<p>Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.</p>

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing. This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock. The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys. This part of the literature review, a case study and interviews answers the second question, What factors are central when adding storeys? and accumulates the factors; culturally listed buildings, structure, year of construction, attic apartments, need of renovation, area potential, accessibility requirements, revenue ratio and 3D-property division. In an analysis an inventory instrument is designed based on the central factors. The inventory instrument is applied in an illustrating work on a property company's existing building stock. The result of the inventory answers the third question, How can a property owner examine the opportunities for residential densification through adding storeys on their existing building stock? and identifies five properties as possible for adding storeys, whereof two are highlighted as best suited. Furthermore, in the third and final question a description is given of a continued deepening process. For densification to occur at the right place and in the right way, it is not only the existing building and its load-bearing capacity that is to be assessed. The thesis main conclusion is that the context and environment of the existing building are of equal relevance.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen. Svaren har sedan diskuterats mot relevant litteratur inom området. Studien visar att en yrkesutbildning har potential att öka intresset för urban matproduktion genom att legitimera urban matproducent som yrke samtidigt som det svarar mot nya behov som uppkommer på marknaden. Studien visar också att en utbildning behöver vara anpassningsbar för att kunna locka både erfarna och oerfarna urbana jordbrukare. För att kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet behöver utbildningen innehålla kurser som lär ut miljövänliga odlingstekniker samtidigt som det behöver vara ett fokus på hög avkastning då tanken är att studenterna efter avslutad utbildning ska kunna jobba med kommersiell produktion. Om en utbildning av urbana matproducenter leder till en ökad urban matproduktion med fler grönytor i staden ökar stadens resiliens, både genom grönytornas buffrande förmåga vid klimatförändringar och genom att det skapar städer med en högre självförsörjningsgrad. Ett kommersiellt urbant jordbruk kan komplettera det rurala jordbruket genom att utöka utbudet och tillgången till färska produkter med en kortare hållbarhet.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder. Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder. / With a starting point in the three projects Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken and Kongahälla that all received financial support from Delegationen för Hållbara städer [The Delegation for Sustainable Cities], I have studied what experiences actors in those organizations have from the internal communication. The study also addresses how those involved perceive the impact of the process surrounding the financial support scheme and the impact of the written application on the reception of and work on the proposed measures. By asking the question: How do actors in the projects studied perceive the internal communication process? I show how the organization’s structure and their methods of work affect the conditions for a rewarding communicative process. My empirical material has led me to identify five conclusions that are recurring and all have an influential role. I therefore see it as essential; that discussions involves a learning process; that opportunities exist to contribute on equal terms; that the players can agree on common formulations of problems; that the presentation of material is transparent; that the consistency of behaviour and communication prevails.

Den åldrande befolkningen ställer krav på samhällsplaneringen att skapa nya boendeformer för äldre. Syftet med den här studien är att undersöka äldres boendepreferenser och syn på att dela gemensamma ytor med Uppsala kommun som fallstudie. Uppsala kommun är medlemmar i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer sedan 2016 och antog 2020 strategin: äldrevänlig kommun som ett sätt att implementera äldrevänlig utveckling i många områden. Den här studien använder en blandad metod av både en kvantitativ och kvalitativ ansats med sekundära och primära data. Studien granskar styrdokument från Uppsala kommun gällande bostäder för äldre och presenterar intervjuer med tjänstepersoner från Uppsala kommun. Dessutom presenterar studien en kvantitativ enkätundersökning om äldres boendepreferenser samt kvalitativa intervjuer med äldre kvinnor boende i olika upplåtelseformer om deras syn på att dela gemensamma ytor med sina grannar som ett sätt att minska sin boendekostnad.  I studien identifieras vad för ytor man egentligen kan tänkas dela med sina grannar och varför vissa ytor är viktiga att ha i den egna lägenheten. Studiens resultat visar att de allra flesta inte vill dela ytor om de inte behöver, men att toalett och dusch är den främsta ytan man vill ha privat och att det blir allt viktigare när man blir äldre. Kommunen behöver planera för att skapa en större variation av bostäder för äldre i framtiden, delningsbostäder kan vara en lösning för de som har svagare ekonomi men även en lösning för att öka den sociala integrationen hos äldre och minska ensamhet.

I takt med urbanisering och samhällstrender har utvecklingen och samhällsplaneringen av städer blivit allt viktigare. BREEAM Communities är ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem för stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedömningsunderlag för samhällsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag för att kunna bygga hållbara stadsdelar och tar således hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska. I Sverige har stadsdelscertifiering på senare år uppmärksammats. Projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, pågår sedan 2010 och initierades för att utvärdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar och även skapa en gemensam arbetsprocess som leder till hållbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Täby kommun är med och påverkar anpassningen genom att de har utfört en betatest på Täby galoppfält och deras erfarenheter från detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna är till för att utvärdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som är mottagare för resultaten av HCS-projektet och som för arbetet med en svensk-anpassad manual vidare. Avsikten med detta arbete är att beskriva och belysa hur samhällsplaneringen av nya stadsdelar förändras med hjälp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med hänsyn till miljömässiga hållbarhetsaspekter. För att åstadkomma detta har teori kring hållbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utförts med anställda på Täby kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultföretag inom samhällsplanering. De är på olika sätt är involverade i pågående certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri ställs mot teoriunderlaget varpå analys genomförts och slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samhällsplaneringens vanliga arbetssätt förändras. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities. Dock ändras samhällsplaneringen för alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog förs i ett tidigare skede i planprocessen än i praxis. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald och miljövänliga energilösningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nuläget hamnar i skymundan och bör beaktas i miljösynpunkt är avfallshantering, blå struktur och ekosystemtjänster. Genom att bättre integrera dessa aspekter, förslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities förbättras inom miljömässig hållbarhet. Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare är nödvändigt för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar både inom samverkan och inom miljömässigt hållbar stadsplanering.

Halmstad är en kommun som till år 2050 förväntas öka sin befolkning från 100 000 invånare till 150 000 invånare. I och med den ökade befolkningen kommer det finnas problem och nya behov Halmstad kommer möta. Genom att undersöka trender i världen och behov kopplade till dem kan en bild av Halmstads framtida behov skapas. När bilen är en så stor del av vardagen för de flesta kommer en ökad befolkning troligen medföra mer biltrafik på vägarna. Ett bra alternativ till bilen i en stad är cykeln, då den möjliggör ett smidigt sätt att ta sig mellan destinationer. En annan trend som sker på global nivå är inom hållbarhet, vilket många städer arbetar efter idag. Detta kan röra sig om bland annat att minska skadliga utsläpp, producera mer lokala varor, samt att få människor att leva ett tryggt och lyckligt liv. Halmstad är en cykelstad med god infrastruktur och ett politiskt engagemang. Men för att möta framtida behov krävs det innovativa lösningar för att tillfredsställa dem. Genom att kombinera designmetodik och konstruktionsmetodik har ett cykelsystem utvecklats mot Halmstad. Systemet består av återanvända cyklar som tidigare blivit beslagtagna/forslats bort i kommunen som ska rustats upp. För att göra detta möjligt har ett koncept tagits fram för ett cykelställ där dessa cyklar kan låsas fast automatiskt och en app för att hitta lediga cyklar/ställ samt för att boka cyklar. Systemet riktar sig mot personer som spontant vill kunna ta sig runt i staden utan att faktiskt behöva äga en egen cykel och de som vill använda cykel för transport till sina dagliga sysslor inom staden.