Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås. / Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.

Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.

Syfte: För att skapa väl fungerade städer som främjar mångfaldigt liv påstår C/O City (2017) att ekosystemtjänster måste implementeras. En ökad befolkning och förtätning har lett till bristande grönstruktur i urbana miljöer. Detta påverkar miljön och social-ekologin negativt. För att skapa hållbara, resilienta och attraktiva städer måste mångfunktionella gröna lösningar skapas och bidra med ekosystemtjänster. Målet med arbetet är därför att tillföra mer kunskap om stadens ekosystemtjänster och hur vertikala växtväggar kan förbättrar stadsmiljön. Metod: Den kvalitativa datan som analyseras i denna undersökning utgörs av intervjuer, enkäter, en dokument- och litteraturstudie. Intervjuerna används för att ge en djupgående förståelse för kommuners och byggherrars arbete med vertikala växtväggar samt ekosystemtjänster. Enkätundersökningen används för att översiktligt kartlägga kommuners arbete med vertikala växtväggar. I dokument- och litteraturstudien studeras verkliga exempel och hur de har utförts. Resultat: Vertikala växtväggar har möjligheten att stärka den urbana miljön i staden. Dessa gröna väggar kan bidra med stödjande-, reglerande-, kulturella- och försörjande ekosystemtjänster. I nuläget kan vertikala växtväggar påverka och förbättra mikroklimatet, besmycka hårda miljöer och till viss del stärka den biologiska mångfalden. För att motivera en storskalig etablering måste priset för levande väggar minskas och först då skulle en förbättring av stadsmiljön kunna ske. Konsekvenser: I många fall överskrider kostnaden incitamentet för etablering av levande väggar. Det presenteras en större vilja att stärka stadens horisontella grönstruktur och befintlig parkmark. I dagsläget ger växtväggarna främst ekosystemtjänster i ett mikroperspektiv.  Det behövs en storskalig etablering för att påverka staden och befolkningen i sin helhet. I framtiden kan arbetsprocessen förbättras genom att öka kommunikationen mellan aktörer, ställa krav på grönytefaktorn samt motivera både byggherrar och individen att prioritera ekosystemtjänster högre. Rapporten ska sprida ljus över problemet och främja förbättring. Med rapporten som underlag kan förbättring av kommuners arbetsprocess ske. Begränsningar: Studien utreder inte hur vertikala växtväggar är konstruerade, tekniken bakom dem, ekonomiska faktorer eller växtväggar konstruerade inomhus. Den insamlade empirin tyder däremot på att ekonomi har en betydelse i frågan. Urvalet för enkätundersökningen har begränsats till Sveriges 50 största kommuner, utifrån invånare. Trots att urvalet begränsats geografiskt anses resultatet vara generellt. Den insamlade empirin tyder på att åsikterna kring ämnet är samstämmiga, och kan därav spegla de generella åsikterna om vertikal växtlighet i Sverige. / Purpose: To create well-functioning cities that promote diversity of life C/O City (2017) claims that ecosystem services must be implemented. An increased population and urbanization have led to a lack of green areas in urban environments. This has a negative effect on the environment and social ecology. To create sustainable, resilient and attractive cities, multifunctional green solutions must be implemented and contribute to ecosystem services. The aim of the thesis is therefore to give more knowledge about the city's ecosystem services and how vertical vegetation can improve the urban environment.  Method: The qualitative data analyzed in this thesis consists of interviews, survey, a document- and literature study. The interviews are used to provide an in-depth understanding of municipalities and developers work with vertical vegetation as well ecosystem services. The survey is used to map municipalities work with vertical vegetation. The document- and literature study analyzes real examples and how they have been executed. Findings: Vertical vegetation have the potential to strengthen the urban environment in the city. These green walls can provide supporting, regulatory, cultural and provisoning ecosystem services. At present, vertical vegetation can influence and improve the microclimate, embellish harsh environments and to some extent strengthen biodiversity. To justify a large-scale establishment, the price of living walls must be reduced and only then could an improvement of the urban environment take place. Implications: In many cases, the cost exceeds the incentive for establishing living walls. A greater willingness is presented to strengthen the city's horizontal green structure and existing parks. At present, vertical vegetation mainly provide ecosystem services in a micro perspective. A large-scale establishment is needed to influence the city and the population as a whole. In the future, the work process can be improved by increasing communication between actors, establish requirements for the green space factor and motivating both developers and the individual to give higher priority to ecosystem services. The thesis should shed light on the problem and promote improvement. With the thesis as a basis, the municipalities work process can be improved. Limitations: The thesis doesn’t investigate how vertical vegetation are constructed, the technology, economic factors or vertical vegetation constructed indoors. The collected empirical evidence, on the other hand, indicates that economics has a significance in the matter. The sample for the survey has been limited to Sweden's 50 largest municipalities, based on inhabitants. Although the selection is limited geographically, the result is considered to be general. The collected empirical evidence indicates that the views on the subject are consistent and may therefore reflect the general views on vertical vegetation in Sweden.

Framtiden kommer att sätta städer på prov i och med att världens befolkning och urbanisering ökar. Detta utsätter livsviktiga förutsättningar som ekosystemtjänster och pollinering för stora hot, då en ökande urbanisering gör att grönytor i städer minskar. Samtidigt som att de som finns oftast är av en karaktär som inte är speciellt gynnsam för den biologiska mångfalden. Det har påvisats att det kan finnas ett positivt samband mellan biologisk mångfald och människans välmående. Samtidigt poängterar flertalet studier de hälsofrämjande effekter naturen har på människor, sett till både det fysiska och det mentala. Om rätt förutsättningar ges för städer kan det skapa möjligheter som bidrar med positiva effekter för en hållbar stadsutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter småskalig odling i urban miljö kan ha för att öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden, samt boendes relation till naturmiljöer. Studien fokuserade på miniträdgårdar/blomurnor som placerats ut i ett bostadsområde i Gävle, Sverige. Dessa delades ut till hushåll som ville ta hand om dem under 2019. Resultatet av både en enkätundersökning och en litteraturundersökning visar på att miniträdgårdar kan ses som en förbättringsåtgärd/ett verktyg för att främja hållbarheten i städer gällande både de ekologiska och sociala aspekterna. En analys av en inventeringsstudie som skedde mellan år 2018 och 2019 gällande pollinerande insekter för området i Gävle, visade på att förekomsten av pollinatörer hade ökat. Enkätstudien av 39 svaranden visade på att de som tyckte att det skett en förändring i och med tillkomsten av miniträdgårdar/blomurnor, tyckte att det varit i en positiv mening. Det visade sig även att i jämförelse mellan år 2019 och 2020 hade de boendes inställning till olika inslag i naturen ökat i en positiv mening. Detta skulle kunna förklaras som att exponeringen av miniträdgårdar/blomurnor har lett till mer pro-ekologiska attityder. Slutligen konstateras att vidare studier inom ämnet behöver genomföras för att kunna ge ett tydligare svar av vad för slags mini-odlingar som är bäst lämpade och i vilken utsträckning dessa är nödvändiga för att uppnå positiva resultat. / The future will put cities to test as the world's population and urbanization increases. This may lead to threats to vital conditions for ecosystem services and pollination as such. As a result of increasing urbanization, green spaces in cities are declining and those of existence are usually of a character that is not particularly favorable for biodiversity. It has been shown that there can be a positive relationship between biodiversity and human well-being. At the same time, several studies point out the health-beneficial effects that nature has on humans, regarding both physical and mental health. As well as providing right conditions for cities, it can create opportunities that contribute with positive effects for sustainable urban development. The aim of this study is to investigate what effects small-scale cultivation in an urban environment has on biodiversity and ecosystem services in the city, as well as the resident’s relationship to natural environments. The study has focused on arrangements of miniature gardens/flower urns placed in a residential area in Gävle, Sweden. These were distributed to households who wanted to take care of them in 2019. The result of both a questionnaire survey and a literature study show that such an arrangement can be seen as an improvement action/tool to promote sustainability in cities regarding both the ecological and social aspects. An analysis of an inventory study which occurred between the years 2018 and 2019 that looked at pollinators in the resident area in Gävle, showed that the abundance of pollinators had risen. The questionnaire survey of 39 answers showed that of those who felt that a change had occurred with the presence of the miniature gardens/flower urns thought that it had been in a positive way. Compared to 2019, the residents' attitudes towards natural elements had been increasingly positive in 2020. This could be explained by the fact that the presence of the miniature gardens/flower urns has affected their values in a pro-ecological manner. Finally, it is concluded that to give a clearer answer of what kinds of small-scale cultivations that are best suited and to what extent these are necessary to achieve positive results, further studies in the subject are needed.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.

There is an urgent need to transition to more sustainable cities and to do so we must identify in what ways and where cities are unsustainable. Urban metabolism offers a way to provide insight into how to move from linear to more sustainable, circular flows of energy and material in the urban area. Incorporating circular economy principles into the urban metabolism concept offers a promising way to reduce urban resource flows and increase the sustainability of the urban system. This thesis aims to combine an urban metabolism framework with circular economy indicators to create an urban circular economy framework, to support the transition towards more sustainable cities. This was achieved by identifying urban metabolism frameworks at the urban scale as well as several circular economy indicators, and then developing criteria for assessing them. It was found that several of the urban metabolism frameworks lacked an inclusion of hinterlands and a life cycle perspective, but provided various approaches to the urban metabolism. Assessment of the identified circular economy indicators showed that there is a lack of flow-based indicators that evaluate the social dimension of sustainability. To assess this in an adequate way there is a need to develop flow-based circular economy indicators, or alternatively urban metabolism frameworks which incorporate the social aspects. Furthermore, there is a need to develop more evaluation criteria and a categorisation for assessing the circular economy indicators. This would ensure that all sectors and some scales of delineation are addressed and provide a holistic understanding of the circular economy. Still, a somewhat holistic view can be gained from the combination of several indicators, as shown in the circular economy framework developed in this thesis. The framework was developed by combining a multilevel urban metabolism framework with 17 of the selected circular economy indicators. Out of these, 16 could be applied directly to the multilevel framework and together they cover all assessment criteria for circular economy indicators. This new framework is extensive and can be used to evaluate circular economy from a sustainable point of view. However, it is not fully holistic since it does not cover all sectors and could use a larger set of indicators. Still, by providing an example of an urban circular economy framework, this thesis offers a step towards the development of urban circular economy frameworks. / Det finns ett akut behov att övergå till mer hållbara städer, och för att kunna göra det måste vi identifiera på vilka sätt städer är ohållbara. Urban metabolism är ett koncept som ger insikt i hur det är möjligt att gå från linjära till mer hållbara, cirkulära flöden av energi och material i urbana områden. Integrationen av principer från cirkulär ekonomi i den urbana metabolismen erbjuder ett lovande sätt att minska urbana resursflöden och därmed öka städers hållbarhet. Denna uppsats kombinerar ett ramverk för urban metabolism med indikatorer för cirkulär ekonomi och skapar på så sätt ett ramverk för urban cirkulär ekonomi. Syftet med det nya ramverket är att kunna stödja övergången till mer hållbara städer. Detta uppnåddes genom att identifiera ramverk för urban metabolism på urban skala, samt flera indikatorer för cirkulär ekonomi, samt utveckla kriterier för att utvärdera dessa. Det visade sig att flera av ramverken för urban metabolism inte behandlade påverkan på kringliggande områden och ett livscykelperspektiv, men gav olika tillvägagångssätt för att undersöka den urbana metabolismen. Utvärdering av de identifierade indikatorerna för cirkulär ekonomi visade att det saknas flödesbaserade indikatorer som bedömer den sociala dimensionen av hållbarhet. För att bättre kunna bedöma detta bör det utvecklas flödesbaserade indikatorer för cirkulär ekonomi, alternativt ramverk för urban metabolism som integrerar de sociala aspekterna. Dessutom finns det behov av att utveckla fler utvärderingskriterier för att bedöma indikatorerna, samt en kategorisering av dessa. Detta skulle säkerställa att alla sektorer och vissa detaljnivåer av flöden tas upp och ge en bättre helhetsförståelse för den cirkulära ekonomin. Utan dessa förbättringar kan dock ändå en något holistisk uppfattning erhållas från kombinationen av flera indikatorer, vilket visas i det skapade ramverket för cirkulär ekonomi. Ramverket utvecklades genom att kombinera ett flernivåigt ramverk för urban metabolism med 17 av de valda indikatorerna för cirkulär ekonomi. Av dessa kunde 16 tillämpas direkt på olika nivåer i nivåstrukturen från DPSIR Multilevel Framework. Tillsammans täcker de alla bedömningskriterier för indikatorer för cirkulär ekonomi. Detta nya ramverk är omfattande och kan användas för att utvärdera cirkulär ekonomi ur ett hållbarhetsperpektiv. Det är dock inte helt holistiskt eftersom det inte täcker alla sektorer och skulle kunna använda en större uppsättning indikatorer. Genom att ge ett exempel på ett ramverk för urban cirkulär ekonomi, erbjuder denna avhandling trots detta ett steg mot utvecklingen av ramverk för cirkulär ekonomi.

Antalet vägtrafikanter ökar varje år, och med det ökar trängseln. För att bekämpa detta har undersökningar gjorts på uppkoppling av infrastruktur och användning av sensorer. Sensorer kan användas för att minska trafikköer, genom att till exempel upptäcka stillastående fordon eller föremål på vägen. Detta examensarbete undersöker konceptuellt hur en Light Detection and Ranging-sensor kan användas för att detektera ett hindrat trafikflöde på väg. En prototyp skapas för att undersöka konceptet, som består av en datainsamlingsmodul och en detekteringsapplikation. Genom att jämföra olika insamlad data, avgörs det om trafikflödet är hindrat eller ej. För att möjliggöra detekteringen av trafikflöde nyttjas en servomotor vilket ger datainsamlingsmodulen möjligheten att mäta punkter i ett tvådimensionellt plan. Styrning av motor och insamling av data sker med hjälp av en Arduino Uno. Data behandlas sedan på en persondator för att avgöra om hinder uppstått. Resultaten från tester i olika testmiljöer visar på att datainsamlingsmodul med detekteringsapplikation kan detekterar hindrat trafikflöde och statisk miljö, och med en godtagbar noggrannhet i avståndsmätningarna. Slutsatsen är således att prototypen har duglig funktion för att detektera ett hindrat trafikflöde. Metoderna för att detektera hinder är rudimentära men fungerande för enkla trafikflöden. Testning av mer varierande trafik under längre tidsperioder krävs för att ytterligare verifiera konceptets lämplighet. / The number of urban dwellers is increasing, and as a result traffic congestion increases. To combat this, investigations to connect infrastructure are being done, and the use of several different sensors are relevant to this study. Sensors can be used to reduce traffic congestion, for example by detecting stationary vehicles or objects on the road. This graduate work examines the concept of how a Light Detection and Ranging sensor can be used to detect any obstructed traffic flow on roads. A prototype is created to examine the concept, which consists of a data acquisition module and a detection application. By comparing varying collected data, it is determined if traffic flow is obstructed or not. To enable the detection of traffic flow, a servo motor is used to provide the data acquisition module with the ability to measure points in a two-dimensional plane. Control of motor and data collection is done by an Arduino Uno. Data is processed on a personal computer to determine if any obstruction has occurred. The results of the tests in different test environments indicate that the data acquisition module with the detection application can detect blocked traffic flow and static environment, and with an acceptable accuracy in the distance measurements. The conclusion is that the prototype is capable of detecting a blocked traffic flow. The methods for detecting obstacles are rudimentary but effective for simple traffic flows. Testing more varied traffic for longer periods of time is required to further verify the feasibility of the concept

This thesis aims to give insight into a novel approach for quantifying car traffic in developing cities. This is necessary to improve efficiency in resource allocation for improvements in infrastructure. The project took form of a case study of neighborhoods in the city of Nairobi, Kenya. The approach consists of a method which relies on topics from the field of Topological Data Analysis, together with the use of large data sources from taxi services in the city. With this, both qualitative and quantitative insight can be given about the traffic. The method was proven useful for understanding how traffic spreads, and to differentiate between levels of congestion: quantifying it. However, it failed to detect the effect of previous improvements of infrastructure. / Målet med rapporten är att ge insikt i en innovativ ansats för att kvantifiera biltrafik i utvecklingsstäder. Detta kommer som en nödvändighet för att kunna förbättra resursfördelning i utvecklandet av infrastruktur. Projektet utspelade sig som en fallstudie där stadsdelar i Nairobi, Kenya studerades. Ansatsen innefattar en metod som bygger på tekniker från topologisk dataanalys (eng. \textit{Topological Data Analysis}), tillsammans med stora datakällor från taxitjänster i staden. Detta hoppas ge både kvalitativ och kvantitativ information om trafiken i staden. Metoden visade sig vara användbar för att förstå hur trafik sprider sig och att differentiera mellan nivåer av trafik, alltså att kvantifiera den. Tyvärr så misslyckades metoden visa sig användbar för att mäta förbättringar i infrastruktur.

Modern cities must overcome complex challenges to achieve socio-economic development and to improve the quality of life as the urban population is rapidly increasing. The concept of smart citie s is a response to these challenges. Thus, emerging technologies that are key enablers for the development of a smart city are said to be IoT and 5G. To deploy such technologies , however, may be expensive and requires the involvement of multiple actors. Hence, lack of cooperation and coordination for planning, financing, deploying and managing the city’s operational networks makes it even more difficult to overcome such challenges. Further, waste management companies and parking services operators in a city have expensive operation costs and services inefficiency due to little utilization of IoT-based solutions. This paper identifies and analyzes smart city ecosyst e ms, value networks, actors, actor’s roles, and business models in order to illustrate business relationships and provide business opportunities in the development of smart and sustainable cities through cooperation and collaboration among involved actors . Target actors that this study focuse s are on Mobile Network Operators, Parking Services Operators, and Waste Management Companies, and uses smart parking and smart waste collection as use-cases. Results show several cooperative business scenarios that can lead to successful business relationships and opportunities. / Moderna städer måste komma över komplexa utmaningar för att åstadkomma social ekonomisk utveckling och förbättra livskvalitén då stadsbefolkningen ständigt ökar. Konceptet smarta städe r är svaret på dessa utmaningar. Således, teknologier som sägs vara nyckelfaktorer i denna utveckling sägs vara IoT och 5G. För att distribuera dessa tekniker, kan bli dyrt och påverkar många aktörer. Därav, brist i samarbete och koordinering av planering, finansiering, distribuering och kontrollen utav sta dens operativa nätverk gör det ännu svårare att komma över dessa utmaningar. Ytligare, avfallshanterings företag och parkeringsbolag i staden har dyra driftkostnader och ineffektiv service på grund av bristande användning av IoT-baserade lösningar. Denna rapport identifiera och analyserar smarta städers ekosystem, värdet av nätverket, aktörer och dess roller samt affärsmodeller för att illustrera affärsrelationer och erbjuda affärsmöjligheter i utveckling av smarta och hållbara städer genom samarbete mellan berörda aktörer. Studien fokuserar på mobila nätverks operatörer, parkingsbolag, avfallshanteringsbolag och använder smart parkering och smart avfallshantering som användningsområden. Resultatet visar olika affärs samarbetsmöjligheter som kan leda till lönsamma affärsrelationer och möjligheter.