begär könsroller antiken antik tematik eros eromenos erastes ideal genusvetenskap queerteori General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0514 seconds